Halvfart - och snart nytt år
Här i huset har vi gått på halvfart senaste dagarna. Jag har drabbats av en riktig förkylning, en sån som gör att man faktiskt känner sig sjuk på riktigt. Inte bara snuvig alltså. Barnen har klarat sig rätt bra men lite snuviga är dom. Mest A då "förstås". Och hon är ju den av barnen som blir påverkad av snuva - och sover lite halvdåligt.
Maken har jobbat sedan i tisdags. Jag har varit ensam med barnen - febrig och trött. Vi har myst och läst böcker. Och de har fått se på ett par julklapps DVD-filmer. :)
Men nu börjar det kännas bättre, även om jag inte är helt frisk ännu. Det känns skönt att krafterna återkommer.
Inte nu för att förkylningar är så mycket att klaga över. Sjukdomar kommer och går. Och så länge de är av typen som just "går" så är det ju ingen större grej. Värre saker kan hända.
Imorgon blir det nyårsfirande med goda vänner. Ett tidigt sådant på grund av alla små barn.
Idag har E och L varit över till mina föräldrar på middag.
Jag vet inte vad de såg fram emot mest - dagens middag, eller morgondagens "fest". Båda sakerna har iallafall varit ytterst populära.
Nu är det dags för sängen. Samla lite krafter efter dagar av dränering...
Maken har jobbat sedan i tisdags. Jag har varit ensam med barnen - febrig och trött. Vi har myst och läst böcker. Och de har fått se på ett par julklapps DVD-filmer. :)
Men nu börjar det kännas bättre, även om jag inte är helt frisk ännu. Det känns skönt att krafterna återkommer.
Inte nu för att förkylningar är så mycket att klaga över. Sjukdomar kommer och går. Och så länge de är av typen som just "går" så är det ju ingen större grej. Värre saker kan hända.
Imorgon blir det nyårsfirande med goda vänner. Ett tidigt sådant på grund av alla små barn.
Idag har E och L varit över till mina föräldrar på middag.
Jag vet inte vad de såg fram emot mest - dagens middag, eller morgondagens "fest". Båda sakerna har iallafall varit ytterst populära.
Nu är det dags för sängen. Samla lite krafter efter dagar av dränering...
Trerätters till barnen?
Lina serverar samma mat till barn som till vuxna.
Det gör jag med. Är det något jag aldrig förstått så är det fenomenet att laga olika mat till vuxna och barn. Varför gör man det? Antagligen för att man förutsätter att barn inte gillar maten? Att de föredrar korv.
Så funkar då inte våra barn iallafall. Och så funkade det inte när jag var barn. Jag skulle ha blivit besviken om jag fick varmkorv och de vuxna åt en god köttbit till exempel.
Jag tror inte att barn per automatik föredrar korv. Möjligen föredrar de det om de får lära sig att det är vad de ska föredra. Så att säga. Plus att alla, barn som vuxna, är individer - vissa gillar korv, andra gillar fisk och ytterligare andra föredrar kött.
Alla gillar inte allt. Jag gillar till exempel inte löjrom. Men om jag serveras något jag inte gillar så tackar jag för att jag får mat. Sedan föröker jag få i mig lite lite av det jag inte gillar, och äter det andra som finns på tallriken. Om det serveras just löjrom så lämnar jag dock den orörd och äter bara det andra på tallriken - jag kan verkligen inte förmå mig att äta löjrom. Jag förväntar mig inte att värdarna ska göra en helt annan rätt till mig bara för att jag inte gillar något. Jag förväntar mig inte heller att de ska göra specialmat åt mina barn på grund av att de eventuellt inte gillar något.
Jag föredrar faktiskt rent av att de låter bli att göra det.
Det gör jag med. Är det något jag aldrig förstått så är det fenomenet att laga olika mat till vuxna och barn. Varför gör man det? Antagligen för att man förutsätter att barn inte gillar maten? Att de föredrar korv.
Så funkar då inte våra barn iallafall. Och så funkade det inte när jag var barn. Jag skulle ha blivit besviken om jag fick varmkorv och de vuxna åt en god köttbit till exempel.
Jag tror inte att barn per automatik föredrar korv. Möjligen föredrar de det om de får lära sig att det är vad de ska föredra. Så att säga. Plus att alla, barn som vuxna, är individer - vissa gillar korv, andra gillar fisk och ytterligare andra föredrar kött.
Alla gillar inte allt. Jag gillar till exempel inte löjrom. Men om jag serveras något jag inte gillar så tackar jag för att jag får mat. Sedan föröker jag få i mig lite lite av det jag inte gillar, och äter det andra som finns på tallriken. Om det serveras just löjrom så lämnar jag dock den orörd och äter bara det andra på tallriken - jag kan verkligen inte förmå mig att äta löjrom. Jag förväntar mig inte att värdarna ska göra en helt annan rätt till mig bara för att jag inte gillar något. Jag förväntar mig inte heller att de ska göra specialmat åt mina barn på grund av att de eventuellt inte gillar något.
Jag föredrar faktiskt rent av att de låter bli att göra det.
