Nyårsafton 2009
En liten bernersennenkille
E och L var mycket förtjusta. Hade de fått som de ville så hade de varit kvar där och tittat på hunden ännu. Men det får bli en ny titt imorgon, valpen behöver ju en del lugn och ro (speciellt så här i början).
Filmkväll
Ikväll har L haft filmkväll med sina morbröder (och mormor/morfar). Hon tyckte det var ytterst coolt att hyra en film som hon sedan skulle se med "killarna" (morbröderna på 30+).
Nästan viktigast av allt var dessutom att där skulle finnas popcorn. Jag vet inte var hon fått det ifrån (för hon hade aldrig smakat popcorn och vad jag vet har vi inte ens pratat om sådana).
Jag har nu precis fått rapport från filmkvällen och det visade sig att popcornen var lika goda som L hade föreställt sig. Det visade sig dessutom att hon efter filmen själv hade sagt att "Nu vill jag gå och sova" - vilket inte är de vanligaste orden som kommer från hennes mun. :)
Kalla dagar
Vi har haft ganska kyligt på sistone. Flera dagar med runt 20 grader (och någon med närmare 25 grader). Detta har gjort att några av barnens julklappar har varit extra användbara.
Dessa varma och fina ylletröjor fick E och L av sin mormor och morfar (mormor har stickat dom). Dessutom har de fått varsitt mjukt och härligt underställ av merinoull av sin farmor och farfar.
Varma och bra klappar när vintern är kall!
Så var även juldagen slut...
Vår julafton firades hos mina föräldrar. En fin dag med god mat och en snäll jultomte (även om en viss L inledningsvis betvivlade tomtens snällhet och ogärna ville ha in honom efter att hon sett honom utanför fönstret).
Tomtebesöket slutade iallafall bra. L (som en stund tidigare gömde sig under bordet) blev plötsligt väldigt stor och förklarade viktigt för tomten att lilasyster E minsann är lite blyg. Sedan hjälpte hon till genom att hämta E´s julklappar från tomten och överlämna dom till E.
Efter en dag med mycket mat och annat var det sedan skönt att promenera hem (ca 50 meter) och lägga ungarna i deras sängar (efter att de först envisats med att ha lite "disco" med L´s nya julklapps-"discomaskin".)
I går bar det av till barnens farmor och farfar som bor i en annan stad. En dag till med god mat och snäll tomte (som hade lämnat av klappar hos dem på julaftonen). Även därifrån åkte vi hem på kvällen - övernattningarna är så mycket krångligare nu än förr (nu med två små barn alltså) och dessutom är det alltid skönt att vakna hemma.
I dag har dagen hittills gått åt till att tvätta upp våra nya fina lakan (inkl L´s prinsesslakan som hon är mycket glad över), diska upp vår nya servis (underbart att få rensa bort den gamla som började ha färre och färre tallrikar och som jag dessutom var less på), ordna platser i skåp osv till nya julklappsgrejer, städa lekrummet för att hitta bra platser till nya leksaker (främst det nya garaget tar upp lite yta - men är ack så populärt)...
Nu sover E och L sitter och bygger med sina två julklappssatser med "BRIO Builder System". De är verkligen bra. Mina föräldrar har kvar en del gamla delar från när jag var liten så L har provat bygga en del med det förut - men i detta nya ingår det så mycket mer grejer. Rekommenderas!
Så var julaftonen slut...
L somnade, nöjd och glad över dagen, med sin nya "discomaskin" i sängen.
Julkort
För några år sedan hamnade de flesta julkort vi fick i en hög på köksbänken. Numera använder vi dem som en del av juldekorationen. Varje år hänger vi upp de julkort som vi får på murstocken som vi har i köket. Vackert att se på - speciellt barnen älskar att titta på bilderna samt öppna de kort som har musik i sig...Så nu njuter vi av korten i ett par veckor istället för som förr då det var frågan om minuter. :)
Vår allra finaste tomte
Den allra första som L gjort på dagis och kommit hem med.
