Stackars lillasyster E har ju drabbats av både svinkoppor och eksem. Inte så konstigt att hon gärna vill riva sina kliande kinder och att hon är lite ledsen när hon ska somna (och antagligen tänker mer på kliandet än när hon är pigg och spanar in allt kul som finns runt omkring). Och ännu lite ledsnare blir hon när hon stoppas från att klia.

Att annars ganska så glada lillasyster varit lite kinkig senaste kvällarna har storasyster, L, märkt. I kväll när L kom upp efter kvällsgröten så hade hon tagit med sig en bok till E. "Det här är en bok för beeeebisar, inte för stora. Den kan E få läsa så hon inte bli arg". Sen berättade hon med viktig min för en storögt tittande och lyssnande E om vilka de olika djuren i boken är... De är så söta tillsammans att hjärtat smälter hundra gånger om dagen.

Och så ljudliga ibland (i allafall den av dom som just nu helst pratar/sjunger oavbrutet all vaken tid) så att öronen går sönder femtio gånger om dagen, men det glömmer man såna här stunder. Dessutom är  ju sångerna vackra och pratet viktiga saker. :)