Dagens lunch
Tillgång och efterfrågan
Som jag tidigare bestämt mig för så kommer det denna jul inte att ätas stressad gris som inte någonsin har fått vistas utomhus i detta hus. För att vara på den säkra sidan inhandlade jag däför en "Änglamarksskinka" - direkt som jag såg att de hade kommit in i butiken.
Man kan ju hoppas och tro att dennna stora efterfrågan på KRAV-skinkor gör att det framöver finns fler bönder som vill låta grisarna få vistas utomhus och ha ett drägligt liv. Ju färre som köper de vanliga grisarna - desto fler som väljer bort att producera dem.
Jag tycker att det är svårt att få tag i KRAV-märkt griskött överlag. Bacon brukar finnas - men inte så mycket mer. Jag äter alltså även icke-KRAV-märkt - men har iallafall tagit steget att bojkotta de danska fläskfileerna och dylikt. Dessutom har jag minskat på grisköttet - främst genom att försöka att oftare välja bort skinka som pålägg. Det finns ju faktiskt många andra pålägg som är minst lika goda - och gissningsvis avsevärt nyttigare än de traditionella charkvarorna.
(Grisen som blir Coop Änglamark julskinka har haft ett Kravmärkt liv. Den har fått ekologiskt foder har fått gå ute och beta och böka i jorden. Trots det är själva skinkan inte Kravmärkt - vilket beror på att de tillsätter nitrit till skinkan, vilket inte godkänns av Krav)
Glada kor?
Jag tycker det känns bra när det, som det visade sig göra idag, fins möjlighet att köpa köttfärs i Coops köttdisk från just dessa djur som jag sett i "verkligheten" - och som verkat må bra.
I valet mellan lång föräldraledighet och andra prioriteringar så blir det annars vanligen så för oss att köttfärssåsen och köttbullarna lagas av de billiga köttfärsstorpacken som brukar finna att köpa - men när det finns närproducerat och/eller KRAV-producerat till rimliga priser brukar jag alltid försöka välja det även om det blir lite dyrare. Däremot är det svårt att göra det valet de gångerna det innebär en alltför stor prisskillnad.
Jag vill ha en julskinka från en gris som fått ha ett bra (eller åtminstone drägligt) liv
Jag har en vän som arbetar med djurskydd och således är rätt insatt i dessa frågor så jag passade på ställa några frågor till henne om hur det egentligen ärmed de svenska grisarna. Hur dåligt har dom det
generellt sett? Har de det halv-ok förutom hos vissa rötägg? Och hur
mycket bättre har KRAV-grisarna det? Och hur mycket värre är livet för de
grisar som slutar sitt liv som fläskfile för 59 kr/kg (dvs exv de
danska)?
Här är svaret:
Svenska grisar (slaktsvin) har det inte allt för bra.
Man kuperar dock inte (regelmässigt) svansarna på grisarna i sverige.
Däremot så händer det att de är så stressade att de gnager av dem på
varandra.
Slaktsvin hålls på en väldigt liten yta (även de minimimått som finns
i lagstiftningen är snålt tilltagna, då lagstiftarna naturligtvis
tagit hänsyn till slaktsvinsproducenternas önskemål).
De ges en otroligt liten mängd strö, trots att det står i
föreskrifterna att de ska ha strö både för komfort och sysselsättning.
Anledningen till att de ges sådan liten mängd strö är (enligt
slaktsvinsproducenterna) att grisarna äter upp strö't och att det blir
för dyrt att hålla den föreskrivna mängden (De får inte betalt av
konsumenterna).
Då grisar faktiskt är otroligt intelligenta djur som har ett stort
behov av att utföra sina naturliga beteenden så får de snabbt
stereotypier och stressrelaterade problem, som kan visa sig som
svansbitning.
De slaktsvinsproducenter som är anslutna till Krav ska ge svinen
ekologiskt foder och fri tillgång till hö eller annat grovfoder.
Grisarna ska ha möjlighet att gå ute året om för att kunna böka, (de
har större ytor att röra sig på) och under sommaren ska de få beta
fritt och svalka sig i gyttjebad.
Krav har dessutom egna gårdskontrollanter. Så dessa får ju fler
kontroller, eftersom vi också kontrollerar dem.
"Vanliga" slaktsvin står ihopträngda på kallt betonggolv med ytterst
lite (om något) strö och ser aldrig solens ljus eller känner gräs och
gyttja under magen.
De kan aldrig springa runt och skutta (som grisar faktiskt gillar att göra).
Jag har alltid berörts mest av hur illa slaktsvinen har det. Och då
ska man ha i åtanke att sverige har ett mycket bättre skydd för
slaktsvin än t.ex. Danmark, som precis som du säger fortfarande får
"fixera" suggan så att hon ej har möjlighet att pyssla om sina små
kultingar.
En sugga som har gott om utrymme skulle aldrig komma på tanken att
ligga ihjäl sina kultingar (naturligtvis.. allt annat vore ju korkat).
