L har blivit väldigt facinerad av att "sova över" hos någon. Eller att ha någon som sover hos henne. Hon pratar ofta om olika barn på hennes förskola som kanske vill komma och sova hos henne. Och hon bjuder mer än gärna in olika personer att komma hit och sova. Senast var det hennes kompis storebror - en kille på snart 9 år. Han lät inte direkt översvallande glad över möjligheten att få sova över hos en treåring. :)

Hon vill även gärna sova borta. Och hon hittar på skäl till varför hon måste få göra det. Om vi till exempel går förbi till hennes mormor och morfar för att hämta något så är hon alltid väldigt snabb med att konstatera att det är ovanligt varmt inne hos dom. Hon måste alltså ta av sig ytterkläderna (vilket jag inte brukar låta henne göra om vi bara ska hämta något). Vänder man ryggen till i 30 sekunder är dock ibland allt av. Sedan konstaterar hon snabbt att "nu när jag har klätt av mig kanske det är bäst attjag stannar här och sover" eller något liknande. Förslaget. :)