Två tjusiga tjejer

Traktens bästa barnklädesaffär ska tyvärr upphöra och har haft utförsäjning. Som tur är bor barnens farmor och farfar nära affären så farmor har varit där och köpt barnen varsin likadan velourklänning.

Storasyster öppnade paketet med de två klänningarna och utbrast "Åh vad tjusiga vi blir!". Sedan satte hon genast igång med att hålla upp den lilla klänningen framför lillasyster E. "Jag ska se om den passar för E".

Jag tror de blir hur fina som helst i de snygga klänningarna! :)

(Bilder från Villervalla)

Var får dom allt ifrån?

Ibland börjar man undra...
Barn verkar kunna snappa upp vad dom helst. Våran 2,5 åriga dotter kom nyss gående med en ögonskugga som hon lyckats få tag i från något skåp, och sa "mamma kan jag få sminka mig när vi ska till v....annars undrar han". (v är hennes jämnåriga kompis som vi ska hälsa på i eftermiddag).

Jag förstår inte??
Man skulle ju lätt kunna tro att jag är en väldigt utseendefixerad person som inte handlar på ICA utan smink på mig. Men så är det inte. Dottern ser mig smnkad ungefär en gång i månaden skulle jag gissa. (När jag jobbade var det i och för sig dagligen), Jag pratar aldrig om smink, är inte särskilt intresserad om man säger så. Dottern har knappt någonsin sett annat på TV än lite Bolibompa och liknande så det kan inte komma därifrån heller.

När vi skulle på kräftskiva för ett tag sedan var hon med mig när jag gjorde mig i ordning och hon undersökte noga puderdosor och annat. Det är väl bara att konstatera att det gjorde ett stort intryck på unga damen...


Det allra ljuvligaste


Lilltjejen efter sitt första bad på BB

Pappa, kan du ta ner molnen till mig?

Första riktigt kalla dagen idag. Frostvitt på marken och kylig klar luft. Dessutom klarblå himmel. Härligt promenadväder alltså.

När vi promenerarde runt och betraktade den vackra himlen kom jag att tänka på försommaren, då vår tvååriga dotter började reflektera över att det finns moln. Det var en solig dag som hon första gången började prata om molnen. Hon gungade och hennes pappa gav henne fart. Och hon tittade upp mot himlen som var blå med bulliga vita moln och utbrast "Pappa, kan du ta en lång, lång pinne och ta ner molnen till mig?".

Efter detta följde några veckor då det var mycket prat om långa pinnar och att nå till molnen. Hon testade själv att sträcka upp en sopkvast mot himlen men insåg att hon inte nådde nog högt. Hon bad sina morbröder testa men inte heller de nådde. Efter ett tag avtog intresset. Och idag tänkte jag på att hon inte har nämnt idén med pinnen och molnen på länge nu.

Men det kommer säkert nya funderingar och nya idéer. Jag är tacksam över att få finnas här och få del av hennes tankar.

Webbisar

Jag antar att de flesta landsting numera lägger upp bilder på nyfödda bebisar på nätet. Där jag bor finns de små nyfödda under rubriken "Webbisar".

Den sidan har en otrolig dragningskraft.

Även om jag inte känner någon som snart ska ha barn så går jag in där då och då.

Surfar runt lite bland alla bilder. Föreställer mig föräldrarna till barnen. Om barnen är alldeles nyfödda fantiserar jag om hur de myser på BB. Om hur mamman vandrar runt som ett mumintroll i sin fula rock och tvingas äta smaklös mat. Om hur pappan går iväg för att handla godis till mamman. Och jag blir alltid lite avundsjuk på dom. När jag själv varit på BB har jag, trots att det varit mysigt att få vara där, längtat efter att få åka hem. Men så här i efterhand har den tiden det allra ljuvaste rosa skimret över sig. Att dagarna går långsamt på BB har jag förträngt. Jag vill bara få var där med en nyfödd liten bebis.

Om barnen på bilderna är födda för lite längre tid sedan fantiserar jag om annat. "Just nu kommer dom hem första gången med sin bebis", "Just nu är den där bebisen några veckor och ler för först gången". Och så saknar jag den tiden. Fast jag nyss var där. Och fast jag älskar den tiden jag är i nu precis lika mycket.

Det är bara det att alla tider är så ljuvligt underbara. Jag vill ha alla tider. Alltid.

Pyssel

Regnet det öste ner i morse. Nu ha det slutat falla, men det är fortfarande grått och trist ute och jag har under förmiddagen hunnit bli förslappad av det trista vädret. Så idag har blivit en riktig "inne-dag".

Tvååringen och jag har sysselsatt oss med lite pyssel. Vi har tillverkat ett marackas-liknande instrument. Toapappersrulle med lite risgryn i. Lite filt runt och sen piprensare som dekoration. Passade bra en dag som denna...

Ännu bättre passade det att barnens mormor nyligen ringde och frågade om tvååringen ville komma över och titta på fåglar och leka på deras gård. Om hon ville? :) Hon blev överlycklig som alltid. Dels för att hon gillar att gå dit, men ska jag var ärlig så var hon nog dessutom liiite less på vår "inne-dag".

Morgon i norr






Översvämning

Prognoserna stämde. Det var översvämning i Bottenviken igår.

Vintertid är kanske ok ändå

Dagens tidiga uppvaknande har nu resulterat att vi alla myser under täcken i TV-soffan. Lillasyster har somnat om. Stortjejen och jag sitter och väntar på en riktigt god frukost som maken just nu gör i ordning och som vi för en gångs skull ska äta i soffan. Så det blev en rätt bra morgon trots allt. :)


Vintertid idag

Med andra ord - två vakna, pigga barn kl. 6. Vad trevligt!
Och vad härligt det blir ikväll oxå! Uppskttningsvis kommer barnen vilja vara vakna i allafall 30 min längre än vanligt. 

En stor bukett rosor till den som uppfann vintertiden!


