Ikea igår
Igår var vi till Ikea och passade även på att svänga förbi Barnens hus. Har "fyndat" flera småsaker - varav några som vi faktiskt "behövde" på riktigt (om man nu kan kalla det för behov).
Ett sexpack med små skedar - Vi har lika många knivar som gafflar som stora skedar som små skedar. Men av någon outgrundlig anledning har vi alltid slut av just de små skedarna i lådan så det blir bra med lite förstärkning på den fronten.
En potatisskalare - Vi har två men alldeles för ofta är båda på vift samtidigt vilket är lite irriterande. Då en potatisskalare nästan är gratis och inte tar någon plats så kan man ju lika gärna ha tre och hoppas på att det blir ett sök-moment mindre här i huset i framtiden.
Två små sopskyffelset - Perfekta "leksaker" åt våra barn som alltid vill hjälpa till att sopa. (Vi får sopa rätt ofta under E´s plats vid matbordet). Nu kan dom få roa sig med sopning lite extramycket. :)
(Det gäller bara att komma ihåg att behandla dessa set likadant som det stora som vi använder - blir de liggande framme eller i leksakslådan så lär de inte vara intressanta lika länge).
Fållband (eller vad det nu kan tänkas heta?) - Perfekta i ett hushåll där ingen gillar att sy. 
På Barnens Hus blev det fyra stycken pysselböcker/ritböcker från Lego. Fem kr per bok var ett bra pris tycker jag. Intresset för sådana böcker är stort hos L (och även E) just nu så det kom väl till pass.
Antikrundan i gott sällskap
Vad är det perfekta antalet barn?
Naturligtvis finns det inget svar på den frågan. För någon är svaret åtta, för en annan två och för en tredje inga alls.
Jag inbillar mig (utan att veta eftersom jag bara har två) att det optimala antalet är fyra. (Optimala för mig alltså). Två stycken täta när jag var ungefär 27-28 år och sen två stycken täta igen när jag var ungefär 32-33 år. Det skulle jag nog välja om jag idag kunde göra valet. Jag tycker det är roligt att ha barnen ganska tätt men vill samtidigt inte "förbruka" alla småbarnsår på en gång.
Nu finns ju inte valet. Så det blev en vid 32 års ålder, en vid 34 års ålder och - förhoppningsvis - en vid 36 års ålder (lika bra att skynda istället för att chansa på att fertiliteten håller i sig när man passerat 35-strecket och är helt säker på att man vill ha fler, tycker jag). Den fjärde blir nog däremot aldrig av.
Att ha fyra barn "tätt" känns som något som kan bli påfrestande för alla inblandade (på olika sätt). Dessutom vore det ju onekligen bra för mig att någon gång hinna jobba mer än ett år i sträck (vilket jag ännu inte gjort sedan jag påbörjade min anställning för 5 år sedan).
Och att vänta några år känns inte heller som ett alternativ, då skulle jag vara äver 40 år när barnet föds. Jag ser i och för sig inte det som något större problem just nu (förutom de ökade riskerna och den kraftigt minskade fertiliteten), men det känns lite synd om barnet som i så fall skulle ha pensionärer till föräldrar när hon/han är runt 20 år. Inte nu för att våra andra barn heller har purunga föräldrar precis. :)
Så något fjärde barn blir det sannolikt inte. Fast man ska ju förstås aldrig säga aldrig.
