Pepparkakshus till frukost

Idag har jag tillverkat pepparkakshus med L. Hon ville gärna ha huset på bänken i sitt sovrum, vilket var helt ok...tills hon vid sänggåendet utbrast "Huset ska bli min frukost imorgon när jag vaknar".

Då flyttades huset upp på en hög hylla istället... :)



L var mycket stolt över huset och ville vara med på bild med det


Jag vill ha en julskinka från en gris som fått ha ett bra (eller åtminstone drägligt) liv

Den senaste tiden har det varit en del skriverier om hur de grisar som blir fläskfileér och annat egentligen har det. Det är väl knappast en nyhet för någon att varken grisar eller andra slaktdjur idag lever under förhållanden liknande någon sorts Astrid Lindgren idyll - men många gånger verkar de ha ett mer misarabelt liv än vad man kan föreställa sig.

Jag har en vän som arbetar med djurskydd och således är rätt insatt i dessa frågor så jag passade på ställa några frågor till henne om hur det egentligen ärmed de svenska grisarna. Hur dåligt har dom det
generellt sett? Har de det halv-ok förutom hos vissa rötägg? Och hur
mycket bättre har KRAV-grisarna det? Och hur mycket värre är livet för de
grisar som slutar sitt liv som fläskfile för 59 kr/kg (dvs exv de
danska)?

Här är svaret:

Svenska grisar (slaktsvin) har det inte allt för bra.
Man kuperar dock inte (regelmässigt) svansarna på grisarna i sverige.
Däremot så händer det att de är så stressade att de gnager av dem på
varandra.
Slaktsvin hålls på en väldigt liten yta (även de minimimått som finns
i lagstiftningen är snålt tilltagna, då lagstiftarna naturligtvis
tagit hänsyn till slaktsvinsproducenternas önskemål).
De ges en otroligt liten mängd strö, trots att det står i
föreskrifterna att de ska ha strö både för komfort och sysselsättning.
Anledningen till att de ges sådan liten mängd strö är (enligt
slaktsvinsproducenterna) att grisarna äter upp strö't och att det blir
för dyrt att hålla den föreskrivna mängden (De får inte betalt av
konsumenterna).
Då grisar faktiskt är otroligt intelligenta djur som har ett stort
behov av att utföra sina naturliga beteenden så får de snabbt
stereotypier och stressrelaterade problem, som kan visa sig som
svansbitning.

De slaktsvinsproducenter som är anslutna till Krav ska ge svinen
ekologiskt foder och fri tillgång till hö eller annat grovfoder.
Grisarna ska ha möjlighet att gå ute året om för att kunna böka, (de
har större ytor att röra sig på) och under sommaren ska de få beta
fritt och svalka sig i gyttjebad.
Krav har dessutom egna gårdskontrollanter. Så dessa får ju fler
kontroller, eftersom vi också kontrollerar dem.

"Vanliga" slaktsvin står ihopträngda på kallt betonggolv med ytterst
lite (om något) strö och ser aldrig solens ljus eller känner gräs och
gyttja under magen.
De kan aldrig springa runt och skutta (som grisar faktiskt gillar att göra).

Jag har alltid berörts mest av hur illa slaktsvinen har det. Och då
ska man ha i åtanke att sverige har ett mycket bättre skydd för
slaktsvin än t.ex. Danmark, som precis som du säger fortfarande får
"fixera" suggan så att hon ej har möjlighet att pyssla om sina små
kultingar.
En sugga som har gott om utrymme skulle aldrig komma på tanken att
ligga ihjäl sina kultingar (naturligtvis.. allt annat vore ju korkat).
En sugga på för liten yta kan dock bli så stressad att hon ligger
ihjäl sina bebisar eller helt sonika dödar dem.

Jag tycker att det är jättebra med den debatt som nu startat och jag
hoppas att slaktsvinsproducenterna tar till sig den allmänna
opinionen.
Sedan så är det naturligtvis upp till konsumenterna också.
Det är svårt för svenska producenter att konkurrera med utlänskt kött-pris.
Vi har högre krav på djurskyddet i sverige, vilket innebär högre
kostnader för producenterna.
Vi har dessutom betydligt svårare att hålla djur öht i Sverige p.g.a. klimatet.
I många andra EU-länder så finns inte samma behov av ordentliga
isolerade byggnader åt djuren, utan de kan hållas utan dessa
investeringar.
Kan de svenska producenterna då spara några kronor på strö och
överbeläggning, så försöker de ju (vissa i alla fall) göra det.