Tillägg från lite senare på dagen när hjärnan vaknat: Barnen lär ju somna tidigare, inte senare. Så det jämnar ju ut sig i slutändan. Den ironiska rosbuketten återkallas.

Baka, baka liten kaka

I dag har tvååringen bakat kakor. Jättefina kakor som hon placerade i småbrödsformar och stolt bar till sin spis och satte i ugnen. "Mamma du får inte öppna ugnen, det är vaaaaaaaarmt", sa hon varnande när jag kom nära. "Kakorna är färdiga alldeles strax".

Sen tog hon ut dom och dukade upp fika åt sig själv och en mjukistiger.

Och satte en kaka i munnen och började tugga.

Jag blev alltså tvingad att upplysa om att det ju faktiskt var "låtsaskakor" som inte går att äta. Hon själv verkade helt ha glömt bort det... Söt var hon i allafall när hon försiktigt bar omkring på sin plåt med kakor. :)

Nymodigheter

En sak undrar jag. Det är VARFÖR kändisparen senaste åren fått gemensamma namn? Hur kommer det sig att Tom och Katie blivit "Tomkat"? Och att Brad och Angelina blivit "Brangelina"? Jag förstår inte. Jag kanske har blivit för gammal för att kunna förstå nya saker? Jag hoppas inte det. Men det är ett faktum att dessa sammanslagna namn är konstiga i mina ögon.

En annan sak som verkar vara konstig är "Tomkat"´s dotter Suris liv. I Aftonbladet kan man idag läsa:
"Hon bär dyra märkeskläder, reser jordklotet runt och behöver aldrig gå och lägga sig i tid. Världens mest kända 2-åring har allt - utom lekkamrater."

Det låter ju inte som ett så jätteroligt liv för en liten tvååring. Eller för någon annan heller för den delen. Att många vänner är nyckeln till lycka kan man dessutom idag läsa i en annan artikel i just Aftonbladet.


Personligen tror jag att de flesta äkta makarna gärna vill vara två separata personer och att de flesta barnen hellre vill ha kompisar än märkeskläder. Så som det var på den gamla goda tiden. :)

Lugnet råder


Båda barnen sover sött sedan någon timme tillbaka. Maken spelar innebandy. Jag njuter av nybakat dinkelbröd i TV-soffan. 

Det spelar nästan ingen roll hur hektisk dagen har varit, de här timmarna efter kl 19.30 varje kväll räcker väldigt långt när det gäller att ständigt upprätthålla väl-laddade batterier.

Liten blir stor

Ojoj vad tiden går fort. Min lilla nyfödda räka satt tidigare idag och läste böcker tillsammans med storasyster. Lilltjejen som nyss var slemmig och rosa och föga intresserad av just läsning... (eller av någonting annat än mat och sömn för den delen)

Suddig bild tyvärr. men jag tycker de ser så söta ut där de sitter tillsammans...

Höstkollektionen -07 respektive -08

Det är tur att det finns mammor. Tack vare min mamma har mina barn söta hemstickade kläder. Utan henne skulle sådant inte existera. Jag och stickor är något som inte kan kombineras utan att resultatet blir stenhårt och ca fem storlekar mindre än det skulle ha varit.

Vantarna nedan tillhör "Mormors höstkollektioner". De med nalle på är från fjolårets kollektion och de med katter på är från årets. Söta tycker jag och dottern. :)


Min matblogg

Här om dagen skrev jag att jag börjat samla mina recept i en annan blogg.

Upptäckte direkt efter det att jag behövde lite andra funktioner för att katalogisera recepten så de är nu flyttade igen. Jag tror att de kommer att få vara kvar där de är nu. :)

Titta gärna in till Min kokbok.

Vad är det för fel på "söt"?

Vår tvååring har inte riktigt koll på svenska språkets nyanser ännu. Hon har däremot ett rikt ordförråd. Kombinationen gör att saker blir rätt lustiga ibland...


Lillasyster har fått en mössa av farmor och farfar.
Tvååringen: "Åh vilken tjusig mössa E har"


Enormt stor nalle plockas fram hos mormor och morfar.
Tvååringen: "Oj vilken stilig nalle!"


Mössan är ju förvisso tjusig och nallen stilig, men jag trodde nog ändå att ett ord som t.ex. "söta" låg närmare till hands...


Annika Lantz - 9 ½ månad

Radiolegenden och teveprofilen Annika Lantz är föräldraledig. Hon har fått barn nummer två och upptäckt att alla som säger att det inte är någon skillnad med ett barn till ljuger. I sin dagboksroman berättar hon med sedvanlig humor och skärpa om det lilla heterolivet med kolikbarn, sömnlösa nätter och lattespäckade mammaluncher som aldrig blir av.
Här avhandlas babysim, besök på BVC och eftermiddagsteve med samma inlevelse. Liksom dammtussar och ärvda mammabyxor.

Jag har länge trott att Lantz bok handlar om hennes graviditet - att graviditeten pågick i nio och en halv månad. men så är alltså inte fallet. Boken handlar istället om hennes nio och en halv månad långa föräldraledighet. Jag hade höga förväntningar på boken och blev faktiskt lite besviken när jag började läsa den, tyckte inte den var så rolig som jag hade trott.  Men allteftersom jag läste började jag gilla boken mer och mer. Den är trots allt humoristisk och även om jag faktiskt inte riktigt har upplevt föräldraledighet vara riktigt så som Lantz beskriver så är hon ibland väldigt träffsäker. Som bland annat:

"A tittar på Bolibompa . Tomas är uppe i badrummet och badar T. Jag ligger på alla fyra på köksgolvet och plockar upp all spagetti som A slängde under middagen och tänker: Vad skönt det är med dom här stunderna då man bara får rå sig själv."

Boken är lättläst och passar perfekt då man bara vill underhållas - inte tänka. Jag tycker att den är läsvärd och ger den betyget 4-.

Ny matblogg

Jag har märkt att recepten blivit mer dominerande i denna blogg än vad min tanke var. För att råda bot på detta har jag nu startat en ny blogg: Min kokbok.