Ett ögonblick man gärna upplever om och om igen :)
En vit dag
Ibland är dom extra söta
(Även just nu när de sitter och målar tillsammans är de ganska söta) :)
En som vill ha allt hon ser
Lilla söta E som snart oxå är storasyster
Snöskottning & skidåkning
Utveckling av L´s ritande
När L var ungefär 2,5 år gammal började hon rita huvudfotingar:
Ganska kort därefter fick figurerna olika attribut som exv denna tomte med sin röda luva:
Och innan sin treårsdag ritade hon figurer med både huvud och kropp. Armar, ben...fingrar. Sen hände något. :)
Inte lång tid efter det att hon fyllde tre år så ändrade hon stil. Och under lång tid såg alla hennes teckningar ut ungefär så här:
Särskilt intresserad av att rita - eller för den delen koncentrera sig lång stunder - var hon under denna period inte... Men nu, några månader före hennes fyraårsdag, har hon återfått "intresset". Ofta tar hon fram sina ritgrejer och sitter under långa stunder djupt koncentrerad och ritar. Helst av allt sysselsätter hon sig nu med den typen av teckningar som man "fyller i". (Eller pysselböcker som "Fem myor är fler än fyra elefanter"). Hon gillar dessutom att klippa ut bilderna.
"Fem myror är fler än fyra elefanter"-pysselbok
L fick del 1 i "Fem myror är fler än fyra elefanters" serie av pysselböcker i julklapp. Boken heter "Mest om siffror" och var ett impulsköp under vår Stockholmsresa. Men ett mycket bra impulsköp - sällan har L varit så facinerad av något som hon varit av den boken idag. Flera gånger har hon tagit fram den och satt sig vid köksbordet för att göra "övningar". Jag tror hon gjort mer än halva boken idag - och det utan att hetsa och klottra (som hon annars kan göra ibland). Istället har hon suttit koncentrerat och verkligen ansträngt sig. Och uppenbarligen var det väldigt roligt desutom. :)
Fortsätter boken vara så här populär så blir det nog inköp av del 2 också...
Vår orangutang har kommit
Tur att det inte är en riktig stackars orangutang som får gå iklädd människokläder i allafall...
Orangutangen iklädd sparkbyxa som följde med en för "Rubens-barn-docka".
Över det en gul klänning som min mamma stickat till barnens dockor
och dessutom ett par sockar av samma upphovsman (kvinna).
Pricken över i-et är en "prinsesskrona" runt halsen.
Att tillåta trimning av mopeder
Men jag ställer mig frågan - VARFÖR vill man som förälder hjälpa sitt barn att trimma sin moped (alternativt tillåta sådant)??
Det är utrett att ungdomar i moped-åldern råkar ut för fler allvarliga olyckor om de kör trimmat än om de har en långsammare moped. Hur kan man som förälder frivilligt gå med på det?
Och hur kan man vilja påföra värderingen att "det är ok att bryta mot lagen" till sina barn?
Mycket märkligt i mina ögon.
Skräp för någon - något fint för någon annan
Det är roligt att få ge
Hon har inte varit så intresserad av att rita den senaste tiden - men nu, sedan några veckor tillbaka, har intresset återuppväckts. Och blivit ett konstnärskap ägnat åt att ge bort sina verk fortast möjligt. L vill ge teckningar til alla hon känner, både människor och djur. Just den här bilden har hon färglagt och klippt ut för att ge till Bamse (hennes mormor och morfats valp).
Nu har det gått en bra bit in på vintern...
Visst har E fortfarande lite småknottror och röd hud ibland - men det bryter aldrig ut på riktigt. Oftast kommer det då vi vet att hon råkat få i sig mjölkprodukter men ibland utan att vi vet varför. För en till två veckor sedan hade hon exv några "eksemiga dagar". Men det kan ju mycket väl bero på att hon fått i sig mjölk även om vi inte vet om det. Man får iallafall hoppas det - för hellre mjölkallergi än exv. atopisk eksem som ofta ger ökad risk för pollenallergi, pälsdjursallergi och liknande.
Men man kan ju aldrig veta - framtiden får utvisa hur det blir. Men just nu talar allt fortfarande för att det bara är mjölken som är problemet. :)
En skurtrasa/disktrasa som jag gillar
Min man var inldningsvis lite skreptisk mot trasan - och visst känns den lite annorlunda då man är så invand på "Wettex-typen", det går ju inte att komma ifrån att den suger lite sämre. Men nu efter att vi har använt den i några veckor är även han positiv till den. Den torkar snabbt och den har lite grövre yta (vilket är bra då man ska ta bort, ibland lite fasttorkad, mat som E kletat på bord och liknande). Dessutom känns det bra med en trasa som kan användas väldigt länge istället för att vara en typisk "slit och släng"-vara. Trasan är gjord av bomull och bambuviskos och kan tvättas i 95 grader, kokas eller steriliseras i mikrovågsugn.