Problemet för det svenska djurskyddet (som inte har belysts ordentligt
i media) är att denna övergång av kontrollen från kommunen till
Länsstyrelsen föreslogs redan år 1999.
Det blev inte aktuellt då, men nu.. tio år senare. Tyvärr så har de
använt sig av samma budget som föreslogs 1999 och inte beaktat den
allmänna prisökning som skett.
Länsstyrelserna har inte fått nog med pengar för att anställa
tillräckligt många djurskyddshandläggare, vilket medför att de inte
hinner kontrollera alla ställen som borde kontrolleras.

Jag har hört med mina kollegor runt om i Sverige, och läget är
likadant överallt.
Alla går på knäna och jobbar minst 45-50-timmarsveckor för att hinna
skrapa lite på ytan.
Tyvärr så verkar vi vara en ganska tålig yrkeskår, så det är ingen som
höjer rösten tillräckligt. (Dessutom så är vi ju allihopa sådana som
brinner för sina yrken)
(Vi är ju dessutom bara ca 130 personer som har detta yrke i Sverige)

Kort svar: Grisarna har det inte så bra i Sverige. Men betydligt
bättre än i många andra länder.
De slaktsvinsproducenter vi har i Norrbotten har vi i dagsläget inte
haft några förelägganden på. (Vilket naturligtvis inte är en garanti).
Börjar vi (konsumenter) vara villiga att betala för svenskt kött, så
kanske det kan bli bättre..

Men.. hur många köper inte den där billigare fläskfilén från Danmark?
Vilket medför att de svenska producenterna måste försöka sänka sina
priser.. och kostnader för att få sitt kött sålt.

Mitt råd: Köp svenskt och ta kostnaden!



Nu har iallafall jag bestämt mig. Framöver blir det svenskt griskött här i huset - och allrahelst KRAV-märkt. Och något som skulle kännas extra bra att veta att det kommer från en lycklig gris är julskinkan (även om jag vet att det sjävklart kvittar för grisen om den råkas ätas just på jul eller en annan dag). Jag tänker inte tillbringa min jul med att äta av någon som levt sitt liv på ett kallt betonggolv och som aldrig ens har fått vistas utomhus och känna jord mot sin kropp. Inte en chans! Som jag förstått det brukar det dock vara svårt att få tag i KRAV-märkt julskinka på grund av Nitrit-förbudet i KRAV. Tidigare år har Coops "Änglamarkskinka" dock kommit från grisar som fötts upp i enlighet med KRAV. Skinkan är ändå inte kravmärkt eftersom nitrit sedan har tillsats. Men grisarna har ju iallafall haft det bra - och just julskinkan får ju gärna hålla några dagar extra så nitrit kan jag leva med. Det lutar alltså åt en Änglamarkskinka (om nu inte utbudet är väldigt anorlunda i år jämfört med tidigare år).

Jag är mycket medveten om att även andra djur än grisar far illa. Och att människor som arbetar med att få fram mat som vi äter även de far illa (liksom miljön). Men jag har varken ekonomi eller kunskap nog till att göra alla inköp "rätt". Så nu får det bli detta lilla - bättre ett litet steg än inget steg alls tänker jag... (Dessutom försöker jag ju redan sen tidigare att t.ex. köpa KRAV-odlade bananar av hänsyn till plantagearbetarna, närproducerat för att gynna våra norrländska bönder och för att minska på det utsläpp transporterna innebär och dessutom att överlag handla med hjärtat/hjärnan de gånger plånboken tillåter - vilket tyvärr inte är så ofta som jag hade önskat då vi under lång tid har haft en av oss vuxna hemma med barnen). Men liksom det mesta annat är ju detta en fråga om egna val och prioriteringar - någon onödig chipspåse, kakpaket el dyl mindre så kan man nog välja den svenska KRAV-producerade fläskfileén istället för exv. den danska.