Nu är vi där igen
Nu är det A som upptäckt tjusningen med att hålla skeden själv.
Och många andra saker händer också just nu. Hon har börjat krypa, om än bara några enstaka steg. Hon har blivit extremt intresserad av att ta sig uppåt. Försöka resa sig mot saker.
En sak som hon dock inte är så intresserad av är att sitta. Helst vill hon ligga så hon kan öva på att komma framåt. Eller stå om hon nu ska vara stilla. Inte sitta.
Och vi är återigen inne i grind-eran. Alltsedan L började krypa runt har vi haft en grind uppe i trappan och en nere. Oftast har vi använt dom, men periodvis har de bara funnits där och ständigt stått öppna (tuill exempel det senastre halvåret). Men nu är det lika bra att vi alla återigen vänjer oss med att alltid stänga grindarna för nu dröjer det nog inte länge till dess att A kryper runt på riktigt.
Kanske sent för tomtar
Men här kommer tre varianter ändå.
Äldsta dottern
Mellandottern
Yngsta dottern
Äldsta dottern
Mellandottern
Yngsta dottern
Kanske för sent för "God Jul"
Nu är julhelgen slut
Jag tycker den varit lyckad. Vi har ätit gott - och som tur var endast ett riktigt julbord. Det är lagom många. Vi har träffat släkt och vänner. Slöat i soffan med barnen och sett på mysiga filmer. Fått besök av en otroligt givmild tomte.
Det enda trista är att jag nu avslutar det hela med att gå och bli förkyld.
Några saker jag kommer att minnas från denna julen är:
De söta små paketen som L gjorde på dagis och stolt lade under den lilla gran som flickorna har i sitt sovrum.
Matlagning och dukning. Roliga förberedelser inför julaftonens middag som vi för första gången åt hemma hos oss själva. Tillsammans med nära och kära.
Det är ju alltiid kul att få se ungarna träffa tomten.
Granen. En av de vackraste vi haft. Och samtidigt en av de som barrat mest.
Nu kanske jag får ha mina skor ifred
På bilden är L´s skor. Placerade vid ytterdörren. För "där har vi ju alla andra skor".
(Men på natten har de legat vid L´s huvudkudde)
Juldagsmys
Just nu: Mys i soffan med alla ungar och julklapps-DVD med Astrid Lindgrens jul på TV´n.
Vildvittran framkallade stora ögon... Nu är det Emil och de två största barnen följer intresserat hur det går till att göra korv. Själv njuter jag av Astrid Lindgrens röst.
Vår julafton
Dagen inleddes av att ungarna hittade de paket som vi placerat i en superfin julstrumpa som en snäll granne gav oss häromdagen. Sen har vi ägnat oss åt att färdigställa det sista av maten. Äta. Se på Kalle Anka. Få besök av tomten. Öppna ofantliga mängder julklappar. Dricka glögg. Äta kola, choklad och fika. Lägga trötta ungar i deras sängar. Och nu - slöa framför TV´n.
Julmiddag (vinglas till alla - stor som liten. Men inget vin i något av dem)
En liten ätare 
Två Kalle Anka-tittare (ena med munnen full av mandarin)
En till Kalle Anka-tittare
På spaning efter tomten
Mellandottern frågar tomten om han har några renar
Hjälper lilllasyster att öppna paket
Testar julklapp
I år har vi klätt julgranen lite tidigare än vanligt
I år ska vi dock på dop just denna eftermiddag/kväll. Och det känns stressigt att hinna med både gran och att koka skinka efter dopet. Så granen fick kläs igårkväll istället.
För nykokt, varm skinka på goda mackor kvällen före julafton går iallafall inte att hoppa över.
Rödbetssallad
Igår gjorde jag en jätegod rödbetssallad (som jag själv tyvärr inte kan äta då den innehåller mjölk). Jag har aldrig gjort rödbetssallad förut och det finns en uppsjö av olika på recept på sådan. Creme fraiche, grädde eller majonäs? Äpple eller farin? Med eller utan lök?
Jag hade, som vanligt svårt för att bestämma mig hur jag skulle göra. Men till slut blev det så här. Och det blev bra tyckte jag.
Jag hade, som vanligt svårt för att bestämma mig hur jag skulle göra. Men till slut blev det så här. Och det blev bra tyckte jag.
Tvååringen är en rolig typ
Jag ska precis sätta igång med lite tvätt eller städning eller matlagning eller liknande. Har inte riktigt bestämt mig för vad ännu. Men har iallafall placerat E framför ett pussel. Hon gillar att bygga pussel och gör det både ofta och gärna.
Och sen vill hon gärna visa upp resultatet. Allra helst åt alla. Typ kassörskor på Ica.
Här om dagen hade hon en lång konversation med kassörskan då hon berättade om pusslet hon precis hade byggt. Hon förklarade att kassörskan kunde få komma och titta på pusslet. Och förklarade sedan att denna önskan snarare vare en order. Och fick tillslut med milt tvång förflyttas från butiken och dess personal. :)
Och sen vill hon gärna visa upp resultatet. Allra helst åt alla. Typ kassörskor på Ica.