Jag gissar att det kommer att bli några fler från båe förskola och skola innan hon är stor. :)
Julgrannen är klädd
Nu har den blivit klädd och alla är nöjda och glada. Speciellt L. Årets gran är osedvanligt bred, tät och "disney-aktig". Det beror på att vi för första gången köpt en sådan gran som fraktats långt. Vilket självklart inte är bra (att frakta runt granar alltså). Men tyvärr var det enda alternativet för oss om vi vill ha en gran i år. Nästan alla granar som vuxit här i trakten har under sommaren haft en sorts röta som gör dem oanvändbara som innegranar - de börjar nämligen lukta mycket starkt om man tar in dem.
Plastgran kan ju vara riktigt vackert på sitt sätt - och är säkerligen mycket praktiskt. Men för mig - som alltid har haft en äkta - så känns plast inte som riktigt riktig jul. Dessutom känns det extremt miljöovänligt att köpa en plastgran som bara används detta enda år (däremot en plastgran som används ett helt liv ska visst vara ett bra alternativ ur miljösynpunkt).
Så i år blev det en fraktad gran. Som dock är både vacker och dessutom sprider en helt underbar doft (den doftar mer än de vanliga granarna brukar göra).
Pingu
Rent allmänt har hon under senare tid blivit väldigt Pingufixerad. Ser hon en Pingudocka (eller något som liknar Pingu) på en affär så pekar hon frenetiskt samtidigt som hon ropar "Pingu, Pingu".
Pudersnö
Snön var så lätt och fin så jag tog mig till och med för att skotta uppfarten och sånt (vilket på något sätt har blivit en syssla som mestadels min man skött - kanske för att jag sedan vi flyttade hit har varit gravid mest hela tiden och då har det inte känts bra att skotta, iallafall inte de gånger då snön har varit tung och tjock.)
Julgodis
Igår gjorde jag och L julgodis och lite pynt. Även L´s jämnåriga kompisar V och F (samt deras mammor) var med. En riktigt trevlig eftermiddag med glögg och goda lussekatter som en av de andra hade med sig.
Barnen gjorde lite figurer av mandelmassa som jag hade färgat i olika klara färger och dessutom gjorde vi chokladcrisp (mjölkfritt, enkelt att göra och inte så segt som exv kola och knäck ofta kan vara (just med tanke på småbarnen) - om än inte lika gott som just kola och knäck) :)
Dessutom gjorde barnen kristyrhängen med bokmärken. Ett pynt som både jag och F´s mamma hade nostalgiska barndomsminnen till (vi gick i samma klass från ettan till nian - och på vår lilla byskola gjorde vi dessa hängen vid några tillfällen på låg och mellanstadiet).
Barnen gjorde lite figurer av mandelmassa som jag hade färgat i olika klara färger och dessutom gjorde vi chokladcrisp (mjölkfritt, enkelt att göra och inte så segt som exv kola och knäck ofta kan vara (just med tanke på småbarnen) - om än inte lika gott som just kola och knäck) :)
Dessutom gjorde barnen kristyrhängen med bokmärken. Ett pynt som både jag och F´s mamma hade nostalgiska barndomsminnen till (vi gick i samma klass från ettan till nian - och på vår lilla byskola gjorde vi dessa hängen vid några tillfällen på låg och mellanstadiet).
En gubbe med ett grönt öga och ett gult öga och en röd mun.
Chokladcrisp
L efter att ha ätit chokladcrisp
Kristyrängel
E ska bli storasyster
L är ju storasyster, och har så varit i snart 1,5 år. Nu ska även E bli det. Och L ska bli storasyster till två istället för en.
Vi ska nämligen ha en bebis i maj om allt går som det ska.
Idag var vi på rutinultraljudet och i och med det fick även barnen veta (eller rättare sagt L fick det, E förstår nog inte riktigt vad det handar om). L är glad och ville så gärna ta med sig en kopia av ultraljudsbilden för att visa alla på dagiset. Det första hon sa när hon kom till dgiset var "Min mamma håller på att få en bebis". :)
Vi ska nämligen ha en bebis i maj om allt går som det ska.