Jag är även medveten om att det säkerligen finns vissa icke-KRAV-producerade grisar som har det bättre än de KRAV-producerade. Liksom det antagligen finns KRAV-producerade som på grund av enstaka rötägg har det riktigt illa. Liksom det inom vissa hjälporganisationer försnillas pengar...osv.

Men ska man alltid undvika att ta ställning eller att hjälpa eller dylikt bara för att syftet med ens tanke kanske inte uppnås på grund av enstaka fuskare...då är det illa tycker jag.

Dessutom är det utom min kontroll att veta vilken skinka eller fläskfilé som är uppfödd av ett rötägg och vilken som inte är det - därför väljer att lita på det enda jag har att gå efter, dvs. det får bli KRAV-märkt eller åtminstone svenskt.

Två artiklar om ämnet:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2956753.svd
http://hd.se/inrikes/2009/05/27/aeven-svenska-svin-plaagas/

Vad innebär KRAV för grisarna (källa: www.krav.se)
Också grisarna på KRAV-godkända gårdar får ekologiskt foder och fri tillgång till hö eller annat grovfoder. De har möjlighet att gå ute året om för att kunna böka. Under sommaren kan de beta fritt och svalka sig i gyttjebad. Kultingarna får vara kvar hos mamman i minst sju veckor. Transport och slakt ska ske lugnt och värdigt.

(Bilden är lånad från www.hd.se)

Att åka vagn

Ibland kan jag inte låta bli att avundas E när hon ligger och sover nedbäddad i vagnen när vi är ute och går. Tänk vad mysigt att få ligga nedbäddad i en varm vagn och bli skjuten omkring när snön viner utanför. (Just idag viner det ingen snö här dock, bilden är några dagar gammal).

Köttkorv...

Köttkorv är en rätt som jag inte ätit sedan den serverades i skolan när jag var barn. Och att jag inte har ätit den är ingen slump - utan ett mycket medvetet val.

Jag tycker inte att just den korven är särskilt god...tror det är något med konsistensen och utseendet.

Den här tiden på året finns det stora högar köttkorv till salu i butikerna - men då under namnet julkorv (för visst är det väl samma korv?? Åtminstone väldigt lik).

L som ofta är nyfiken på ny mat såg nyligen dessa "nya" korvhögar och ville självklart smaka, så för första gången i livet lade jag en av dessa i min kundvagn. Och idag har det tillagats köttkorv7julkorv och både E och L gillade  korven (vilket i och för sig inte säger mycket om dess smak då de gillar ungefär allt).

Jag tyckte mest bara den såg äcklig ut...för det gjorde den verkligen. Körde dessutom med en liten fuling och sa att julkorven inte räckte till alla så att jag därför åt en varmkorv istället (vilket dessutom nästan var sant). :)

En söt liten morgonterrorist

E är den som är piggast och gladast...och mest bestämd...på morgnarna här i huset. Hon vaknar runt kl 6 och är klarvaken på en gång (som tur är har hennes period med kl 5-uppvaknande försvunnit). Ofta är det första ordet hon säger när hon slagit upp ögonen "Eon". Ordet betyder "telefon" och upprepas vanligen med allt högre och bestämdare stämma eftersom hon hemskt gärna vill leka med en mobiltelefon (vilket hon inte brukar få).

När hon märker att det inte blir någon telefon övergår det till "tända". Även det upprepas flera gånger samtidigt som hon försöker klättra över mitt huvud för att tända sänglampan.

Nästa sak som brukar ske är att hon klättrar ner från sängen och hämtar sina kläder...för vem vill väl ligga kvar och dra sig i onödan? Och just i det skedet är bilden ovan tagen. Hon ser alltid så otroligt söt och nyvaken ut på morgonen tycker jag.

Oftast blir det ingen påklädning direkt, vi brukar ligga och dra oss ett tag och även E brukar faktiskt varva ned och kunna ligga still och slappa en stund...vissa morgnar iallafall. :)

Visst är det lite trist att år efter år (eftersom vi nu haft småbarn några år i rad, E har löst av L med de tidiga morgnarna) varje morgon vakna kl 6 - men jag brukar ibland tänka på alla de föräldrar som skulle ge vad som helst för att bli väckta av sitt barn men aldrig mer kommer att bli det för att barnet till exempel dött i plötslig spädbarnsdöd under natten. Då kan man inte annat än känna tacksamhet för att det faktiskt kommer en ettåring och ropar "eon" samtidigt som hon klättrar över ens huvud. Speciellt då det sker kl 6 vilket jag tycker är en ganska ok tid ändå (även om trekvart till inte hade gjort något).

