Yngstabarnet A kan krypa. Och visst gör hon det ibland - men oftast med målet att komma fram till något att stå mot. Stå är bättre än krypa verkar hon tycka.

Gå kan hon inte. Men hon verkar vilja. De senaste dagarna har hon alltmer övergett krypandet för att istället, med ett stort flin över ansiktet, hoppa fram på rumpan.

Hon får upp en riktig fart ibland. Och det ser ofta mer eller mindre farligt ut (typ risk för bakåtfall). Och dessutom var det svårt att fånga på bild utan oskärpa verkar det som ;)