Här om dagen hade hon en lång konversation med kassörskan då hon berättade om pusslet hon precis hade byggt. Hon förklarade att kassörskan kunde få komma och titta på pusslet. Och förklarade sedan att denna önskan snarare vare en order. Och fick tillslut med milt tvång förflyttas från butiken och dess personal. :)
Vill ha en frisk jul
Förkylningar verkar finnas i nästan ala hus just nu. Och lär väl således även komma hit. Men det kan man ju leva med (bara helst inte lilla bebis-A drabbas).
Men vad värre är - nu verkar det dyka upp magsjuka på fler och fler ställen också. Och det vill vi INTE ha. Inte på julafton. Och inte annars heller.
Men speciellt inte på julafton. Så alla ni som känner oss - om ni har haft magsjukesymptom de senaste 72 timmarna (vi tillämpar säkerhetmarginal) så snälla, håll er undan från oss. Detsamma om ni umgåtts med någon som ni senare samma dag fått veta har fått magsjuka.
Vi vill inte ha magsjuka. Usch och fy för magsjuka. Värst av alla sjukdomar på jorden (självklart inte edräknat sjukdomar som är farliga).
Men vad värre är - nu verkar det dyka upp magsjuka på fler och fler ställen också. Och det vill vi INTE ha. Inte på julafton. Och inte annars heller.
Men speciellt inte på julafton. Så alla ni som känner oss - om ni har haft magsjukesymptom de senaste 72 timmarna (vi tillämpar säkerhetmarginal) så snälla, håll er undan från oss. Detsamma om ni umgåtts med någon som ni senare samma dag fått veta har fått magsjuka.
Vi vill inte ha magsjuka. Usch och fy för magsjuka. Värst av alla sjukdomar på jorden (självklart inte edräknat sjukdomar som är farliga).
Sånt här ska vi också äta
Idag har jag roat mig med att skotta snö. Mycket snö. Men bara puder. Och så har jag paketerat senap i små burkar. Senapsrecept finns här.
I jul ska vi äta såna här söta små saker
Recept finns här.
Pepparkaksmys i lekrummet
L förklarade med viktigt tonfall att hon hade två kakor. "En är till mig och en är till dig E. Båda två är lika goda.".
SEn drog dom iväg till lekrummet. Byggde en koja. Och satte sig och långsamt åt upp kakorna tillsammans.
Har det bra
Här ligger jag i min soffa och äter bullar. Har förberett jul hela dagen. Gjort senap. Kokat kola. Ordnat ljusarrangemang. Handlat julmat. Och så förstås myst en del med ungarna.
Jag har det alltså ganska bra. Även om inga garantier finns, och om än allt kan ändras på en sekund - för vem som helst, så är sannolikheten att jag ska få fira jul hemma med min familj stor. Så även sannolikheten att jag kommer att ha aptit nog att njuta av maten. Ork nog att njuta av sällskapet. Vara smärtfri nog för att överhuvudtaget orka "fira". Med största sannolikhet kommer jag att vara helt smärtfri och frisk om fyra dagar. Och om jag inte är det så kommer det troligen att bero på något som går över. Jag kommer iallafall att kunna föreställa mig att jag nästan helt säkert får fira jul med mina barn och andra nära och kära om ett år.
Alla har det inte så.
Linda, som för ett år sedan drabbades av inflammatorisk bröstcancer, har det inte så. Hon lever med ständiga smärtor. Med ett överhängande hot att inte få se sina barn växa upp. (Linda är den som van tidningen Mamas titel "Årets hjältemama")
Just idag - när jag julpysslat på här hemma och avrundat dagen med godsaker i soffan - ligger hon på sjukhus och önskar att hon ska kunna fira julen hemma med sin familj.
Jag känner henne inte. Och kan inte göra så mycket för att hjälpa henne eller någon annan enskild person. Men en sak gör jag. Jag prenumererar på Cancerfondens lotter. Jag tror att cancer en vacker dag kommer att vara en sjukdom som det "alltid" går att bota. Varje krona som kommer in till forskningen är viktig. Kanske det är just den kronan som möjliggör något banbrytande. Kanske just den kronan kan rädda livet på Linda eller på någon annan av alla dem som befinner sig i hennes situation.
Så gå in och prenumerera. Eller köp enstaka lotter.
Jag har det alltså ganska bra. Även om inga garantier finns, och om än allt kan ändras på en sekund - för vem som helst, så är sannolikheten att jag ska få fira jul hemma med min familj stor. Så även sannolikheten att jag kommer att ha aptit nog att njuta av maten. Ork nog att njuta av sällskapet. Vara smärtfri nog för att överhuvudtaget orka "fira". Med största sannolikhet kommer jag att vara helt smärtfri och frisk om fyra dagar. Och om jag inte är det så kommer det troligen att bero på något som går över. Jag kommer iallafall att kunna föreställa mig att jag nästan helt säkert får fira jul med mina barn och andra nära och kära om ett år.
Alla har det inte så.
