Att tvingas lämna sina barn
"Saruma Bahim Abdi, 34, lyckades ta sig ut ur sitt hemland och hela vägen fram till Dadaab. Hon gick till fots med sin man och två av deras barn i drygt 30 mil. Familjen tillhör bantufolket som står absolut lägst i rang i Somalia.
– Mina tre äldsta barn fick jag lämna kvar i Somalia. Vi kunde inte ta med dem, säger Saruma.
Barnen, som är 13, 11 och sju år är hos sin mormor, Saruma hoppas, men tror inte att hon någonsin kommer att återse dem igen.
Hur känns det för en mamma att lämna sina barn bakom sig i ett land drabbat av krig och svält? Det går inte att föreställa sig."
Nej det går inte att föreställa sig.
En annan sak som inte går att föreställa sig är hur det känns att inte kunna ge sitt hungriga och svältande barn mat. Och inte vatten. Inte mediciner. Inte vård. Inte en chans att få leva. Gräsligare än gräsligt.
Jag har skänkt en timlön till Läkare utan gränser och deras akutisats på Afrikas horn. Hoppas många andra gör det också.
Hej!
Stort tack för att du vart med och skänkt en timlön till vår insats på Afrikas horn. Din gåva gör skillnad och vi uppskattar ditt engagemang mycket!
/Filippa
Läkare Utan Gränser