Trasan har helt enkelt mer "känsla" än "engångstrasorna" (om det nu kan finnas känsla i en disktrasa) och finns i många fina mönster (mönstervävt textil dessutom).
På Ekelunds hemsida finns mer info om "diskduken" (bland annat jämförelser mellan kostnaden för att använda dessa dukar och att använda "engångstrasor").
Månadens traditionella shoppingrunda
Jag köper så extremt sällan saker till mig själv (sparar föräldradagar istället) så bara känslan av att gå runt och shoppa något överhuvudtaget är rätt skön på sitt sätt (vilket ju förvisso är lite sjukt - att shopping ska vara så "viktigt" och njutbart). Men man kan i alla fall kontatera att livet förändras. :)
Men en sak har inte förändrats - då och då, när jag verkligen känner för det, så är jag istället extremt slösig och köper det jag känner för (helt utan ångest eller skuldkänslor eller liknande). Det kan vara en ny mobiltelefon, en hudkräm, ett akvarium eller något annat.
Detta punktvisa shoppande sammantaget med lördagsmornarna på Coop (och viss shopping till ungarna) gör att jag i övrigt knappt känner någon shoppingabstinens alls. Vilket kanske är dumt på sätt och vis - för ibland kan man ju faktiskt behöva nya kläder trots allt...
Joel Kinnaman som polis
Här om dagen såg vi en annan film med Joel Kinnaman - en film där han spelar polis. Även i denna gör han sin rollfigur på ett fantastiskt sätt (liksom även den kvinnliga huvudrollsinnehavaren gör). Att en av huvudpersonerna är polis behöver ju dock inte betyda att filmen är en polisfilm - och det är den na filmen inte. Den är istället ett romatiskt drama baserat på en självbiofrafisk roman av Lotta Thell. Filmen är stark, romantisk och gripande (om än lite överdriven ibland). Jag rekommenderar verkligen "I skuggan av värmen", som den heter.
Och om det nu finns någon som missat Johan Falk (och Frank Wagner - som ju är den som gör filmerna) så går de just nu på TV varje söndagskväll. Nu på söndag är det dags för film nummer två så den som tänkt följa men inte har sett ettan bör hyra den först tycker jag. :)
Skrattar "bebisar" inne i magen?
Det tror i alla fall stora dottern att de gör. Nyss kläckte hon ur sig:
"Bebisen skrattar nog i din mage. För den tycker det ska bli så kul att komma ut".
Den som är satt i skuld är inte fri?
Idag kom det årliga kuvertet från CSN och ännu en gång kan jag konstatera att jag minst sagt är satt i skuld. En skuld som fortfarande bara ökar år för år (eftersom jag är föräldraledig ungefär vartannat år blir inbetalningarna så låga så räntan överskrider dem). En skuld som uppgår till mer än en tredjedels miljon kronor.
Det är mycket pengar. Men jag skulle vilja säga att just denna skuld snarare är en skuld som gjort mig fri än tvärtom. Utan alla dessa lån hade jag exv inte haft det fria och självständiga arbete som jag har idag.
För övrigt så innehöll det årliga brevet en positiv nyhet detta år. Min skuld på det "nya lånet" (annuitetslånet) är nu så liten så den kommer att var borta om ca 1,5 år. Det blir bra. Efter det blir det bara ett studielån att betala på varje månad isället för som nu två (som dessutom räknas som två helt separata lån om jag förstått det rätt - och därför blir det rakt av "dubbla betalningar")
Plastberget
Igår sprang jag på en blogg skriven av en tjej som försöker minska sitt plastberoende. Ett bra initiativ tycker jag. Och intressant läsning - gång på gång blir man påmind om hur svårt det är att få tag i vissa produkter i iljövänliga förpackningar. Bloggen heter "Ett liv utan plast" och är som sagt väl värd ett besök tycker jag. Om inte annat för att där finns en hel del tips på hur man kan undvika plast.
