Livrustkammaren. Museet över vår kungliga historia. Mitt favoritmuseeum sedan typ 30 år tillbaka (vad gammalt det låter). Det gav mig gåshud när jag var barn, och gör det fortfarande. En av de montrar som jag facinerats mest av är den med hästen Streiff och med Gustav II Adolfs blodiga kläder från slaget i Lutzern år 1632. En annan favorit är den maskeraddfräkt som Gustav III bar på operamaskeraden 1792.

Det är en sådan hisnande känsla att se dessa, och andra, föremål. Veta att de var med vid specifika händelser hundratals år tillbaka i tiden. Fantastiskt och stort.

Jag gillar även källarvåningen. Särskilt då den är folktom. Klappret av hovar. Hästarna. De vackra vagnarna. Kullerstenen. Man kan nästan föreställa sig att man står på en av Stockholms gator en kväll för länge, länge sedan...



Ungarna, särskilt L, var också facinerade av många av föremålen.  (Gillas!!) :)
Men lite rädda också. Både för hästarna och riddarna iklädda rustningar...och för det stämningsfulla hovklappret i källaren.