Idag var vi på rutinultraljudet och i och med det fick även barnen veta (eller rättare sagt L fick det, E förstår nog inte riktigt vad det handar om). L är glad och ville så gärna ta med sig en kopia av ultraljudsbilden för att visa alla på dagiset. Det första hon sa när hon kom till dgiset var "Min mamma håller på att få en bebis". :)
"Sova över"
L har blivit väldigt facinerad av att "sova över" hos någon. Eller att ha någon som sover hos henne. Hon pratar ofta om olika barn på hennes förskola som kanske vill komma och sova hos henne. Och hon bjuder mer än gärna in olika personer att komma hit och sova. Senast var det hennes kompis storebror - en kille på snart 9 år. Han lät inte direkt översvallande glad över möjligheten att få sova över hos en treåring. :)
Hon vill även gärna sova borta. Och hon hittar på skäl till varför hon måste få göra det. Om vi till exempel går förbi till hennes mormor och morfar för att hämta något så är hon alltid väldigt snabb med att konstatera att det är ovanligt varmt inne hos dom. Hon måste alltså ta av sig ytterkläderna (vilket jag inte brukar låta henne göra om vi bara ska hämta något). Vänder man ryggen till i 30 sekunder är dock ibland allt av. Sedan konstaterar hon snabbt att "nu när jag har klätt av mig kanske det är bäst attjag stannar här och sover" eller något liknande. Förslaget. :)
Hon vill även gärna sova borta. Och hon hittar på skäl till varför hon måste få göra det. Om vi till exempel går förbi till hennes mormor och morfar för att hämta något så är hon alltid väldigt snabb med att konstatera att det är ovanligt varmt inne hos dom. Hon måste alltså ta av sig ytterkläderna (vilket jag inte brukar låta henne göra om vi bara ska hämta något). Vänder man ryggen till i 30 sekunder är dock ibland allt av. Sedan konstaterar hon snabbt att "nu när jag har klätt av mig kanske det är bäst attjag stannar här och sover" eller något liknande. Förslaget. :)
Det är kallt nu...
Några andra som också verkar tycka att det är kallt - och således behöver fylla på med mycket energi - är småfåglarna ute. För bara några dagar sedan hängde jag och L ut massor med talgbollar och jag ser nu att alla är slut. Det blir nyinköp idag alltså.
(Bilden är lånad av wildlifegarden.se)
Gröna frågor
Lina Norberg Juuso har svarat på några gröna frågor i sin blogg på NSD - vilket inspirerat mig att göra detsamma. Hon i sin tur inspirerades av Katerina Janouch. Här är mina svar:
Vem i familjen står för det mesta gröna tänket?
Det är jag. Äldsta dottern pratar ofta om "ekologisk" när det gäller mat - men hon förstår nog inte riktigt innebörden av ordet. :)
Vilket miljöbrott, stort eller smått, retar dig mest?
Jag tycker Lina Norberg Juuso hade ett bra svar på den frågan:
"Att folk tänker: jag kan ändå inte göra något och så tar man inget ansvar överhuvudtaget. Det är skämmigt, rent ut sagt."
Jag håller med henne - även om jag själv, för 10 år sedan, var en sådan som tyckte att det kvittade vad jag ensam gjorde. Jag tyckte att det inte kunde ha någon verkan.
Men ska man se det i "stort", så visst finns det mycket annat som också är hemskt - hur man skövlar regnskogarna som är bostad för så många, och dessutom är allas vår "lunga", hur man medvetet släpper ut stora mängder olja i haven, för att tjäna lite mer pengar osv osv
Har du något bra tips om hur du gör för att barnen ska tänka mer på miljön i sin vardag?
Nej inga alls. De är så små - så någon medveten påverkan i den riktningen sysslar vi inte med. Eller indirekt gör vi ju det. Vi försöker lära dom respekt för liv - ge dem en känsla av att allt levande är värdefullt, att man ska behandla djuren bra. L älskar till exempel att hänga ut mat till fåglarna. Vi försöker lära dom att inte skräpa ner i naturen. Vi har blivit orangutangfaddrar, vilket L visar mycket intresse för. Hon ställer frågor om varför de behöver hjälp, varför djungeln huggs ner och vad som händer då med orangutangerna. Och det är väl ett första steg...