Från och med nu kommer mina recept att hamna där istället för här. Titta gärna in! :)

Sprid julglädje

Hoppets Stjärnas hemsida kan man läsa följande:


Visst är det häligt att få, men frågan är om det inte är ännu härligare att ge - speciellt till någon som nästan inget har.

För sextonde gången kommer vi - tillsammans med dig - dela ut julpaket till tiotusentals fattiga barnfamiljer och pensionärer. I år kommer paketen att delas ut i Lettland, Rumänien, Haiti, Argentina, Filippinerna och Europas fattigaste land, Moldavien. 

Tänk er den glädje det är att få packa upp en låda, till bredden fylld med smått och gott, när man knappt har mat för dagen. Det är sann julglädje både för dig som ger och för den som får ta emot sitt paket.

Ett sånt julpaket ska jag skicka! 

Hoppets Stjärna brukar även ordna så att man kan skicka liknande paket på mors dag. För några år sedan gjorde jag det, och det var väldigt roligt att gå runt i affären och leta saker att lägga ner i paketen. Just de paketen riktade sig till mammor och det blev en del schampon, ljus, mat, fika, garn och liknande saker i paketet. Och några leksaker till hennes barn. Jag har själv inget överflöd att ge av men om man handlar allt på en lågprismarknad eller liknande så blir det inte så dyrt.

Paketen passar dessutom bra att ge "som gåva till någon som har allt". Min mamma är en sådan. Och dessutom är hon en person som alltid vill hjälpa, såväl människor som djur och natur. Ett år blev hennes present på morsdag att en annan mamma fått ett paket fullt med "guldkant på tillvaron".


Ugnskassler med senap och ost

Snabblagad och enkel middag igår. Vanligtvis brukar jag inte ha ruccolasallad på kasslern när jag lagar denna rätt men vi hade några sådana blad som snart skulle blivit gamla så de fick vara med. Till kasslern åt vi ris och en sallad. Riset på bilden är vanligt parboiled men för att få det "lite roligare" kokade jag dessutom ½ portion rött råris och blandade in i det vanliga riset. Jag tycker det piffar upp litegrann. :)




Ugnskassler med senap och ost 
(lagom till 2 vuxna och en matglad tvååring)

ca 8-10 skivor kassler
senap
ca 8-10 ostskivor
svartpeppar
(16-20 ruccolablad)

Lägg kasslerskivorna i en ugnssäker form. Bred lite senap på varje skiva. Strö över rucculasalladen. Peppra. Lägg ost överst på varje skiva. Ställ formen i 200 gradder varm ugn ca 20 minuter. Servera med ris och en grönsallad.

Betyg: 4-

"Ska vi äta tunga, eller?"

Så sa dottern här om dagen när jag tog fram en fläskfile ur frysen. Måste vara denna tingest som hon kommer ihåg. Och hon har ju rätt. Tunga ser ut som en fläskfile. Fläskfile ser ut som en tunga.

Viktigt vetande.

Extragott mellanmål idag

Vår två och etthalvtåriga dotter tillhör inte barnen som får "hela kostcirkeln"-mellanmål a la hemkunskapsboken från högstadiet dagligen (typ: ett glas apelsinjuice (OBS, helst färskpressad), en skiva hårt bröd med 20 gram smör, en ostskiva och en matsked groddar på, en skiva mjukt bröd med 20 gram smör, leverpastej och två skivor gurka på. En banan)

Oftast blir det istället frukt och/eller en enkel, vanlig smörgås eller två för henne. Trots mitt intresse för matlagning i övrigt har jag inget brinnande intresse för att stå och komponera just mellanmål.  I dag blev det dock lite annorlunda till dotterns stora glädje (inte just kostcirkel-hemkunskapsmellanmål men variation i allafall).

Jag har ju tidigare berättat om den förrätt som jag ofta gör då vi "inte kommer på någon annan", dvs. blanda ihop någon sorts röra med lax eller skaldjur i. Ibland när jag hittar en billig skaldjursröra i affären brukar jag köpa en burk och använda som bas i en sådan "hemgjord" röra (jag tycker att de färdiga burkarna egentlgen smakar rätt trist oftast). Just idag råkades jag springa på en sådan på ICA - 10 kr för en burk kräftröra. Blandade lite kryddor, dill, kallrökt lax, purjolök och creme fraiche med burkens innehåll och vips blev det en ganska god röra - nästan hemgjord till och med.

Dotterns (och vårat) mellanmål idag bestod av massor med avocado i klyftor och sen kräft- och laxröra på. Mycket uppskattat av maken som helst vill ha sån röra nästan varje lördagskväll verkar det som. Lika uppskattat av dottern som raskt käkade upp sin portion och sedan tiggde (och fick) mer av oss.

Laxinlindad färsk grön sparris

Jag är en "förrättsmänniska". Får jag välja mellan förrätt och efterrätt så blir det nio gånger av tio förrätt för min del. Igår lagade vi "Laxinlindad färsk grön sparris". En rätt som jag brukar göra då och då och som är en av både mina och makens favoritförrätter. Supergod helt enkelt!

Betyg: 5-

Laxinlindad färsk grön sparris
2 pers

6-8 st färska sparrisar
4 skivor kallrökt lax (stora, tunna skivor)
ca 12 blad ruccola
1 msk olivolja
0,5-1 tsk citron
0,5-1 tsk hackad gräslök
salt och peppar
1-2 msk pinjenötter
ca 1 msk hyvlad (småbitar) västerbottensost

Skär av ev torr del av sparrisen (ofta ca 1 cm närmast roten). Koka sparrisen i ca 4 min i saltat vatten. Spoa av i iskallt vatten så de kallnar. Låt rinna av och bli torra. Linda två laxskivor runt 3-4 sparrisar samt ca 4-6 blad ruccola. Lägg upp på fat. Blanda ihop olja, citron och gräslök, smaka av med salt och peppar. Häll blandningen över sparrisen. Rosta pinjenötterna i stekpanna. Strö nötterna + ost över sparrisarna.  


