Vem har sagt att att livet ska vara en dans på rosor varje dag?



Nu verkar E´s förkylning ha satt sig på magen oxå (hoppas vi för en riktig magsjuka vill vi inte få i omlopp i famiiljen).

Idag tvättar jag badrumsmattor och kläder. Jag springer fram och tillbaka till toaletten med en tvååring som uppenbarligen ogillar konsistensen och därför helst inte vill bajsa - vilket är svårt för en person i hennes tillstånd. Jag suger snor från en bebisnäsa. Och försöker hålla en fyraåring vid någorlunda gott humör.

Och efter en sen kväll igår (på grund av tvååringens trauma kring att gå på toaletten) och en natt med viss vakentid (på grund av bebisens täppta näsa) så är jag inte direkt fulladdad med energi inför dagens prövningar.

Men faktiskt är det ju så att jag har det sjukt bra ändå. Ok att det är skönare när A sover som hon brukar - men hon vaknar ju iallafall. Det finns de som tvingats uppleva att deras bebis aldrig mer vaknar. Och ok att det är lite jobigt med en snuvig tvååring som dessutom är lös i magen. Men det är övergående. Till skillnad från de stackare som tvingas se sina barn gå igenom plågor i sjukdomar som kanske aldrig går att bota.

Så - i mitt läge ska man inte klaga.

Men jag hoppas ändå att alla i huset snart är friska. ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Bloggtoppen.se
RSS 2.0