Dessutom ser de ju att vi sopsorterar, försöker handla ekologiskt osv. Så för den nya generationen blir sådana saker kanske självklarheter...
Vilket är ditt eget gröna mål 2010?
Kopierar några ord från Lina Norberg Juuso: "Mer medveten konsumtion. Hellre kvalite än skit som går sönder." Att inte ha en massa lampor tända i onödan. Att försöka äta lite mindre mängd kött till förmån för andra, mer resurssnåla, alternativ.
Vad kan du absolut inte tänka dig att avstå från, trots att det inte är bra för miljön?
Håller även här med Lina Norberg Juuso: Ibland är det kul att få shoppa.
Även om det är något onödigt man shoppar (mitt tillägg).
En annan sak jag inte klarar mig utan är att duscha riktigt varmt - och inte med någon tunn stril till duschstråle. (Men vi har ett snålspolande duschmunstycke som väl kompenserar lite av slösandet kanske)
Vad gör du just nu?
Dricker glögg och äter saffranslängd.
Jag tror jag måste spy...
Råkades slå på TV´n och kanal 4. Och där pågår ett program vid namn "Jag ska bli stjärna". Förstår inte hur jag kunnat missa det då det varit ganska omskrivet - och framförallt hårt kritiserat i ett stort antal bloggar. Fullständigt vidrigt är det iallafall.
En nioårig kille som har en dröm om att bli motocrossstjärna och som "berättar om sina motocrossdrömmar och mål och vi får en inblick i vad viljan att nå toppen kostar i form av vardagsslit med tidiga morgnar, sena kvällar - och ett ständigt pusslande." Frågan är ju bara om det är hans dröm - eller den ständigt närvarande pappans? Och oavsett vilket - föräldrarna måste ju kunna stoppa vansinnet istället för att underlätta för det. Hur sunt är det att ha en "turnebuss" med en nioårings namn på - och som man flänger runt med helg efter helg? Och en pappa som bara sysslar med ens sport...och en farmor som även hon verkar vara involverad upp över öronen. Stackars unge säger jag... Sen sitter han och är så trött på dagarna av sitt hektiska liv så att skolan inte alls fungerar... Sorgligt.
Och nästa barn. En ung flicka som trippar runt på galapremiärer och ska bli sångerska... Och en mamma som gråter av lycka för att dottern kanske får en chans att få åka till USA så att hon kan få bli något där - kanske genombrott i Disneyklubben som Britney?. Härlig barndom!
Och sen ännu en ung tjej- en som ska bli fotbollsspelare. Och har en mamma som sitter där vid planen helg efter helg. Extrasynd är det om den tjejens småsyskon som också sitter där och tittar hela dagarna, hela helgerna. Hur kul är det att leva i en familj som har hela sitt fokus på att göra ett av flera syskon till stjärna?
En annan kille - som inte ser gammal ut - tar ledigt från skolan tre gånger per år för att åka på träningsläger i Spanien. Med sig har han en pappa som tar ut sin semester. Vettigt... Den pojken tränar dessutom så mycket att till och med hans klubbtränare tycker det är för mycket - och verkar också dras med en del skador.
Jag håller med Peter Swartling - borde inte barn få vara barn?? Vill dom idrotta eller sjunga eller vad som helst - det är väl bra. Men som förälder har man väl ett ansvar att se till att saker och ting sker med måtta - och att en nioåring har tid att bara vara barn också...
Och vilken tyngd blir det inte på ett litet barns axlar att veta att hela familjens fritid hänger på han/henne? När pappa har köpt en speciell buss för ens tävlingar? Hur känns det då om man börjar bli sugen på att sluta? När man vet hur viktig ens träning är för alla runt omkring...