E och L vid ca 16 månaders ålder

Några ganska nytagna blder på E:





Och så L när hon var i ungefär samma ålder:




Spark på grönmark

Barnens farmor och farfar har fixat i ordning en gammal spark som min mans kusiner har haft. Och idag var det dags för L att få den.

Röd och fin är den. Och L var minst sagt glad. Trots att all snö som synes tyvärr har försvunnit...

Hon testade körställning och avslutade sedan med att ge sparken en kram och säga "Jag älskar min spark. :)

Förhoppningsvis dröjer det inte länge nu innan snön kommer igen. Och förhoppnigsvis sandas det inte överallt...tyvärr är ju sparkmöjligheterna numera oftast inte lika bra som förr :(
Men som tur är brukar det om inte annat plogas upp en fin ispromenadväg på älven. Och eftersom vi bor precis vid isen så blir den perfekt att nyttja. :)




Glasstips

Härom dagen hittade jag en för mig ny glass i butikens frysdisk - Ciprian´s kardemummaglass (inte den på bilden alltså).

Jag har aldrig testat Ciprian´s glassar förut då de är rätt dyra  men efter att ha ätit den nu så kan jag konstatera att det nog blir fler gånger... Den var riktigt god. Speciellt då den fått stå framme en liten stund. I frysdisken fanns även samma glass men smaken vit nougat. Den känns som ett måste att prova. Speciellt efter att ha läst denna recension hos Ninas mat:

"Vit nougat:

  • Underbar! Gräddig och lagom söt. En bra mix av vanilj smak och krämig.
  • Årets glass enligt testpanelen.
  • Smak: 5/5

Slutkommentar:
Njutning för alla sinnen, denna glass är värd varenda krona.
Om du vill unna dig en riktig god glass men fina råvaror.
Då är detta glassen för dig."

En tredje smak som jag är riktigt sugen på att testa är hjortron...det känns som att jag kommer att unna mig några paket från Ciprian´s i vinter. :)

Ett plus i kanten dessutom för att glassarna är Kravmärkta.


Jag hoppas på att vinna ett adventsljus och söta tomtar

"Dianas blogg"  har ett samarbete med "O-råsa" och lottar ut två söta små tomtar och ett adventsljus. Eftersom L har blivit så extremt julfixerad i år och ofta pratar om allt julpynt som vi enligt henne ska köpa så är jag självklart med och tävlar - och håller tummarna för att vinna. :)


Julklappsgrubblerier

Julen närmar sig och med det inköpen av julklappar. Några är redan inköpta, för sånt börjar jag med nästan ett år i förväg, men ganska många är kvar. Det är ju så roligt att köpa julklappar - för att inte tala om att slå in dem. :)

Men en person är svår och det är E. Hon har ju redan allt eftersom det dels finns grejer här som L fått och dels sådant som E fått...

En sak har vi dock bestämt att vi ska ge till henne och det är en bebisdocka. Hon är hemskt facinerad av de dockor vi redan har. Bär omkring dem, kramar dem och bäddar ner dem under filtar. "Bebis, bebis, bebis" går hon runt och säger under tiden. Så till henne blir det en "egen" bebisdocka i tomtens säck.

Åt L kommer det nog att bli en del "nyttosaker" - hon blir ju ungefär lika glad åt kläder och liknande som åt leksaker. Bland annat ska hon få ett påslakanset som hon flera gånger har pekat på i kataloger och uttryckt stor beundran inför.

Men självklart blir det någon leksak även till henne (om än inga mängder av sådant till någon av dem...för vårt hus egentligen är redan halvt överbelamrat med sånt)


Jag tävlar om ett härligt adventspaket

Hos "Nadjas kök" hittar man ofta massor med bra recept - mycket bakat, men även många bra recept för den svåra "vardagsmiddagen" (iallafall för mig blir det ibland problem med fantasin just när det gäller den).

