E äter just nu sin FEMTE pencillinkur i livet. Det måste ju vara ganska mycket för en peson som ännu inte hunnit fylla 1,5 år. Att det blev så beror på att hon redan förra hösten åt tre kurer på grund av svårbehandlade svinkoppor (som hade kommit i hennes på den tiden svåra eksem) och nu äter hon sin andra kur på kort tid mot en öroninflammation som inte riktigt har velat läka (eller kanske smarare hade den trista egenskapen att komma tillbaka).

Hur som helst så hatar hon penicillin. Hon har ju testat vissa riktiga dundervarianter - och de smakar ju rent ut sgt vidrigt. Starkt och vidrigt. Detta har gjort att hon numera bestämt tackar nej till penicillinsprutan (eller skeden). Men nu har ett under skett - det senaste penicillinet smakar rätt ok, trots att det är ett så kallat brett penicillin. E är ju självklart ändå skeptisk - men det går faktiskt lättare för varje dag nu att få i henne sörjan. Amimox heter underverket.


En annan sak som fallit E i smaken idag är vår middag som bestod av sill, potatis och ägg. L älskar alla sorters inlagd sill och äter alltid stora mängder - men E har varit lite mer skeptisk till just denna rätt. Hon har ätit, men det har inte precis varit frågan om att fylla på mer på tallriken som storasyster gärna gör upprepade gånger. Men idag var det ändring på det - Abbas tomatsill var smaken som ändrade på hennes inställning till sill.


(Bilden är lånad från abba.se)