Jag tror på att lagom är bäst. Jag kommer att uppmuntra mina barn att testa olika aktiviteter - både idrottsliga och andra. Men jag kommer aldrig att tillåta dem att ägna all sin fritid åt en hårdsatning när de är unga. Jag vill att de ska ha tid till att vara med kompisar (även andra kompisar än de som tränar samma sport(sjunger i samma kör el dyl), hinna ta sig tid med läxor - och nästan viktigast av allt: Hinna ha tråkigt. Det tror jag är viktigt. Ett liv som är ett ständigt pusslande (som crosskillen har) anser jag vara något man bör försöka skydda sina barn från - tids nog hamnar de flesta där ändå (under iallafall någon tid av livet) - men just barndomen kan väl få vara fri från sånt? Och det har man som förälder (och som tränare/talangscout/skivbolagsdirektör/osv) makt att påverka.
Peter Swartling gjorde en gång ett val: "Jag har själv lång erfarenhet av nöjesbranschen och vet hur viktigt det är att sätta gränser. Jag upptäckte Robyn när hon var tolv år. Jag väntade fyra år med att lansera henne. Det var en självklarhet för mig då, och är det än i dag."
All heder åt Swartling!
En nioårig kille som har en dröm om att bli motocrossstjärna och som "berättar om sina motocrossdrömmar och mål och vi får en inblick i vad viljan att nå toppen kostar i form av vardagsslit med tidiga morgnar, sena kvällar - och ett ständigt pusslande." Frågan är ju bara om det är hans dröm - eller den ständigt närvarande pappans? Och oavsett vilket - föräldrarna måste ju kunna stoppa vansinnet istället för att underlätta för det. Hur sunt är det att ha en "turnebuss" med en nioårings namn på - och som man flänger runt med helg efter helg? Och en pappa som bara sysslar med ens sport...och en farmor som även hon verkar vara involverad upp över öronen. Stackars unge säger jag... Sen sitter han och är så trött på dagarna av sitt hektiska liv så att skolan inte alls fungerar... Sorgligt.
Och nästa barn. En ung flicka som trippar runt på galapremiärer och ska bli sångerska... Och en mamma som gråter av lycka för att dottern kanske får en chans att få åka till USA så att hon kan få bli något där - kanske genombrott i Disneyklubben som Britney?. Härlig barndom!
Och sen ännu en ung tjej- en som ska bli fotbollsspelare. Och har en mamma som sitter där vid planen helg efter helg. Extrasynd är det om den tjejens småsyskon som också sitter där och tittar hela dagarna, hela helgerna. Hur kul är det att leva i en familj som har hela sitt fokus på att göra ett av flera syskon till stjärna?
En annan kille - som inte ser gammal ut - tar ledigt från skolan tre gånger per år för att åka på träningsläger i Spanien. Med sig har han en pappa som tar ut sin semester. Vettigt... Den pojken tränar dessutom så mycket att till och med hans klubbtränare tycker det är för mycket - och verkar också dras med en del skador.
Jag håller med Peter Swartling - borde inte barn få vara barn?? Vill dom idrotta eller sjunga eller vad som helst - det är väl bra. Men som förälder har man väl ett ansvar att se till att saker och ting sker med måtta - och att en nioåring har tid att bara vara barn också...
Och vilken tyngd blir det inte på ett litet barns axlar att veta att hela familjens fritid hänger på han/henne? När pappa har köpt en speciell buss för ens tävlingar? Hur känns det då om man börjar bli sugen på att sluta? När man vet hur viktig ens träning är för alla runt omkring...
Jag tror på att lagom är bäst. Jag kommer att uppmuntra mina barn att testa olika aktiviteter - både idrottsliga och andra. Men jag kommer aldrig att tillåta dem att ägna all sin fritid åt en hårdsatning när de är unga. Jag vill att de ska ha tid till att vara med kompisar (även andra kompisar än de som tränar samma sport(sjunger i samma kör el dyl), hinna ta sig tid med läxor - och nästan viktigast av allt: Hinna ha tråkigt. Det tror jag är viktigt. Ett liv som är ett ständigt pusslande (som crosskillen har) anser jag vara något man bör försöka skydda sina barn från - tids nog hamnar de flesta där ändå (under iallafall någon tid av livet) - men just barndomen kan väl få vara fri från sånt? Och det har man som förälder (och som tränare/talangscout/skivbolagsdirektör/osv) makt att påverka.
