I sommar har jag í och med A´s höga bilirubinvärden haft ovanligt mycket kontakt med vården. Och mött flera helt underbara landstingsanställda. Många är de som skulle ha förtjänat en dagens ros.

En av de allra bästa är den sköterska som skötte de otaliga blodprovstagningar som gjordes på A här på hemortssjukhuset. När vi gick hos henne tänkte jag hela tiden att jag vid det sista besöket skulle berätta hur väl motagen jag känt mig, hur bra hon varit med barnen och hur mycket jag tycker att hon var ett exempel på rätt person på rätt plats. Jag vill gärna leva efter devisen att låta de berörda få positiv feedback när något är bra. Men sen när sista blodprovstagningen kom - då var hon på semester.

Men för några dagar sedan sprang jag på henne på ICA och kunde då berätta för henne hur bra jag tyckte hon varit. Det känns bra. Och jag tror hon blev glad.