Linda, som för ett år sedan drabbades av inflammatorisk bröstcancer, har det inte så. Hon lever med ständiga smärtor. Med ett överhängande hot att inte få se sina barn växa upp. (Linda är den som van tidningen Mamas titel "Årets hjältemama")
Just idag - när jag julpysslat på här hemma och avrundat dagen med godsaker i soffan - ligger hon på sjukhus och önskar att hon ska kunna fira julen hemma med sin familj.
Jag känner henne inte. Och kan inte göra så mycket för att hjälpa henne eller någon annan enskild person. Men en sak gör jag. Jag prenumererar på Cancerfondens lotter. Jag tror att cancer en vacker dag kommer att vara en sjukdom som det "alltid" går att bota. Varje krona som kommer in till forskningen är viktig. Kanske det är just den kronan som möjliggör något banbrytande. Kanske just den kronan kan rädda livet på Linda eller på någon annan av alla dem som befinner sig i hennes situation.
Så gå in och prenumerera. Eller köp enstaka lotter.
Kokbokshimlen
Det måste vara något liknande Mannerströms julkokbok.
Vilken underbar kokbok. Som poesi. Med konstverk till bilder.
En bok man (iallafall jag) ligger och löser från pärm till pärm - för att sedan använda recepten ur.
Fin text och fina bilder.
Juliga recept
Han delar upp julbordet i fem turer. Så vill jag också ha det. Dock svårt med tre små barn.
För oss blir det "två turer" - först fiskrätter. Sen allt annat. Förutom det söta förstås, det kommer sist.
Så tre turer blir det ju faktiskt.
Öppnat en julklapp
Paketet innehöll iallafall två uppsättningar sängkläder. Juligt rött och vitt.
Vi har i och för sig högvis med sängkläder - men allt är antingen:
- gammalt och slitet, ofta så gammal som att det hängt med sedan jag och maken flyttade från våra respektive föräldrar för ca 20 år sedan (hemska tider vad åren går fort)
- inköpt på Ikea (inget fel med det, men Ikeas lakan är tunna, så tunna jämfört med de som jag nu fått)
eller
- sånt som man får gratis från Ellos ibland när man beställer andra varor för 500 kr eller liknande.
Just sängkläder är alltså inget som jag/vi brukar prioritera särskilt mycket...
Så det känns lite lyxigt nu med dessa nya, tjocka sängkläder.
De får invigas till jul. Då blir det god mat, nystädat hem, julklappar, julpynt. Och sova på nya, lyxiga sängkläder.
E´s första huvudfoting
Och den fick jag äran att vara motivet för :)
Jag har två ben. En mun. Och ögon. Flera ögon.
Fototriss del 119: Glitter
"Ögon som glittrar, läppar som ler,
det går i slowmotion, vill bara ha mer"
I juletid fins det många saker som glittrar. Men finns det något glitter som glittrar mer än barnens ögon? Tror inte det.
Min tanke var att fånga glittrande ögon med färska bilder. Men glitter kommer inte på kommando. Och just nu har jag fullt upp med annat (typ julförberedelser) så när objekten inte var samarbetsvilliga hanns det inte med att fotas några nya bilder igår. Och än mindre tid kommer det att finnas de närmaste dagarna. Så det fick bli arkivbilder för mig den här veckan...
Mina tre döttrar. Alla fotograferade vid ca 6-7 månaders ålder.
Och Freestyle har rätt (citatet ovan). Man vill bara ha mer. Men när det gäller småbarnsåren kan man däremot tyvärr inte säga att det går i slowmotion. Snarare tvärtom.
Bilderna föreställer som sagt våra tre döttrar. Yngsta först. En ett par veckor gammal bild. Mellandottern sen. En nästan två år gammal bild. Äldsta dottern sist. Och en bild som är ungefär fyra år gammal.
Här kommer min tolkning av glitter: Ögon med glitter i.
För fler tolkningar av veckans tema - klicka här.
det går i slowmotion, vill bara ha mer"
I juletid fins det många saker som glittrar. Men finns det något glitter som glittrar mer än barnens ögon? Tror inte det.
Min tanke var att fånga glittrande ögon med färska bilder. Men glitter kommer inte på kommando. Och just nu har jag fullt upp med annat (typ julförberedelser) så när objekten inte var samarbetsvilliga hanns det inte med att fotas några nya bilder igår. Och än mindre tid kommer det att finnas de närmaste dagarna. Så det fick bli arkivbilder för mig den här veckan...
Mina tre döttrar. Alla fotograferade vid ca 6-7 månaders ålder.
Och Freestyle har rätt (citatet ovan). Man vill bara ha mer. Men när det gäller småbarnsåren kan man däremot tyvärr inte säga att det går i slowmotion. Snarare tvärtom.
Bilderna föreställer som sagt våra tre döttrar. Yngsta först. En ett par veckor gammal bild. Mellandottern sen. En nästan två år gammal bild. Äldsta dottern sist. Och en bild som är ungefär fyra år gammal.
Här kommer min tolkning av glitter: Ögon med glitter i.