Peter Swartling gjorde en gång ett val: "Jag har själv lång erfarenhet av nöjesbranschen och vet hur viktigt det är att sätta gränser. Jag upptäckte Robyn när hon var tolv år. Jag väntade fyra år med att lansera henne. Det var en självklarhet för mig då, och är det än i dag."
All heder åt Swartling!
Hur man behagar E
Hur som helst så hatar hon penicillin. Hon har ju testat vissa riktiga dundervarianter - och de smakar ju rent ut sgt vidrigt. Starkt och vidrigt. Detta har gjort att hon numera bestämt tackar nej till penicillinsprutan (eller skeden). Men nu har ett under skett - det senaste penicillinet smakar rätt ok, trots att det är ett så kallat brett penicillin. E är ju självklart ändå skeptisk - men det går faktiskt lättare för varje dag nu att få i henne sörjan. Amimox heter underverket.
En annan sak som fallit E i smaken idag är vår middag som bestod av sill, potatis och ägg. L älskar alla sorters inlagd sill och äter alltid stora mängder - men E har varit lite mer skeptisk till just denna rätt. Hon har ätit, men det har inte precis varit frågan om att fylla på mer på tallriken som storasyster gärna gör upprepade gånger. Men idag var det ändring på det - Abbas tomatsill var smaken som ändrade på hennes inställning till sill.
(Bilden är lånad från abba.se)
Tillgång och efterfrågan
Det ser ut som att det kommer att bli krig om de glada grisarnas rumpor i år. En tredjedel av svenskarna vill ha en KRAV-producerad julskinka. Men tillgången är långt mycket mindre.
Som jag tidigare bestämt mig för så kommer det denna jul inte att ätas stressad gris som inte någonsin har fått vistas utomhus i detta hus. För att vara på den säkra sidan inhandlade jag däför en "Änglamarksskinka" - direkt som jag såg att de hade kommit in i butiken.
Man kan ju hoppas och tro att dennna stora efterfrågan på KRAV-skinkor gör att det framöver finns fler bönder som vill låta grisarna få vistas utomhus och ha ett drägligt liv. Ju färre som köper de vanliga grisarna - desto fler som väljer bort att producera dem.
Jag tycker att det är svårt att få tag i KRAV-märkt griskött överlag. Bacon brukar finnas - men inte så mycket mer. Jag äter alltså även icke-KRAV-märkt - men har iallafall tagit steget att bojkotta de danska fläskfileerna och dylikt. Dessutom har jag minskat på grisköttet - främst genom att försöka att oftare välja bort skinka som pålägg. Det finns ju faktiskt många andra pålägg som är minst lika goda - och gissningsvis avsevärt nyttigare än de traditionella charkvarorna.
(Grisen som blir Coop Änglamark julskinka har haft ett Kravmärkt liv. Den har fått ekologiskt foder har fått gå ute och beta och böka i jorden. Trots det är själva skinkan inte Kravmärkt - vilket beror på att de tillsätter nitrit till skinkan, vilket inte godkänns av Krav)
Som jag tidigare bestämt mig för så kommer det denna jul inte att ätas stressad gris som inte någonsin har fått vistas utomhus i detta hus. För att vara på den säkra sidan inhandlade jag däför en "Änglamarksskinka" - direkt som jag såg att de hade kommit in i butiken.
Man kan ju hoppas och tro att dennna stora efterfrågan på KRAV-skinkor gör att det framöver finns fler bönder som vill låta grisarna få vistas utomhus och ha ett drägligt liv. Ju färre som köper de vanliga grisarna - desto fler som väljer bort att producera dem.
Jag tycker att det är svårt att få tag i KRAV-märkt griskött överlag. Bacon brukar finnas - men inte så mycket mer. Jag äter alltså även icke-KRAV-märkt - men har iallafall tagit steget att bojkotta de danska fläskfileerna och dylikt. Dessutom har jag minskat på grisköttet - främst genom att försöka att oftare välja bort skinka som pålägg. Det finns ju faktiskt många andra pålägg som är minst lika goda - och gissningsvis avsevärt nyttigare än de traditionella charkvarorna.