En sugga på för liten yta kan dock bli så stressad att hon ligger
ihjäl sina bebisar eller helt sonika dödar dem.
Jag tycker att det är jättebra med den debatt som nu startat och jag
hoppas att slaktsvinsproducenterna tar till sig den allmänna
opinionen.
Sedan så är det naturligtvis upp till konsumenterna också.
Det är svårt för svenska producenter att konkurrera med utlänskt kött-pris.
Vi har högre krav på djurskyddet i sverige, vilket innebär högre
kostnader för producenterna.
Vi har dessutom betydligt svårare att hålla djur öht i Sverige p.g.a. klimatet.
I många andra EU-länder så finns inte samma behov av ordentliga
isolerade byggnader åt djuren, utan de kan hållas utan dessa
investeringar.
Kan de svenska producenterna då spara några kronor på strö och
överbeläggning, så försöker de ju (vissa i alla fall) göra det.
Problemet för det svenska djurskyddet (som inte har belysts ordentligt
i media) är att denna övergång av kontrollen från kommunen till
Länsstyrelsen föreslogs redan år 1999.
Det blev inte aktuellt då, men nu.. tio år senare. Tyvärr så har de
använt sig av samma budget som föreslogs 1999 och inte beaktat den
allmänna prisökning som skett.
Länsstyrelserna har inte fått nog med pengar för att anställa
tillräckligt många djurskyddshandläggare, vilket medför att de inte
hinner kontrollera alla ställen som borde kontrolleras.
Jag har hört med mina kollegor runt om i Sverige, och läget är
likadant överallt.
Alla går på knäna och jobbar minst 45-50-timmarsveckor för att hinna
skrapa lite på ytan.
Tyvärr så verkar vi vara en ganska tålig yrkeskår, så det är ingen som
höjer rösten tillräckligt. (Dessutom så är vi ju allihopa sådana som
brinner för sina yrken)
(Vi är ju dessutom bara ca 130 personer som har detta yrke i Sverige)
Kort svar: Grisarna har det inte så bra i Sverige. Men betydligt
bättre än i många andra länder.
De slaktsvinsproducenter vi har i Norrbotten har vi i dagsläget inte
haft några förelägganden på. (Vilket naturligtvis inte är en garanti).
Börjar vi (konsumenter) vara villiga att betala för svenskt kött, så
kanske det kan bli bättre..
Men.. hur många köper inte den där billigare fläskfilén från Danmark?
Vilket medför att de svenska producenterna måste försöka sänka sina
priser.. och kostnader för att få sitt kött sålt.
Mitt råd: Köp svenskt och ta kostnaden!
Nu har iallafall jag bestämt mig. Framöver blir det svenskt griskött här i huset - och allrahelst KRAV-märkt. Och något som skulle kännas extra bra att veta att det kommer från en lycklig gris är julskinkan (även om jag vet att det sjävklart kvittar för grisen om den råkas ätas just på jul eller en annan dag). Jag tänker inte tillbringa min jul med att äta av någon som levt sitt liv på ett kallt betonggolv och som aldrig ens har fått vistas utomhus och känna jord mot sin kropp. Inte en chans! Som jag förstått det brukar det dock vara svårt att få tag i KRAV-märkt julskinka på grund av Nitrit-förbudet i KRAV. Tidigare år har Coops "Änglamarkskinka" dock kommit från grisar som fötts upp i enlighet med KRAV. Skinkan är ändå inte kravmärkt eftersom nitrit sedan har tillsats. Men grisarna har ju iallafall haft det bra - och just julskinkan får ju gärna hålla några dagar extra så nitrit kan jag leva med. Det lutar alltså åt en Änglamarkskinka (om nu inte utbudet är väldigt anorlunda i år jämfört med tidigare år).
Jag är mycket medveten om att även andra djur än grisar far illa. Och att människor som arbetar med att få fram mat som vi äter även de far illa (liksom miljön). Men jag har varken ekonomi eller kunskap nog till att göra alla inköp "rätt". Så nu får det bli detta lilla - bättre ett litet steg än inget steg alls tänker jag... (Dessutom försöker jag ju redan sen tidigare att t.ex. köpa KRAV-odlade bananar av hänsyn till plantagearbetarna, närproducerat för att gynna våra norrländska bönder och för att minska på det utsläpp transporterna innebär och dessutom att överlag handla med hjärtat/hjärnan de gånger plånboken tillåter - vilket tyvärr inte är så ofta som jag hade önskat då vi under lång tid har haft en av oss vuxna hemma med barnen). Men liksom det mesta annat är ju detta en fråga om egna val och prioriteringar - någon onödig chipspåse, kakpaket el dyl mindre så kan man nog välja den svenska KRAV-producerade fläskfileén istället för exv. den danska.