För fler tolkningar av veckans tema - klicka här.
Vår lilla söta mellandotter
En grej just nu är kompisskap. Hon kommer ofta och lägger sina armar runt ens nacke och säger "Jag är din kompis" eller "Du är min kompis". Så söt. :)
Idag var barnens morfar förbi en sväng och E kunde inte nog många gånger säga att "Du är min kompis" till honom. Det skulle sägas om och om igen. Hon är verkligen inne på det där med att vara kompis. :)
Stora tjejen
Numera kan hon föra majsbågar till munnen och äta på egen hand...
Söta små askar
Vanligtvis brukar det bli Saltåkvarns osvavlade russin för oss. Men dessa söta små askar kunde jag inte motså så de hamnade i kundvagnen.
Mycket snö
Idag har det återigen fallit stora mängder snö. Som dessutom drivit ordentligt på vår gård. Allt är vitt ute.
Det ser med andra ord ut att bli en vit jul. Mysigt!
En annan bra sak med snön är alla de små snöhögar som skapas överallt när man skottar. Dock mest nere vid vägen för vår del (=inget som ungarna får leka i). Vid förra riktiga snöfallet för ungefär en vecka sedan började jag därför skotta ihop en hög inne på gården som barnen kan ha att göra snökojor i. Idag tänkte jag fortsätta - men tyvärr hanns det inte med. Innan jag hade skottat klart själva uppfarten var E superless och arg och ledsen och ville bara in. Så snön som är kvar blir kvällsarbete för maken.
Rent allmänt är E den i familjen som är minst intresserad av att vara ute. Visst gillar hon det ibland och är ofta jätteglad när vi går ut - men det har aldrig varit någon av hennes största favoriter. Ofta vill hon in först av alla. Eller rättare sagt alltid. :)
Själv älskar jag att vara ute, nästan särskilt mycket i sånt "snöoväder" som det var idag (om man nu ska kalla dagens väder för det, vilket är en överdrift). Det är skönt att vara ute i luften, känna vinden och snön piska mot kinderna. Och sen är det ljuvligt att komma in i värmen.
Man måste bli lite kall ibland för att uppskatta det varma.
Det ser med andra ord ut att bli en vit jul. Mysigt!
En annan bra sak med snön är alla de små snöhögar som skapas överallt när man skottar. Dock mest nere vid vägen för vår del (=inget som ungarna får leka i). Vid förra riktiga snöfallet för ungefär en vecka sedan började jag därför skotta ihop en hög inne på gården som barnen kan ha att göra snökojor i. Idag tänkte jag fortsätta - men tyvärr hanns det inte med. Innan jag hade skottat klart själva uppfarten var E superless och arg och ledsen och ville bara in. Så snön som är kvar blir kvällsarbete för maken.
Rent allmänt är E den i familjen som är minst intresserad av att vara ute. Visst gillar hon det ibland och är ofta jätteglad när vi går ut - men det har aldrig varit någon av hennes största favoriter. Ofta vill hon in först av alla. Eller rättare sagt alltid. :)
Själv älskar jag att vara ute, nästan särskilt mycket i sånt "snöoväder" som det var idag (om man nu ska kalla dagens väder för det, vilket är en överdrift). Det är skönt att vara ute i luften, känna vinden och snön piska mot kinderna. Och sen är det ljuvligt att komma in i värmen.
Man måste bli lite kall ibland för att uppskatta det varma.
Blod i blöjan
Mjölkfri kost för A och mig har gett toppenresultat. Inget blod i hennes bajs.
Läkaren ringde ett par veckor sedan och meddelade att provresultaten inte visade på någon allergi - men det var ju väntar då det ofta inte syns på proverna på så här små barn. Även hon var övertygad om att mjölkproteinet är boven, hon tyckte att det var ganska tydligt då mitt lilla test gav reaktion. Rekommendationen blev fortsatt mjölkfritt. Återbesök på barnmottagningen efter ettårsdagen. Eventuellt testa då igen (genom att prova ge ett mål med mjölk i). Låta tarmen vila nu.
Men i lördags blev det ett ofrivilligt testande ändå. Maken lyckades gräva fram ett paket gammal bebygröt (med mjölk i) i skafferiet, och innan jag hade sett misstaget var nästan en portion uppäten. :)
Detta hände på lördagkvällen. På söndagkväll hade A plötsligt fått två kraftiga eksempartier på ryggen (eksem liknande den som storasyster E får av mjölk). Antagligen kom dessa av mjölken tror vi. A har aldrig tidigare haft eksem någonstans, om än hon har lite lätt för att bli röd/torr om kinderna - särskilt då det är kallt ute och torr luft.
Men inget blod i bajsen, som A ju annars brukat få av mjölk. Vi vet ju dock att det tar kortare tid för eventuella eksem att dyka upp efter mjölkintag än det tar innan bajsen eventuellt blir blodblandad. Men inte hur lång tid som helst. När det igår fortfarande inte fanns några större tecken på blod började jag nästan andas ut. Kanske hon nu reagerade med enbart eksem istället? (Nästan iallafall - för visst kunde man se att bajsen var förändrad, om än inte blodig på det sätt den var tidigare.)
