Igår kväll när ungarna hade somnat tog vi in julgranen, vilket väckte förvåning när L vaknade. Hon kom springandes till vårt sovrum och satte sig i sängen - nästan lite chockad. Sedan utbrast hon: "Något fantastiskt har hänt!" Varpå hon berättade om granen.

Nu har den blivit klädd och alla är nöjda och glada. Speciellt L. Årets gran är osedvanligt bred, tät och "disney-aktig". Det beror på att vi för första gången köpt en sådan gran som fraktats långt. Vilket självklart inte är bra (att frakta runt granar alltså). Men tyvärr var det enda alternativet för oss om vi vill ha en gran i år. Nästan alla granar som vuxit här i trakten har under sommaren haft en sorts röta som gör dem oanvändbara som innegranar - de börjar nämligen lukta mycket starkt om man tar in dem.

Plastgran kan ju vara riktigt vackert på sitt sätt - och är säkerligen mycket praktiskt. Men för mig - som alltid har haft en äkta - så känns plast inte som riktigt riktig jul. Dessutom känns det extremt miljöovänligt att köpa en plastgran som bara används detta enda år (däremot en plastgran som används ett helt liv ska visst vara ett bra alternativ ur miljösynpunkt).

Så i år blev det en fraktad gran. Som dock är både vacker och dessutom sprider en helt underbar doft (den doftar mer än de vanliga granarna brukar göra).