Just nu finns det dessutom en tävling i bloggen, och priset är ett superhärligt adventspaket från Aromia (som för övrigt säljer flera fina paket med jultema - ett bra presenttips).

Man vet att det varit en lång period med mycket snytningar i huset...

...när ettåringen (som inte ens förstår hur man snyter sig på riktigt) går runt hela dagarna och hämtar papper, säger "snyta, snyta" och sedan håller pappret mot näsan samtidigt som hon med munnen gör "snytljud". :)


Surdegsbröd

De senaste veckorna har vi haft förmånen att njuta av färskt surdegsbröd ofta. Min mamma har nämligen satt igång en surdeg som hon bakar av varje helg. På förmiddagen brukar hon kommer över med en stor, varm limpa till oss. Sjukligt gott :)

Ikväll har vi avnjutit sista skivorna av lördagens bröd framför TV´n (en bit har åkt i frysen oxå).

Tänk vad lite hembakat bröd kan ge guldkant på en regnig och grå vardagskväll...

 


Utmaning

Jag har fått en utmaning av En mammas betraktelser.

(Utmana 3 personer och berätta det för dem, samt för personen som utmanat dig. Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn. Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord. Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma bokstav som ditt, får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får heller inte skriva samma svar 2 ggr, eller skriva ditt namn som svar (förutom fråga 1)


1. Vad heter du: Mia
2. Ett ord på 4 bokstäver: Majs
3. Flicknamn: Marina
4. Pojknamn: Melker
5. Yrke: Matros
6. Färg: Marinblå
7. Klädesplagg: Munkjacka
8. Mat: Moussaka
9. Sak i badrummet: Mousse
10. Plats/Stad: Mariestad
11. En orsak att vara sen:
12. Något man skriker:
13. Film: Men in Black
14. Något man dricker: Mjölk
15. Band: Metallica
16. Djur: Mård
17. Gatunamn: Majgatan
18. Bil: Mercedes
19. Sång: Mors Lilla Olle

Som vanligt vet jag inte vem jag ska utmana - så den som läser detta och känner för det får göra utmaningen. :)

Julklänning

Nu har jag beställt varsinn "julklänning" till E och L. L blev som väntat överförtjust i sin klänning.
Hon ville aldrig ta av den när hon fick prova den. I stället fastnade hon framför spegeln där hon dansade och kråmade sig och ville se klänningen från alla vinklar.

Plåstret är en annan sak som hon gillar - det hänger fortfarande med efter förra veckans vaccinering. :)


Långvarig förkylning

Hur länge kan en förkylning hålla i sig egentligen?
Nu är jag inne på tredje veckan. Lite bättre ibland, men aldrig riktigt bra...
Börjar bli lite smått less

Snölykta

Det gäller att passa på så länge snön ligger kvar - så ikväll när jag hämtade L efter att hon hälsat på sin mormor och morfar så stannade vi ute en stund och byggde en snölykta.

L var ytterst imponerad. Medan vi byggde upprepade hon gång på gång hur fint det blev...och hon sjöng julsånger. Och i sängen - efter att vi hade läst godnattsaga - fortsatte hon prata om hur fint det lyste i lyktan och om hur hon skulle berätta åt alla på hennes agis om bygget.

Ibland (ofta) så är det som roar mest oxå det som kostar minst...


Snön har målat landskapet vitt

Härligt! Hela helgen har marken varit täckt av ett rätt tjockt lager snö. Tjejerna har åkt pulka, L har gjort årets första snöängel och snö har skottats från uppfarten...

Tyvärr verkar det dock bli varmare nu, så snart är nog snön borta (för den här gången). Hoppas det inte dröjer allt för länge till den kommer för att stanna.


Pocket och prassel



Äntligen har jag hittat sladden, så här kommer en bild på det härliga bokpaketet som jag fick för någon dag sedan.