Om jag fick ett barn med downs syndrom...

så skulle jag älska det så mycket så att det kniper i hjärtat - precis som jag gör med mina två andra barn.

Jag skulle ge upp allt annat för att ge det barnet ett lyckligt liv - precis som jag skulle göra för mina två andra barn.

Jag skulle förgås av sorg och vilja ta dess smärta om det blev allvarligt sjukt - precis som jag skulle göra för mina två andra barn.

Och om mitt s.k "downis-barn", eller något av mina andra barn, dog så vet jag inte hur jag själv skulle överleva,

Därför skulle jag aldrig någonsin kunna göra som Aftonbladets Anna Ekelund, och aktivt önska att mitt barn föds med downs syndrom. Hur fina dessa barn än är så har de en ökad risk för till exempel hjärtfel. Jag skulle aldrig kunna önska att mina barn drabbas av något som ökar risken för att de ska tvingas genomgå omfattande operationer och kanske ändå lämna världen i förtid. Inte heller kan jag önska att de ska ha någon form av handikapp, som för alltid kommer att begränsa deras liv.

Jag skulle inte heller aktivt önska att mitt barn föds med något så trivialt som allergier eller synfel. Eller med något annat som på minsta lilla sätt kan innebära någon form av lidande för dem. Detta betyder inte att jag på något sätt tycker att människor med allergier - eller med downs syndrom - är mindre värda än andra (eller tror att det nödvändigtvis måste innebära en katastrof för barnet). Men får man välja vill man väl att ens barn ska var så "friskt" som det bara går? Och ha så få begränsningar som möjligt - oavsett om begränsningarna sittter i att inte kunna följa med kompisarna till stallet eller i ett allvarligt hjärtfel.

Om barnet sen inte är så "friskt" som man hoppats så älskar man ju det lika mycket i alla fall. Kanske till och med mer? Och det har lika stort existensberättigande som alla andra, världen behöver olikheter... Men att aktivt önska något som faktiskt innebär ökad risk för lidande för barnet - där tycker jag att du Anna Ekelund är ute och cyklar...

Matpornografi

Det är min grej! Jag har hyllvis med kokböcker och besöker nästan dagligen både tasteline.se, alltommat.se och diverse andra liknande sidor. Jag älskar att läsa recept och kan ligga och läsa kokböcker i sängen innan jag ska sova.

En av de trevliga sidorna av att vara föräldraledig är all tid som kan ägnas åt mat. Planera mat, handla mat och laga mat. När man jobbar finns det ju inte så mycket tid till sånt en vanlig torsdag. Mest tycker jag om att planera helgmat men även vardagsmaten är rolig, speciellt nu när vi har barn. Det är så roligt att testa nya smaker med dottern. Att laga mat med en liten hjälpreda som älskar att knäcka ägg och som med stor entusiasm rör om i grytor.  :)
Ännu roligare hade det varit om budgeten hade varit sådan att jag alltid kunde välja de varor jag helst vill ha. Mer kravodlat. Mer närproducerat. Färre korvar och fler filéer. Men man får gilla läget och göra det bästa av situationen...

Apropå varor så är jag dessutom en av dem som anser att det är ett stort nöje att storhandla mat. Och att ströhandla oxå för den delen...

Ofta äter vi alltså mat som det ligger en del funderingar och tid bakom. Men så ser det inte alltid ut. Vissa dagar är det rakt av snabbt, enkelt och halvfabrikat som gäller. Oftast ingen medelväg. Svart eller vitt är min melodi. Ytterligheter.

Idag har varit en sån dag då allt varit snabbt och enkelt och tilllagat utan någon större omsorg alls. Lunchen bestod av oerhört icke-kulinariska överkokta snabbmakaroner, halvbrända hamburgare och några stackars bönor. Middagen blev såna där studsbollsliknande paltar som säljs i trepack. Kanske inte någon oförglömlig upplevelse eller exakt enligt kostcirkeln. Men helt ok ändå. :)


Syltgrottor

Tidigare idag surfade jag runt lite och "sprang på" ett recept på jordgubbsgrottor hos barnfamilj.se. Blev plötsligt enormt sugen på såna så jag och dottern bakade några. Hälften fyllde vi med hallonsylt och hälften med jordgubbssylt. Gott blev det.:)

Betyg: 4






Jordgubbsgrottor
ca 20 st

200 gram margarin
1 dl strösocker
1 msk vanillinsocker
4,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
lite fast jordgubbssylt

Rör ihop margarin, socker och vanillinsocker. Blanda bakpulver och vetemjöl. Blanda ihop allt till en deg som formas till en rulle, ca 20 cm lång. Vid behov kan man låta rullen vila en stund. Dela rullen i 20 bitar, rulla degklumparna och lägg dem i småbrödsformar på en plåt. Gör tumavtryck i degbullarna och fyll dem med sylt. Grädda kakorna mitt i ugnen i 175 grader i 12-15 minuter.

Hur är det möjligt?

Hur är det möjligt att man medvetet vill förstöra sitt liv på detta sätt? Donna väger 285 kg och kämpar för att gå upp till 450 kg. Alltså...kvinnan försöker medvetet göra sig kraftigt rörelsehindrad. Och avsevärt förkorta sitt liv.
Är det en sexuell böjelse? Eller är det frågan om en sjukdom jämförbar med exv. anorexia?

Oavsett vilket så verkar det inte som att hennes dotter född 2007 precis har oddsen för sig när det gäller att få ha mamma i livet fram till hon blir vuxen...
Sorgligt.


Disco i köket

Föreställ er technoversionen av "Phantom of the opera", en tvååring som dansar runt i långkalsonger och hemgjort halsband, en mamma med tovigt hår som dansar runt i plyschbyxor och sin makes urtvättade "Team Sportia"-tröja. Skrattretande? Javisst!

Men så såg det ut hos oss nyss. Dottern dansade och trallade...och ville att "mamma skulle komma och ha disco med henne".