(Grisen som blir Coop Änglamark julskinka har haft ett Kravmärkt liv. Den har fått ekologiskt foder har fått gå ute och beta och böka i jorden. Trots det är själva skinkan inte Kravmärkt - vilket beror på att de tillsätter nitrit till skinkan, vilket inte godkänns av Krav)
E, en bestämd liten pratkvarn
Det fullkomligt sprutar nya ord ur E´s mun. Det känns som att hon snart har ord för nästan alla föremål. Det är bamse, skalman, giraff, bebis, blomma, vantar, mössa osv så jag just nu inte kommer på något vardagsföremål som hon inte har ett ord för - även om det självklart finns många. :)
Hon har även ord för allt hon själv gör. När hon springer säger hon "springer". Stampar hon så är det "stampar". Vill hon bada så säger hon "bada" och pekar på dörren till duschrummet...osv.
Det är verkligen en mysig ålder hon är i nu (1,5 år), världens lilla charmtroll med glittrande ögon (och en stark vilja). :)
Hon har förresten börjat litegrann med tvåordsmeningar också. Men bara om ett visst ord ingår. Ordet är "inte". "Blöja. Inte" säger hon med bestämd röst samtidigt som hon skakar på huvudet om hon inte känner för att byta blöja. Eller "Spruta. Inte" när hon inte vill ta sin pencillin (mot öroninfammation), som serveras i en spruta...
Det finns oftast enormt mycket egen vilja i hennes lilla kropp. :)
Hon har även ord för allt hon själv gör. När hon springer säger hon "springer". Stampar hon så är det "stampar". Vill hon bada så säger hon "bada" och pekar på dörren till duschrummet...osv.
Det är verkligen en mysig ålder hon är i nu (1,5 år), världens lilla charmtroll med glittrande ögon (och en stark vilja). :)
Hon har förresten börjat litegrann med tvåordsmeningar också. Men bara om ett visst ord ingår. Ordet är "inte". "Blöja. Inte" säger hon med bestämd röst samtidigt som hon skakar på huvudet om hon inte känner för att byta blöja. Eller "Spruta. Inte" när hon inte vill ta sin pencillin (mot öroninfammation), som serveras i en spruta...
Det finns oftast enormt mycket egen vilja i hennes lilla kropp. :)
Glada kor?
Jag tycker det känns bra när det, som det visade sig göra idag, fins möjlighet att köpa köttfärs i Coops köttdisk från just dessa djur som jag sett i "verkligheten" - och som verkat må bra.
I valet mellan lång föräldraledighet och andra prioriteringar så blir det annars vanligen så för oss att köttfärssåsen och köttbullarna lagas av de billiga köttfärsstorpacken som brukar finna att köpa - men när det finns närproducerat och/eller KRAV-producerat till rimliga priser brukar jag alltid försöka välja det även om det blir lite dyrare. Däremot är det svårt att göra det valet de gångerna det innebär en alltför stor prisskillnad.
Luciafirande
L tågade in hand i hand med sin "blivande make" J. Sen stod de där - länge hand i hand. Ganska sammanbitna och koncentrerade :)
Och fint sjöng dom allihopa. Jättemysigt att få gå på sitt barns luciafirande.
Även E tyckte det var roligt - speciellt innan luciatåget kom, för då fick hon springa runt på ytan där tåget sedan skulle stå. Hon sprang runt och charmade verkligen alla.
Och det är otroligt vad mycket barn fattar redan som ettåringar. Jag, hennes pappa och hennes morfar satt vid ett bord. Vid bordet fanns även en tom stol (som vi hade tagit dit åt barnens mormor). När E sprang runt blev det då och då ett "sökande efter mormor". Hon spanade på tå in bland folket och ropade "Mormor, mormor". Tillslut kom iallafall mormor och E sprang till dörren och mötte henne. Och det första hon sen gjorde var att visa sin mormor den tomma stolen. E nästan slet henne mot stolen och pekade på stolen samtidigt som hon sa "mormor". :)
Lucia
L har provat klänningen och kronan och var så bedårande söt (och stor) så man blev tårögd.