Men idag var det tydligt att tarmen återigen är retad. Ganska mycket små blodslamsor och liknande.
Nu gäller det bara att vara noga med mjölkfriheten igen så A´s tarm får lugn och ro. :)
Läkaren ringde ett par veckor sedan och meddelade att provresultaten inte visade på någon allergi - men det var ju väntar då det ofta inte syns på proverna på så här små barn. Även hon var övertygad om att mjölkproteinet är boven, hon tyckte att det var ganska tydligt då mitt lilla test gav reaktion. Rekommendationen blev fortsatt mjölkfritt. Återbesök på barnmottagningen efter ettårsdagen. Eventuellt testa då igen (genom att prova ge ett mål med mjölk i). Låta tarmen vila nu.
Men i lördags blev det ett ofrivilligt testande ändå. Maken lyckades gräva fram ett paket gammal bebygröt (med mjölk i) i skafferiet, och innan jag hade sett misstaget var nästan en portion uppäten. :)
Detta hände på lördagkvällen. På söndagkväll hade A plötsligt fått två kraftiga eksempartier på ryggen (eksem liknande den som storasyster E får av mjölk). Antagligen kom dessa av mjölken tror vi. A har aldrig tidigare haft eksem någonstans, om än hon har lite lätt för att bli röd/torr om kinderna - särskilt då det är kallt ute och torr luft.
Men inget blod i bajsen, som A ju annars brukat få av mjölk. Vi vet ju dock att det tar kortare tid för eventuella eksem att dyka upp efter mjölkintag än det tar innan bajsen eventuellt blir blodblandad. Men inte hur lång tid som helst. När det igår fortfarande inte fanns några större tecken på blod började jag nästan andas ut. Kanske hon nu reagerade med enbart eksem istället? (Nästan iallafall - för visst kunde man se att bajsen var förändrad, om än inte blodig på det sätt den var tidigare.)
Men idag var det tydligt att tarmen återigen är retad. Ganska mycket små blodslamsor och liknande.
Nu gäller det bara att vara noga med mjölkfriheten igen så A´s tarm får lugn och ro. :)
En mardröm
Det går nästan inte att föreställa sig något hemskare.
Än att utsättas för detta.
Kläder kommer, kläder går
Så nu har jag rensat ut fina julklänningar från tidigare år och sålt dem. Inte alla förstås - några sparas som minnen. Men en 5-6 stycken har auktionerats ut på Tradera. De inbringade ungefär lika mycket pengar som de tre nyinköpta kostade.
Det är bra. Vi har ändå inte plats att spara hur många klänningar som helst. :)
Ännu ett kors i taket
Idag har jag bakat kakor igen. Fjärde kaksorten på några dagar.
Jag börjar nästan oroa mig över min mentala hälsa. ;)
Många kakor blev det dessutom. Jag gör alltid allt eller inget. Så det blev dubbel sats. Två gånger 60 kakor. Vad jag nu ska med det till...? Men det är ju lika bra att göra mycket när man ändå gör. :)
Vi har dock inte ens plats i frysen för alla dessa kakor så min sappa fick komma hit och hämta en burk för leverans till min farmor samt en påse till honom och mamma.
Både farmor och mina föräldrar fick även med sig ett gäng lingonkolor som jag också gjort idag. Supersmaskiga. (Tyvärr kunde jag dock bara smaka en miniliten smula eftersom jag valde att göra dom på vispgrädde).
Kakrecept finns här. Och de receptet till goda kolorna finns här.
Jag börjar nästan oroa mig över min mentala hälsa. ;)
Många kakor blev det dessutom. Jag gör alltid allt eller inget. Så det blev dubbel sats. Två gånger 60 kakor. Vad jag nu ska med det till...? Men det är ju lika bra att göra mycket när man ändå gör. :)
Vi har dock inte ens plats i frysen för alla dessa kakor så min sappa fick komma hit och hämta en burk för leverans till min farmor samt en påse till honom och mamma.
Både farmor och mina föräldrar fick även med sig ett gäng lingonkolor som jag också gjort idag. Supersmaskiga. (Tyvärr kunde jag dock bara smaka en miniliten smula eftersom jag valde att göra dom på vispgrädde).
Kakrecept finns här. Och de receptet till goda kolorna finns här.
Kallt men vackert
Men det gör ju även att det finns risk för kyla och idag var det ungefär 20 minus. Men det finns ju inget dåligt väder - bara dåliga kläder. Så det gick bra ändå. :)
L var en mycket nöjd lucia. Även om hon ser lite eftertänksam eller rent av dyster ut på bilden.
Luciadagen idag
I eftermiddag är det luciafirande på L´s dagis.
Ett utomhusfirande så L testar klänningen med overall under nu.
Fototriss del 118: Rund
Veckans tema i Fototriss är rund. För min del blir det orangea runda föremål. Alla tre anknyter på något sätt till min hemstad.