Om några år lär hon inte vilja dansa med mig så man får ju passa på. Hoppas bara att vi inte har några fönstertittare här. :)

Det mest givande samtalet

Jag har varit med om många både viktiga och givande samtal... Men få samtal har gett mig så mycket som de där allra första samtalen med en person som precis har börjat kommunicera. Som med glittrande ögon fulla av villkorslös kärlek berättar saker. Berättar med hela kroppen. Med ljud från en leende mun. Med stampande ben och viftande armar. Berättar hängivet och innerligt... Oftast fullt av glädje, men ibland med en allvarsam min.

Man får nästan känslan av att det är något otroligt viktigt som sägs. Något fundamentalt. Något som vi med åren tappar förmågan att till fullo förstå.

Tänk om man kunde få bevara dessa samtal för evigt? Kunna ta fram dom och återuppleva dom gång på gång.

Det är så sorgligt att det inte går. Att förmånen att få ha en liten berättare i huset är något man bara har till låns under en mycket kort period av sitt liv och som sedan ovillkorligen borta...

Kvar finns några suddiga mobiltelefonbilder...

Thai-inspirerad kyckling

Idag blev middagen hos oss återigen ett hop-plock av vad jag kunde hitta i skåpen. Man tagar vad man haver så att säga.

Hop-plocket fick thai-inspirerade smaker. Kyckling och grönsaker i kokosmjölksås. Mums! Cashewnötterna var pricken över i:et. Speciellt dottern är väldigt förtjust i dem. Nötterna och sockerärtorna var det som hon först plockade ut på tallriken.

Receptet nedan räckte till middag för oss (två vuxna och en tvååring) och det blev över lagom mycket för att räcka till lunch åt alla i morgon också.

Betyg 4

Kyckling och grönsaker med kokosmjölk och röd curry

2 st kycklingfileer
Thai Red Curry (krydda på burk)
2 st vitlöksklyftor
1 stor burk skivade champinjoner
1 gul lök
ca 125 gram färska sockerärtor
ca 1-2 dl cashewnötter
1 st färsk chilifrukt
ca 2 tsk Red Curry Paste
ca 2 msk Thai Sweet Chili Sauce
ca 1 msk Chili & Garlic Sauce Srirasha
1 hönsbuljongtärning
2 st burkar kokosmjölk
salt och peppar

Skär kycklingen i bitar. Salta och peppra litegrann. Stek i olja tillsammans med vitlöken (pressad) och ganska mycket Thai Red Curry. Ta upp från pannan när den är färdigstekt. Bryn champinjonerna och löken (tunnskivad). Häll sedan i kokosmjölken, currypastan, såserna och buljontärningen. Småkoka. Skär sockerärtorna i mindre bitar. Kärna ur och hacka chilifrukten. Lägg kycklingen, ärtskidorna och chilifrukten i pannan och låt dem koka med i ca 2 minuter. Lägg i nötterna och servera sedan tillsamman med ris. 

Till rätten passar det utmärkt med Chili & Garlic Sauce Srirasha


 


Godaste såsen till thaimat



För ett tag sedan hittade jag en sås som jag inte hade provat tidigare i butikshyllan - "Chili & Garlic Sauce - Sriracha" från Santa Marias Thai-inspirerade serie. Den är fantastisk! Testa den! Bara man öppnar korken och luktar på innehållet så vattnas det i munnen. Funkar bra till Thaimat och säkert även till en hel del annat också.



Vacker dag

Det var precis lika fint ute idag som jag hade hoppats på. En perfekt höstdag!



Vissa njöt av promenaden sovandes. Tänk om man hade sådana ögonfransar...



Det fina vädret lockade oss att stanna ute en stund efter promenaden.
Blev dikesgrävning ute på tomten. Och efter det mellanmål ute i det fria.



Spargrisar från Barcelona

Flickornas ena morbror har precis kommit tillbaka från någon kurs eller liknande i Barcelona. Med sig till Sverige hade han dessa söta spargrisar. En till L och en till E.

I dag fick de varsin peng att lägga i grisarna (storasyster fick lägga ned lillasysters peng oxå eftersom E ju är lite för liten för att fixa det själv).

Först lade L ned sin peng i sin gris och sade att hon skulle spara till en cykel. "En blå cykel så jag kan cykla med  F". (F är hennes jämngamla kompis)

Sedan blev det lite svårt. Man kunde se hur hon tvekade. Skulle hon  lägga lillasysters peng i sin egen gris eller i lillasysters...

Tillslut släppte L ner den i lillsyrrans gris och sa "E ska spara till en stor cykel till mig".  :)

En bra dag

Förra veckan var en ganska trist vecka. Det var grått och trist ute mest hela tiden. Tidningarna basunerade ut den ena nattsvarta rubriken efter den andra. Våran TV gick sönder. Vårat bilbatteri dog. Min man fick besked om att hans arbetsplats ska läggas ner. Inte mycket som var så där överdrivet positivt alltså...

Men idag skiner solen och det är en sån där riktigt fin höstdag. Huset är nystädat. Till och med tidningsrubrikerna är mer positiva...boräntorna sjunker och börsen rusar uppåt. Rusningen var väl ganska väntad efter helgens alla räddningspaket men hur långvarig den blir är ju osett. Det finns ju ett talesätt,  "upp som en sol, ner som en pannkaka". Vi får se hur det fortsatta mottagandet av paket och annat blir nu närmaste dagarna...

För mig är det dock ganska oförståeligt hur det har kunnat få gå så här långt? Vart har alla pengar tagit vägen? Och alla de medel som aldrig funnits annat än på pappret...hur har så många människor, under så lång tid, godtagit det? Har inte historien lärt bankerna att iaktta lite större försiktighet än vad som nu verkar ha varit fallet? Nu drabbas otroligt många människors ekonomi av detta, om inte annat genom skattsedeln (för stöden till bankerna). Några har säkert lyckats dra in stora summor under dagen. Någonting får mig att tro att dessa några till stor del är samma värdepappershandlande människor som delvis varit med och orsakat oss andra denna "kris"?