Dessutom hittade jag dessa groteska bilder i bloggen:
Bilderna är fotograferade av Chris Jordan och så här skriver han:
“These photographs of albatross chicks were made just a few weeks ago on Midway Atoll, a tiny stretch of sand and coral near the middle of the North Pacific. The nesting babies are fed bellies-full of plastic by their parents, who soar out over the vast polluted ocean collecting what looks to them like food to bring back to their young. On this diet of human trash, every year tens of thousands of albatross chicks die on Midway from starvation, toxicity, and choking.
To document this phenomenon as faithfully as possible, not a single piece of plastic in any of these photographs was moved, placed, manipulated, arranged, or altered in any way. These images depict the actual stomach contents of baby birds in one of the world’s most remote marine sanctuaries, more than 2000 miles from the nearest continent.”
Vidrigt! Och en påminnare om hur iktigt det är att inte skräpa ned i naturen. Och även lära sina barn att ine göra det.
Dagens lunch
Mycket temperaturer nu
Kölden stannar kvar
Imorgon börjar arbetet igen. Känns nästan lite ovant efter två lediga veckor (frånsett ett inhopp på 4 timmar mitt i). Men det blir helt ok. Har ju som tur är ett jobb som jag trivs med - och dessutom är det inte länge tills jag blir helledig igen. Jag planerar att jobba fram till början på april månad. Bebisen är beräknad i mitten på maj men jag tänkte att det kan vara trevligt att få lite tid hemma med E och L innan han/hon kommer så jag och maken planerar att byta av varandra (han är ju den som är hemma mest nu, medan jag för närvarande jobbar 80%) ca 4 veckor innan det att jag tror att barnet kommer att födas.
Det betyder att jag har ca 13 arbetsveckor kvar och det är ju uingenting. Tiden går fort - det känns som att det var nyss jag kom tillbaka till jobbet efter ledigheten med E (vilket det ju i och för sig också var - jag har ju inte ens hunnit jobba fyra månader ännu). :)
Kyligt, kyligt, kyligt
En riktigt kall dag igen. Det har varit några sådana på sistone... Minus 21 grader står termometern på just nu så jag och barnen har ägnat förmiddagen åt inomhusaktiviteter såsom storstädning av toalett till exempel (barnens pappa jobar idag - dock bara förmiddagen).
I går fyllde vi på med massor med nya talgbollar och nätpåsar med nötter till småfåglarna. Det verkar vara uppskattat. Jag tror aldrig vi haft så många fåglar som det varit i år - och i dag verkar varenda en av dom komma på besök.
Lite smått oduglig
I går var min bror och hans sambo på besök och ingenting dög vi till. :)
När L ville gå upp på övervåningen för att hämta något konstaterade hon att någon ju måste hjälpa henne att öppna grinden varpå jag erbjöd mig. Snabbt kom svaret "Nej inte du - jag vill att T ska göra det istället". Och så är det med ungefär allt...
När det inte finns andra släktingar eller liknande i närheten duger vi dock bra fortfarande. Då är vi plötsligt mycket efterfrågade proffs igen. :)
Det skiftar mycket. :)
Barnen och Bamse
L och Bamse älskar att springa i snön tillsammans
Även E vill vara med på ett hörn :)
Användbara julklappar
Iallafall har vi haft en bra mdhjälpare då vi skottat. L fick nämligen denna fina snöräv i julklapp av min farmor (eller rättare sagt fick barnen en slant som vi föräldrar skulle köpa något åt dem för - och åt L blev det bland annat snöräven).