Först en bandyboll. Tanken var en bandyboll avsedd för utomhusbandy men i brist på sådan fick det bli en avsedd för innebandy istället. (De andra bollarna har för övrigt ändrat färg från orange till rosa).
Nästa bild föreställer ett romkorn, tyvärr inte i perfekt skärpa precis...
Sista bilden är en arkivbild från i somras. Den föreställer något som förenar de två andra bilderna.
Staden jag bor i är nämligen starkt förknippad med löjrom, men har även profilierat sig inom bandy.
När det så skulle byggas ett monument i vår stad - något som kännetecknar staden - då blev det en stor
orange boll. Ett löjromskorn? Eller en bandyboll, sådan de historiskt sett har sett ut?
Det är upp till betraktaren att välja.
Den som vill se fler tolkningar av temat kan hitta det här.
Först en bandyboll. Tanken var en bandyboll avsedd för utomhusbandy men i brist på sådan fick det bli en avsedd för innebandy istället. (De andra bollarna har för övrigt ändrat färg från orange till rosa).
Nästa bild föreställer ett romkorn, tyvärr inte i perfekt skärpa precis...
Sista bilden är en arkivbild från i somras. Den föreställer något som förenar de två andra bilderna.
Staden jag bor i är nämligen starkt förknippad med löjrom, men har även profilierat sig inom bandy.
När det så skulle byggas ett monument i vår stad - något som kännetecknar staden - då blev det en stor
orange boll. Ett löjromskorn? Eller en bandyboll, sådan de historiskt sett har sett ut?
Det är upp till betraktaren att välja.
Den som vill se fler tolkningar av temat kan hitta det här.
Idag har vi lyxat till det till Bolibompa
Goda mackor till alla (utom A).
L och E fick dessutom en favorit från förra julen - polkagrisklubba/käpp.
Julmarknadsinköpen
Utöver hjärtan till adventsljusstaken så blev det en del andra inköp också för del på förra helgens julmarknad. Jag är för närvarande totalt insnöad på handgjorda tomtar. Vill ha många såna! :)
Två pyttesmå jättesöta tomtar. Köpte ett gäng likadana ifjol också
så nu klättrar det runt ett helt gäng småtomtar på vår hyllgavel.
En ganska stor tomte. E och L har varsin liknande. Iinköpta av samma dam på samma julmarknad
men ett annat år - i år var hennes femte år på Filipsborgs julmarknad. Denna tomte blir A´s.
En häst som jag fastnade för. Samma upphovsman (kvinna) som småtomtarna och stora tomten).
En gungande tomte. Samma upphovsman igen.
En liten värmeljusstake
Kors i taket
Inte sju sorters kakor - men väl tre sorter. Det har jag bakat idag. Sju plåtar. Det motsvarar ungefär det antal plåtar småkakor som jag, idag borträknat, har bakat under hela mitt liv.
Jag bakar hemskt sällan fika. Jag fikar inte särskilt ofta. Får jag välja så blir det 9 gånger av 10 hellre en god smörgås. Men idag blev jag sugen på att baka med barnen - och så fick det bli.
Nu har vi tre burkar kakor i frysen. Några kakor i våra magar. En burk i skafferiet.
Dessutom körde jag till min gamla farmor och gav henne en burk. Jag tror hon blev glad. Hon har alltid bakat mycket men kan inte längre göra det.
En sista burk fraktade döttrarna till mina föräldrar. Lika söta som vanligt när de sida vid sida gick den korta biten dit, dragandes på en pulka med kakburken på. Hem kommer dom alltid dragna i pulkan. Det går bra att gå till mormor och morfar, för dit vill dom alltid. Att gå hemåt är en annan sak. Hemlängtan är alldeles för liten för att man ska våga släppa dom på egen handl.
Nu har vi sett Idol-final (fel artist vann) och ätit gott. Dags för sängen.
(Kakrecepten finns här. Och här. Och här.)
Jag bakar hemskt sällan fika. Jag fikar inte särskilt ofta. Får jag välja så blir det 9 gånger av 10 hellre en god smörgås. Men idag blev jag sugen på att baka med barnen - och så fick det bli.
Nu har vi tre burkar kakor i frysen. Några kakor i våra magar. En burk i skafferiet.
Dessutom körde jag till min gamla farmor och gav henne en burk. Jag tror hon blev glad. Hon har alltid bakat mycket men kan inte längre göra det.
En sista burk fraktade döttrarna till mina föräldrar. Lika söta som vanligt när de sida vid sida gick den korta biten dit, dragandes på en pulka med kakburken på. Hem kommer dom alltid dragna i pulkan. Det går bra att gå till mormor och morfar, för dit vill dom alltid. Att gå hemåt är en annan sak. Hemlängtan är alldeles för liten för att man ska våga släppa dom på egen handl.
Nu har vi sett Idol-final (fel artist vann) och ätit gott. Dags för sängen.
(Kakrecepten finns här. Och här. Och här.)
Ta vara på varje dag
Livet är skört. På en sekund kan det var över. Ingen vet när det kommer att ske.