Nåväl... - idag ska vi i alla fall passa på att njuta av det fina vädret. :)

Jodi Picoult - Allt för min syster

Mitt senaste besök på biblioteket resulterade bland annat i "Allt för min syster", skriven av Jodi Picoult.  Boken handlar om familjen Fitzgerald. Om Anna som är tretton år och har fått nog. Hon är en så kallad desigber baby, resultatet av ett ägg som noga utvalts för att genetiskt matcha Kate, storasystern som lider av leukemi. I hela sitt liv har Anna tåligt ställt upp för sin sjuka syster. Nu uppsöker hon en advokat för att få rätten att bestämma över sin egen kropp. Stämningen gör att hon hamnar på kollisionskurs med den familj hon älskar. Samtidigt blir Kate allt sämre: om inte Anna donerar sin egen njure till henne kommer hon att dö. Är det ett beslut en trettonåring själv kan fatta och ta konsekvenserna av?

I början tyckte jag att bokens upplägg var lite förvirrande eftersom kapitlena handlar om flera olika personer och dessutom är skrivna i jag-form. Men detta var inget som störde särskilt mycket, boken är lätt att fastna i. Den är spännande och skriven på ett lättfattligt sätt. Ämnet den behandlar är allvarligt och boken är väldigt gripande. Den väcker många tankar och funderingar.

Jag tycker att boken är väldigt läsvärd. Den är svår att lägga ifrån sig, det blev några sena kvällar för mig tack vara den...

En snabbis. Fyra sekunder eller nio timmar?

Mötte nyss dottern (2,5 år) i hallen. Hon hade tagit på sig en mössa, vantar och skor.

"Kan jag gå ut med A?"

Jag förklarade att A flyttat långt bort (A är en kompis från Öppna förskolan som numera bor i andra änden av landet). Dottern trodde uppenbarligen inte på det jag sa...

"Jag ska bara gå ut en liten snabbis"

"Sen kommer jag hem kvart i sju, då ska vi äta middag"

Ja det var ju just en snabbis det...åtta timmar ungefär. :)
Tidsbegreppen är inte det bästa ännu...

Mr Hefner och finanskris

Rönnarna är karga och lite dystra nu. Borta är den färgprakt som fanns för inte särskilt länge sedan.

Lite kargt och dystert verkar för övrigt det mesta var just nu... De svarta rubrkerna avlöser varandra. "Finanskris", "Bostadspriserna rasar", "Xperia mobilen ett praktfiasko", "Allt sämre ekonomi för landets unga föräldrar", "Tandvården blir dyrare", "Globalt börskaos", "Volvo varslar 3 300"... Det är ingen hejd.

Jag tror att pessimism föder pessimism. Om tidningarna skulle hålla sig lite mindre nattsvarta skulle de i alla fall inte ge denna "kris" extrabränsle...som de i viss mån gör nu. Fast vem vet? Det kanske inte finns något positivt att rapportera?

Men det finns i alla fall en tragikomisk historia som bland annat Aftonbladet skriver om. Hugh Hefner och hans flickvänner (plural alltså). Det var skumt redan tidare med de tre flickvännerna som åldersmässigt passade att vara Hefners barnbarn. Nu går det snäppet längre...två systrar ska sannolikt bli hans nya flickvänner! Nåja, det är ju inte mitt bekymmer. Var och en gör ju som den vill. Men jag kan inte låta bli att tycka att det är lite konstigt. Men det är ju jag det...
Må det lyckliga paret (kvartetten?) leva lyckliga i hela sitt långa liv!

Kryddstark "indisk" kyckling

Här i huset har det doftat indisk restaurang idag. Jag blandade ihop en smakrik och ganska kryddstark kycklinggryta till middag. Ómtyckt av alla i familjen.

Betyg: 4









Kryddstark indisk kyckling

2-3 kycklingfiléer 

2-3 vitlöksklyftor
2 st gula lökar
1-2 msk korinder
ca 2 tsk spiskummin
0,5-1 tsk cayennepeppar
2 msk curry
1 msk finriven färsk ingefära
1 kanelstång
salt och peppar
1-2 dl vatten
1 burk cocosmjölk
2-3 msk mango chutney
2 dl turkisk yoghurt


Skär kycklingen i mindre bitar. Bryn bitarna i olja. Tillsätt sedan lök och vitlök (hackad) samt alla kryddor. Fräs någon minut. Tillsätt vatten och kokosmjölk. Koka på svag värme under lock i ca 20 minuter. Tillsätt mango chutney och yoghurt innan servering. Koka under tiden ris och förbered övriga tillbehör.  

Till detta kokade jag ris tillsammans med lite gurkmeja och kanel (blev både vackert och gott!).

Slängde även ihop en sås gjord på grovriven gurka, turkisk yoghurt och mynta. Den passade väldigt bra till kycklingen. Det var även gott att ha lite mango chutny som tillbehör.


Dagens konst

Pysseldags med tvååringen igen. En vacker stjärnhimmel(?) blev det denna gången...

Konstverket skickade jag till barnens farmor och farfar som just nu är på semester. Nu har dom något som väntar i postlådan när de kommer hem.

Apropå böcker man läste som barn...

Kolla in detta roliga projekt.

Biblioteket

Besökte biblioteket igår. Som alltid kom vi hem med en hög barnböcker, varav minst hälften är sådana som jag själv läste som barn (Pricken läste jag nog mest p.g.a mina yngre bröder, jag själv var nog rätt stor när vi köpte den).

Det är konstigt det där... I mina ögon är 9 av 10 gånger de böcker som jag själv har minnen till bättre än de nya. Antar att det är fel. Och att dottern själv kommer att välja att läsa någonting annat än "Fem-böckerna" om några år. Trots att dessa, för en sådär 25 år sedan, länge var mina favoriter ...

Nåja, världen förändras och förhoppningsvis är det inte så att "allt var bättre förr"?

