För ett tag sedan började E säga "äklaaa" när hon ville läsa. Nu har ordet utvecklats, men inte på det vanliga sättet (dvs att det blir tydligare och tydligare) utan det har förlängts och blivit ännu mer olikt "läsa" än det var från början.

När E numera kommer springandes med en bok i handen och vill få den läst för sig är ordet hon gång på gång upprepar - "äklalalaaa". Det läter rätt lustigt. :)