Det senaste dygnet har mina tankar varit hos en familj som hastigt och för tidigt förlorat en älskad pappa, morfar, make och svärfar.
Jag har tänkt på hur viktigt det är att inte ta livet för givet. Det kan ta slut fortare än man anar.
Jag har sörjt att denne fina man inte finns längre. Världen har blivit fattigare.
Mest av allt har jag tänkt på min vän. Som förlorat sin pappa. Gud vad jag skulle vilja att jag kunde ändra på det.
Men det kan jag inte.
Dom sover fint
Samtliga (dessa tre + några till) är tillverkade av barnens mormor och de hör definitivt till den del av kläder/leksaker/sängkläder/grejer/prylar som kommer att sparas även efter det att yngsta barnet slutat använda dom.
Andra advent
Ungarna har åkt hästsläde i det fina vinterlandskapet. Och jag har hittat ett par julklappar. Nu känns det som att vi börjar vara klara med inköpen. Nästan.
Har dessutom passat på att köpa flera fina handgjorda tomtar av en dam som varje år brukar vara på just denna marknaden och sälja sina produkter. Vi har mycket Ikea i huset. Det är ju enkelt och billigt. Men så mycket juligare det är med handgjorda grejer. Fina tomtar tillverkade av en trevlig dam som berättar dess historia. Som vill att man ska välja noga bland tomtarna - att man ska hitta den rätta. Ingen är likadan som någon annan. Det gillar jag.
En annan sak som inhandlades är de fina hjärtarna som nu pryder vår adventsljusstake.
Idag har snön vräkt ned hos oss
Och ungarna har åkt snöräv :)
Lilla iakttagaren
En ny människa
Det känner jag mig som efter ett par timmar på Cape Easts spa igår. Jag har badat varmt och kallt. Inomhus och utomhus. Duchat och fotbadat. Upplevt tropiskt regn och kall norrbottnisk vinterluft. Och gjort både ansiktsmask och "handmask". Använt body scrub. Oljat in mig. De härliga produkterna som följde med var verkligen pricken över i:et på upplevelsen.
Åt även julbord - och det var väl gott (som julbord oftast är de ca två första gångerna per år). Men spa:et var den stora behållnigen av gårdagens julfest med jobbet.
Att få stanna över och sova på hotellet en natt hade inte heller varit helt fel. Men jag har ju lilla A som ammar så det gick inte. Var sak har sin tid. En annan gång får jag sova hotellsäng - den här gången fick jag åka hem och sova med mysig bebis.
Min utflykt från hemmet igår var iallafall härlig och välgörande. Hur underbara våra ungar än är så var det ganska befriande att stänga dörren till huset med den snoriga bebisnäsan och de två småbarnen som var lite uttråkade efter en vecka med mycket snor.
Likaså var det härligt att komma hem. :)
Åt även julbord - och det var väl gott (som julbord oftast är de ca två första gångerna per år). Men spa:et var den stora behållnigen av gårdagens julfest med jobbet.
Att få stanna över och sova på hotellet en natt hade inte heller varit helt fel. Men jag har ju lilla A som ammar så det gick inte. Var sak har sin tid. En annan gång får jag sova hotellsäng - den här gången fick jag åka hem och sova med mysig bebis.
Min utflykt från hemmet igår var iallafall härlig och välgörande. Hur underbara våra ungar än är så var det ganska befriande att stänga dörren till huset med den snoriga bebisnäsan och de två småbarnen som var lite uttråkade efter en vecka med mycket snor.
Likaså var det härligt att komma hem. :)
Vad fint
Ingenting är enkelt och det finns många olika åsikter om hur man bäst hjälper de som behöver hjälp. Hjälp till självhjälp är en grej jag tror på. (Och en fras som min första arbetsledare/chef från tiden då jag arbetade inom socialtjänsten ofta upprepade).
Men jag tycker ändå att det Katrin gör är fint. Och jag förstår henne. När man fått egna barn är det näst intill outhärdligt att tänka på barn som far illa. Óm än så "bara" genom att inte få fira jul.
Här kan ni läsa mer Katrins insamling.
Men jag tycker ändå att det Katrin gör är fint. Och jag förstår henne. När man fått egna barn är det näst intill outhärdligt att tänka på barn som far illa. Óm än så "bara" genom att inte få fira jul.
Här kan ni läsa mer Katrins insamling.
Är lite trött
A har varit täppt i näsan och snuvig ett tag. Maken har åkt på en riktig förkylning, men börjar tillfriskna nu. De två äldre barnen är friska - men har även de haft ett par rinn-näs-dagar. Jag har hållt mig frisk - till i förrgår då även min röst började försvinna. Mycket mer än så blev det inte för mig som tur är - men helt kry känner jag mig ändå inte. Antagligen mest på grund av den förlorade sömnen som uppstår då man har en snuvig bebis...
Ikväll blir det photoshopkursande i soffan. Sysslar just nu med "rökiga bilder". Till det en god macka och det te som just nu är min favorit. "Spring flöwer tea" från Indiska. En födelsedagspresent från svärföräldrarna.