Världens godaste bröd

I går bakade jag och tvååringen bröd. Receptet har jag använt någon gång tidigare men sen "glömt bort". Hur som helst, brödet är verkligt gott. Alla tre här i huset hade svårt att sluta äta av det. Saftigt, smakrikt och dessutom nyttigt! Och superenkelt att göra. Kan det bli bättre?

Betyg: 5






Nyttigt och gott bröd

0,5 dl vetekli
1 liter grahamsmjöl
1,5 dl linfrö
1,5 dl solroskärnor
3 msk hackad mandel
1-1,5 tsk salt
2,5 tsk bikarbonat
1 liter filmjölk
0,5-0,75 dl sirap
(+ lite smör och vetekli till formarna)


Smörj två avlånga 1,5 litersformar och strö på veteli.

Blanda alla ingredinserna väl (med elvisp med "skruv-visparna" på) och häll i formarna.

Grädda ca 1 timme i 175 grader


Saftigt och gott

Pastasås med lax och spenat

Dagens middag blev en pastasås a la "hopplock av vad som fanns i kylen".

Rätten var ingen höjdare. Både jag och maken tyckte att den iofs var rätt god, men att den helt saknade "det". Funkar väl till vardags och känns ju i alla fall  nyttig. Dottern var dock mycket förtjust i maten och ville ha påfyllning flera gånger. ;)

Betyg: 3


Pastasås med lax och spenat

2 frysta laxfilébitar (såna som säljs i fyrpack)
1 liten rödlök
ca 200 gram hackad fryst spenat
ca 4 dl havregrädde (eller annan grädde)
ca 1 tsk citron
ca 0,5 dl vitt vin (för att jag hade en skvätt i en flaska, annars går det säkert lika bra utan)
salt och peppar

Tärna laxen och stek bitarna i smör. Ta upp dem ur stekpannan. Hacka löken och stek den. Häll i grädden och spenaten (tinad och med vätskan urpressad). Koka upp. Vänd i laxbitarna. Smaksätt med lite citron och vin. Salta och peppra. Servera med tagliatelle eller annan pasta.

Tack gud att det är kallt ute

Det är härligt när man är på väg ut på morgonpromenad och de två små barnen blir arga precis innan. När man har en stor tova på huvudet istället för frisyr (till följd av troligt hormonfel). När barnen ska kläs på och tovan samtidigt helst ska bort.

Såna gånger är det skönt att det är kallt ute. Då kan man dra en mössa på huvudet och snabbt komma iväg ut med de arga barnen.

Möss-säsongen har blivit längre sedan jag fick barn.

Hormonell störning

Det finns ingenting som stör mig lika mycket som mitt hår. Nästan ingenting iallafall.


Det borde rimligen ingå i de där stenåldershormonerna att vilja klippa håret kort när man får barn. I min hormonuppsättning verkar det dock inte göra det. Tyvärr.


Jag har hår överallt. Långa hårstrån som på grund av amning lossnar i en aldrig sinande ström. Hårstrån som ännu inte lossnat och som hänger i vägen då min bebis ska äta. Hårstrån som tovar ihop sig och som små bebishänder fastnar i.

Gaah vad det är hemskt med långt hår. Ändå klipper jag mig inte. Hormonfel...


Jämställdhet kontra gamla stenåldershormoner

Ännu en gång har tidningen NSD:s krönikör Lina Norberg Juuso lyckats skriva en riktigt bra krönika. Läs den här. (Jag har tidigare skrivit ett inlägg om en annan av hennes krönikor.)

Ur krönikan:
"Ibland vill jag bli en grottmamma som vaktar ungarna medan pappan jagar mammut. Typ så. Jag lyssnar på jämställdhetssnacket och håller med. Men ändå vill jag bara samla ihop familjeskocken och föda en till baby. Vakta klanen och utöka den liksom. Hormonerna struntar blankt i att det är 2008, de lever sitt eget vilda liv och hoppar lite hit och dit. Hormoner har aldrig hört talas om familjeplanering och jämställdhet. För hormonerna låter familjeplanering och jämställdhet som något vansinnigt mumbojumbo.
Innan jag fick barn skulle vi dela föräldradagarna rakt av. Yeah right. Så fort dottern kom ville jag amma ifred och låta maken skydda oss från vargarna. Jag vakade över bebben och han vakade över oss."
 

Kan bara hålla med.


Från: "Jag ska nog bara vara hemma åtta månader."
Till: "Föräldraledigheter på över ett år och deltid efter det. Underbart att mitt jobb underlättat för mig att göra på det sättet."

Från: "Det är orättvist att just kvinnan ska tvingas föda barn."
Till: "Vilken gåva att få förmånen att få föda barn. Stackars männen som missar detta."

Från: "Det är orättvist att kvinnans karriär ofta sinkas mer än mannens (blir ju så på grund av graviditet/ amning om inte annat)."
Till: "Vad är viktigt i livet? Kanske karriär inte är det allra viktigaste...(och tid till den finns ju sen ändå)"

Från: "Det är viktigt att se till att man har egentid."
Till: "Egentid är väl bra, men inget självändamål. Man måste inte vilja gå en kvällskurs och "komma ut". Egentid kan vara annat också. (personligen vill jag ha lite ostörd tid vid datorn eller en lång dusch."

Från:"Inte amma för länge och vara den som blir låst hemma."
Till: "Det är mysigt och bekvämt att amma. Och det gör inget alls att "man blir fast", för kroppen är ändå inställd på att vilja ta hand om barn just den perioden. Att jag är min bebis enda matstation kvittar, för jag saknar inte att gå på fest eller kurs eller nåt sånt. Den här tiden är kort. Kurserna och festerna finns kvar sen oxå"

Från: "Det är viktigt att fortsätta göra "roliga" saker och leva som förut".

Till: "Livet förändras av att få barn. Det är en naturlag tror jag. Och det är inte negativt. Föreställningen jag som barnlös hade, att slitna småbarnsmammor avundades den frihet man har som barnlös, var en total vanföreställning. Rent av komisk faktisk."

De gamla stenåldershormonerna har talat!

