Är det möjligt att känna något annat än enorm kärlek när man får titta in i dessa ögon? Och total lycka när man ser den lilla dregglande munnen precis vara på väg att brista ut i ett högljutt skratt?

Vår lilla tjej är just nu i en sån härlig period då hon verkligen vill vara med, hon är glad och vill prata med allt och alla. Hon upptäcker förundrat världen. Studerar noggrant trädtopparna som rullar förbi ovanför vagnen. Tittar med ögon fulla av beundran, en mun  full av skratt och ben som inte kan vara stilla på storasyster då hon springer omkring.

Idag höll jag i henne och lät henne stå och "hoppa jämnfota" bredvid storasyster som stod och hoppade på en madrass. Jag tror sällan jag har sett lika mycket glädje i någons ansikte. Med blicken stadigt fäst på sin storasyster "hoppade" hon och skrattade. "Det är du och jag syrran", såg det ut som att hon tänkte.

När storasystern efteråt ömsint satte en väldigt mycket för stor mössa på lilla E´s huvud "Så att E inte behöver frysa", då var den dagen fulländad.