E har lekt lite...
Min lilla tjej ska gifta sig
Brudgummarna (ja de är två) är hennes kompisar V och J. Det enda problemet är att dottern och V bara är tre år så de måste vänta lite på brölloet, "för man måste vara 4 år när man gifter sig". Som bröllopsklädsel har hon bestämt att hon ska ha sin julklänning och på frågan vad de ska göra sen när de är gifta svarar hon "ge blommor till varandra och sånt".
Hon har till och med en plan för var de nygifta ska bo. De ska alla tre flytta till hennes morbror T i Stockholm. Jag undrar vad T och hans nyblivna sambo tycker om att få tre stycken 4-åringar inneboende i sin tvåa. :)
Hemma igen
Jag hade tänkt blogga under vår lilla tågsemester - men så blev det inte. Min telefon visade sig tyvärr från en ytterst osamarbetsvillig sida. Men resan den var bra.
Vi inledde med en kväll på tåget. Barnen pysslade en del med de fina grejerna som fanns i "resepresenten" som deras mormor kom förbi med innan resan. Vi hann även med en middag i restaurangvagnen. Som alltid var SJ´s mat riktigt, riktigt god i jämföreslse med det man brukar serveras på inrikesflyg och charterflyg (vissa andra flyg kan ju faktiskt vara helt ok).
Väl i Stockholm åt vi frukost på Centralstationen och släpade sedan all vår packning till hotellet (som låg centralt och bra vid hötorget (tack Coop för era hotellrabatter) :)
Sedan åkte vi ut till ett av mina favoritmuseér - Naturhistoriska. Jag har inte varit där på flera år så det var roligt att gå runt och se på alla djur och föremål. Tyvärr har Cosmonova dock en åldergräns på 5 år så det fick stå över för oss. Men L var rätt nöjd ändå. Särskilt facinerad var hon över dinosaurierna. :)
På tåget
En intressant miljö verkar barnen tycka. Många roliga knappar att trycka på :)
Dessutom har dom en hel del att roa sig med för med oss på resan hade vi ett "tågpaket" som barnens mormor och morfar gjort i ordning åt barnen. Roliga pysselböcker, pussel, fingerdockor och små sagoböcker. Perfekt underhållning :)
En liten klättrare
E älskar att klättra på vagnen. Hon är medveten om att hon inte får göra det men försöker med jämna mellanrum iallafall. När man kommer på hon ler hon retfullt (och lite stolt). :)
En dag i förra veckan blev det plötsligt väldigt tyst i hallen där vagen står (och E för tillfället vistades. Jag ropade och frågade vad hon gör men fick inget svar. Ropade igen och då kom det ett "klättrar" följt av ett ljudligt fnitter.
Jag gick dit för att hämta henne och möttes av en till synes tom vagn (nästan). En vagn som det kom högljudda fnitter från.
Klättraren kunde dock inte hålla sig särskilt länge innan hon var tvungen att hoppa fram och visa sig. Högljutt skrattande åt sitt lilla påhitt. :)
En dag i förra veckan blev det plötsligt väldigt tyst i hallen där vagen står (och E för tillfället vistades. Jag ropade och frågade vad hon gör men fick inget svar. Ropade igen och då kom det ett "klättrar" följt av ett ljudligt fnitter.
Jag gick dit för att hämta henne och möttes av en till synes tom vagn (nästan). En vagn som det kom högljudda fnitter från.
Klättraren kunde dock inte hålla sig särskilt länge innan hon var tvungen att hoppa fram och visa sig. Högljutt skrattande åt sitt lilla påhitt. :)
Imorgon ska vi åka tåg
Ni som känner oss och bor i trakterna får gärna slå en signal eller skicka ett sms om ni är inne i stan i något ärende - kanske kan vi i så fall ta en fika eller något. det vore kul för ni är flera som det ju är ett väldigt bra tag sedan vi träffade sist...vissa flera år - vilket ju är henskt egentligen.
Eftersom tiden är knapp och vi inte har med oss bil, men däremot två små barn, kommer vi däremot inte att komma ut och hälsa på någon av er, det får bli en nästa gång...