Från jämställdhetskämpande karriärist till nöjd grottmamma...över en natt. Om nåt år är det väl andra saker mina hormoner styr mig till...men just nu är det så här.

(Jag är fortfarande för jämställhet så klart. Men ordet har i viss mån ändrat innebörd för mig.)

Mindre än 80 dygn kvar till julafton...

...och vår tvååring planerar för fullt inför det viktigaste av allt - hennes julklappar! Och även för nästan nyfödda lillasyster E´s julklappar. :)

Detta samtal utspelade sig här om dagen:

L: Nu vill L och E ha julklappar!

Jag: Jaså vad vill du ha?

L: Ett paket med en docka...

Jag: Inget mer?

L: Ett hus till dockan

L: E vill ha en liten, liten docka som E kan leka med när hon blir stor


Äcklig djurplågare!!

I går på motorvägen blev vi omkörda av en öppen pick-up. Den fortsatte sen köra om bil efter bil. Uppenbarligen körde den i ca 120-130 km/timme.

På det helt öppna lastutrymmet stod det en hårt fastknuten stor hund med fladdrande öron. Det var ungefär nollgradigt ute och rått i luften. Hur kul ska den hunden haft det? Som enda skydd för vinden hade han en knähög kant.

Äckligt och vidrigt. Hur kan man??


Kletigt


Kletigt värre var det när tvååringen sysslade med konst idag. Lim på fingrar, bord och stolar...
Men vad gör det när resultatet är så vackert?
Tavlan ville hon ge till mormor och morfar. Så fick det bli. Dom blev glada såklart. :)

Blivande konst


Dessa vackra löv samlade vi in igår.
Tanken är att tvååringen ska få göra en tavla av dem idag. Hon gillar att kleta med lim så det blir nog kul. :)

Bulgursallad med lax

Fisk till middag idag. Hittade detta recept på aftonbladet.se och är mer än nöjd. En god och fräsch rätt.

Betyg: 4-
(Dottern skulle nog ha gett 5) :)


Bulgursallad med lax

3 dl bulgur

6 dl vatten

1 tärning kycklingbuljong

600 g skinn- och benfri laxfilé

Smör

Flingsalt

2 msk rostade sesamfrön

1 mango

2 avokador

0,5 dl hackad koriander (jag körde med burkvarianten)

  

Citronyoghurt:

3 dl lätt grekisk yoghurt

Rivet skal av 1/2 citron

2 tsk flytande honung

Salt

  

Gör så här:

1. Blanda ihop ingredienserna

till citronyoghurten.

2. Tillaga bulgur i buljongen enligt anvisningen på förpackningen.

3. Skär laxen i kuber. Stek dem runt om i smör i en stekpanna, cirka 3 minuter. Salta och strö över sesamfrö.

4. Dela, kärna ur och tärna mango och avokado.

5. Blanda bulgur, mango, avokado och koriander. Strö över laxkuberna och servera salladen tillsammans med yoghurten.


Total harmoni

I ett hus där det bor en person som snart är 2,5 år gammal och en som är ett par månader så kan man inte påstå att all vaken tid enbart består av tystnad och total harmoni (inte i vårt hus i allafall). 

Men dagens eftermiddag var ett av de tillfällen då känslan av total harmoni infann sig. Storasyster lagade mat med mig och lillasyster låg i sitt babygym. Länge. Helt utan att någon lyckades få tag i ett saltkar och försöka hälla ut det i kastrullen. Utan att någon ledsnade på att ligga och titta. Utan att någon ville ligga på någon annan i ett trångt babygym. Utan att någon lyckades smuggla ner mjöl eller ris eller vad som helst på golvet  för att "koka välling till lillasyster". (Hon verkar fortfarande känna viss oro över lillasysters eventuella svält.)

Känslan av välbefinnande blev desto större av att hela dagen har varit sådan. Vi har småpysslat hemma och haft det bra. Hunnit med allt från att kitta om ett fönster till att städa dotterns rum tillsamman med henne. Och läst massor med sagor i barnens myshörna. Och promenerat...  Allt med två HELA TIDEN glada barn.

Men... all good things must come to an end... på fem minuter ändrades allt. Det hände kl 16.49 ungefär. Plötsligt var båda våra, vanligtvis rätt rumsrena och faktiskt oftast nästan lagom tysta, barn sjövilda, tvärförbannade, ledsna och arga. Bägge. Samtidigt.

Det är väl så att allt jämnar ut sig i slutändan. Ska man ha två änglalika barn en heldag så får man sen en halvtimmes total kaos.

Jag måste säga att jag föredrar att ha det som vanligt istället - solsken men med lite spridda skurar av smågnäll och småkonflikter då och då under dagen.

Roligt med en bebissyster

Idag när vi käkade lunch utbrast tvååringen mitt i allt: "Jag tycker det är roligt med en bebissyster".

Jag svarade "tycker du det?" varpå hon säger "Ja, jag tycker om E...Jättemycket."

Man blir varm inombords.


Rosa bandet - ett av flera viktiga band

                                                     
Oktober månad är inte bara den månad då träden pryds av en otrolig färgprakt , bara för att dagar senare stå kala och spretiga efter höstens första storm. Det är även den månad då "Rosa bandet"-kampanjer pågår runt om i landet.

Låt rosa bandet bli en påminnelse om den kvinna som en gång skänkt dig ditt liv, som genom ett annat band, en navelsträng, i månad efter månad gett dig näring. Och vars bröst en gång i tiden gav dig både mat och tröst.

Skänk en slant för att fler mammor ska få se sina barn växa upp och för att fler barn ska få ha sina mammor hos sig! Och inte att förglömma, för att fler ska få åldras tillsammans med sin livspartner istället för att som
Ray Kluun stå ensam kvar mitt i livet... (Läs hans gripande bok om en mamma som inte fick se sitt barn växa upp, en flicka som blev moderslös och en make utan maka.)

I år driver jag en egen insamling via Cancerfonden. Klicka dig gärna vidare dit via bannern nedan och ge ett bidrag!

Stöd min insamling på Rosa Bandet

RSS 2.0