Paketet innehöll boken "Under ytan" av Ann Packer. Jag har inte sett den förut och ha inte läst något av författaren - men efter att ha läst baksidetexten så är jag rätt säker på att de kommer att bli en trevlig ny bekantskap. :)

I paketet fanns även en påse bilar (den sursockrade varianten som jag länge varit nyfiken på att prova), en användbar och bra "duschskrubb" (en sån som man kan ta ryggen med), flera olika tepåsar i smker som ska bli roliga att få prova, ett läppglans och två Pixiböcker. Den äldsta dottern ville så gärna läsa böckerna direkt då vi öppnade paketet  - vilket fick till följd att jag bara hittade en nu när det var dags för fotografering). :)

Ett paket med saker både för kropp och själ alltså. Och till och med något för de små i huset... 

Stort tack till min hemlige bokvän för detta fina paket, det har varit roligt att få vara din bokvän under hösten. Hoppas att du också har fått riktigt trevliga paket hem i din brevlåda...

Jag har försökt klura lite på vem du är - men har ingen inte kommit framtill något...>

Bokpaket

Idag har jag fått ännu ett fint bokpaket av min hemlige bokvän (Pocket & Prassel). Detta till glädje för både stora och små i vårt hus. :)

Tyvärr hittar jag inte sladden till kameran - så att berätta mer om paketet får vänta till imorgon.

Vaccinerad

Nu är jag, maken och L vaccinerade. Smärtfritt så här långt (om man bortser från den 2 timmar långa kötiden i en varm lokal utan luft - men antagligen full av smittor). Sprutan kändes knappt och vi har alla mått bra efteråt. Trycker jag mot armen så gör det lite ont, men det är inget som på något sätt påverkar livet direkt. :)

Det känns iallafall riktigt bra att ha gjort det. Både för min/vår egen skull och för att det minskar risken att någon av oss ska smitta någon som verkligen inte bör smittas.

Det enda tråkiga är ju att E är oskyddad...

Sova nära

L somnar ofta med lampan tänd och så även idag. När jag nyss gick för att släcka möttes jag av denna syn. Sängen hade visst fått flytta sig från att var "bredvid sängen" till att vara "i sängen".


Inte första gången
det händer...


En kycklingmamma

Strax innan L skulle lägga sig ikväll så hittade hon några bortglömda små påsk-kycklingar. Snabbt tog hon hand om en och vårdade den ömt. Docksängen drogs fram till L´s säng. Det bäddades och det pysslades och tillslut låg den lilla kycklingen där - nedbäddad i sin (stora) säng.

När jag läste en saga för L började hon fråga var kycklingens mamma var - och jag sa att L ju kunde vara mamma. Vilket hon inte var sen att utnyttja...

Tio minuter senare när jag hade gått ut och satt mig i TV-soffan kom L gående. Jag bad henne gå tillbaka till sängen men hon gick med målmedvetna steg vidare mot soffan - "Små kycklingbarn brukar sova före kycklingmammorna. Och jag är en kycklingmamma så jag kan ju inte gå och sova nu".

Undrar var hon fått det ifrån...
Kanske från de kvällar då hon frågat varför vi är vakna men hon ska sova och vi förklarat för henne att barn brukar gå och lägga sig före mammorna och papporna... :)

 


Russinätare

L badar fortfarande sina fötter ofta. Och hon får fortfarande några russin att äta under tiden.

Numera har även E upptäckt russinens tjusning så hon får också en skål. Något fotbad får hon ju inte - men varje gång tar hon sin skål i handen och går och sätter sig vid sidan om L och L´s bad...och så sitter dom där tillsammans och äter russin och ser söta ut.

Äntligen börjar jag bli frisk...

Hoppas jag. Det var verkligen en seg förkylning som jag drabbats av.

Har mest bara jobbat, vilat och tagit hand om barn senaste dagarna - någon ork till annat har inte funnits.
Dessutom höll L på att missa ridlekisavslutningen i onsdags. Hon blev dock så besviken när hon hörde att vi pratade om att ställa in (både jag och maken var sjuka) så jag kollade upp om morfar kunde tänka sig att följa henne och det kunde han. Så L fick åka och rida. Dessutom gjorde barnen "tårta" till hästarna och fick sedan varsin hästsko som "diplom". Ibland är det extrabra att ha mormor/morfar som i viss mån är lediga och som dessutom bor nästan granne. :)

Kan tänka mig att morfar fick en liten lektion i hästskötsel av L. :)

RSS 2.0