Våra flickor vid ungefär 15 månaders ålder.
A, L och E
och
E, A och L

Jo, vår lilla ettåring som älskar att leka kurragömma och tittut...

Utöver litteraturen som finns för lärandet så är det ju alltid trevligt att ta med sig någon skönlitterär upplevelse när man åker på kurs.

Denna gången gick jag till min bokkunnige vän L för att låna en bok. Hon har ungefär allt och vet dessutom vad jag gillar så det kan inte bli annat än bra. Hem gick jag med en bok som jag är övertygad om att jag skulle älska om jag läste den, Jodi Picoults "Skulden".

Tyvärr har jag inte läst den. Eller jag har börjat, men efter några sidor kom detta:

"Lättad sjönk hon tillbaka på armbågarna - och då började det nyfödda barnet skrika.

Hon tog upp det i famnen. Samtidigt sparkade hon omkring i höet för att försöka dölja blodet under ett rent lager. Barnets mun öppnads och stängdes, sökte mot nattlinnet. Hon visste vad barnet ville. Vad det behövde. Men hon kunde inte. Då skulle det bli verkligt.

I stället gav hon barnet ett lillfinger. Hon lät de små starka käkarna suga medan hon gjorde som hon hade fått lära sig att göra i svåra stunder. Det hade hon gjort i flera månader nu. "Herre", bad hon, "ta bort det"."

Till saken hör att det dessutom framgår av baksidestexten att ett dött spädbarn hittas gömt i hö.

Jag kan läsa om att spädbarn dör. Men just detta med det alldeles nyfödda, oförstörda, ovetande barnet som på instinkt söker mat. Och får ett finger. (Och sen helt uppenbart dör eller dödas). Det är så hemskt tycker jag. Små nyfödda barn ska ju få mat och närhet. De är ju födda till det.Och har ingen som helst möjlighet att skaffa något av detta på egen hand. De är helt bderoende av en välvilligt inställd omgivning. Och tanken på att det föds små barn vars läppar får söka mat utan framgång är ganska hemsk. För det är ju inget som bara sker i skönlitteraturens värld...

Boken är ännu oläst. Jag har inte kunnat fortsätta ännu. Skas dock göra det men behöver några dagar på mig att smälta den grymma inledningen först.

(Bilden föreställer en nyfödd liten A)

Men hårt.

L äter morot från mormor och morfars land.

A gillar att klättra in i gåvagnen. Och älskar när man kör runt henne.

L´s nya tröjor. Inhandlade på reor i våras och under sommaren.

Man tjänar mycket på att köpa i förväg. :)

Vi köper kläder till barnen lite då och då. När det behövs.

Men lite extramycket på hösten. Då passar jag på att uppdatera garderoberna lite extra (uppdaterar i flera månader före hösten...fyndar här och där på reor...lägger på hög). Speciellt blir det ju äldsta dotterns garderob då de andra två ärver mycket.

Men även de andra (än så länge mest E) vill ju ha nytt. Så några nya plagg blir det för henne med, även om de oftast egentligen inte behövs. Och dessutom plockar jag fram en del ärvda saker samtidigt - och låter dom kännas som nya.

Och här är en strålande glad E. Med helt ny tröja. Och byxor som är nya för henne.

Hittat något att pilla på




På väg nedför slänten

Hon älskar att läsa. "Bo" (med kort o) som hon säger istället för bok... :)
Favoriten just nu är denna boken. En present från min faster och hennes man.
A älskar den och kan nästan alla ord i den.

Inser att det är två veckor kvar av min föräldraledighet. Två veckor! Vart har de senaste 16 månaderna tagit vägen?

Nyss var vi ju här.

Varje sommar sedan år 2006 har vi antingen haft en nyfödd bebis eller en ettåring. Nästa sommar har vi det inte.

Jag som helst skulle vilja ha en ny varannan vår många gånger till. Synd bara att man ska hinna ta hand om alla sen också. ;)



Min säng på BB. En tom plats bredvid en ny liten person. Magiskt.

att ha en sån här som med strålande ögon springer mot en...