Jag är även medveten om att det säkerligen finns vissa icke-KRAV-producerade grisar som har det bättre än de KRAV-producerade. Liksom det antagligen finns KRAV-producerade som på grund av enstaka rötägg har det riktigt illa. Liksom det inom vissa hjälporganisationer försnillas pengar...osv.
Men ska man alltid undvika att ta ställning eller att hjälpa eller dylikt bara för att syftet med ens tanke kanske inte uppnås på grund av enstaka fuskare...då är det illa tycker jag.
Dessutom är det utom min kontroll att veta vilken skinka eller fläskfilé som är uppfödd av ett rötägg och vilken som inte är det - därför väljer att lita på det enda jag har att gå efter, dvs. det får bli KRAV-märkt eller åtminstone svenskt.
Två artiklar om ämnet:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2956753.svd
http://hd.se/inrikes/2009/05/27/aeven-svenska-svin-plaagas/
Vad innebär KRAV för grisarna (källa: www.krav.se)
Också grisarna på KRAV-godkända gårdar får ekologiskt foder och fri tillgång till hö eller annat grovfoder. De har möjlighet att gå ute året om för att kunna böka. Under sommaren kan de beta fritt och svalka sig i gyttjebad. Kultingarna får vara kvar hos mamman i minst sju veckor. Transport och slakt ska ske lugnt och värdigt.
(Bilden är lånad från www.hd.se)
Köttkorv...
Jag tycker inte att just den korven är särskilt god...tror det är något med konsistensen och utseendet.
Den här tiden på året finns det stora högar köttkorv till salu i butikerna - men då under namnet julkorv (för visst är det väl samma korv?? Åtminstone väldigt lik).
L som ofta är nyfiken på ny mat såg nyligen dessa "nya" korvhögar och ville självklart smaka, så för första gången i livet lade jag en av dessa i min kundvagn. Och idag har det tillagats köttkorv7julkorv och både E och L gillade korven (vilket i och för sig inte säger mycket om dess smak då de gillar ungefär allt).
Jag tyckte mest bara den såg äcklig ut...för det gjorde den verkligen. Körde dessutom med en liten fuling och sa att julkorven inte räckte till alla så att jag därför åt en varmkorv istället (vilket dessutom nästan var sant). :)
Glasstips
Jag har aldrig testat Ciprian´s glassar förut då de är rätt dyra men efter att ha ätit den nu så kan jag konstatera att det nog blir fler gånger... Den var riktigt god. Speciellt då den fått stå framme en liten stund. I frysdisken fanns även samma glass men smaken vit nougat. Den känns som ett måste att prova. Speciellt efter att ha läst denna recension hos Ninas mat:
"Vit nougat:
- Underbar! Gräddig och lagom söt. En bra mix av vanilj smak och krämig.
- Årets glass enligt testpanelen.
- Smak: 5/5
Slutkommentar:
Njutning för alla sinnen, denna glass är värd varenda krona.
Om du vill unna dig en riktig god glass men fina råvaror.
Då är detta glassen för dig."
En tredje smak som jag är riktigt sugen på att testa är hjortron...det känns som att jag kommer att unna mig några paket från Ciprian´s i vinter. :)
Ett plus i kanten dessutom för att glassarna är Kravmärkta.
Blåbärspaj
Pajen heter "Seg blåbärspaj" och receptet finns hos Matplatsen. Den smakar lite som en blandning mellan blåbärspaj och blåbärskaka vilket passar oss bra då min man föredrar kaka och jag föredrar paj. (Vi bytte ut det vanliga smöret mot en mjölkfri variant).
Surdegen som blev sur
Jag vårdade den ömt och gav den mat. I fredagskväll var den "klar" och skulle flyttas in i kylen. Det glömde jag göra. Vi skulle iväg på middag utan barnen och jag hade en massa annat att tänka på (exv. duscha, sminka mig och försöka prova kläder ensam hemma med barnen, varav ena dessutom var sjuk och skulle proppas full med Nezeril och Panodil och annat sånt som sjumånadersbebisar älskar att ta emot utan protester). Så när mina föräldrar (som skulle passa barnen) kom och jag åkte iväg stod surdegen kvar i värmen. Idag kom jag ihåg den. Oerfaren som jag är när det gäller surdegar så visste jag inte om den skulle lukta och se ut som den nu gjorde så den åkte raka vägen i soporna.
Ett nytt försök kommer att inledas inom några dagar.
Blodsockerblues försvinn
Igår satte jag igång en surdegsgrund. Så om jag har tur har jag nybakat surdegsbröd typ på tisdag. En bra början.
Semelbak
Dessutom är det ju en ganska kort period på året som man äter denna delikatess så det känns rätt ok att äta många.
Många nya semmelbullar in i frysen blev det iallafall igår. En påse till mina föräldrar blev det också.
Min matblogg
Upptäckte direkt efter det att jag behövde lite andra funktioner för att katalogisera recepten så de är nu flyttade igen. Jag tror att de kommer att få vara kvar där de är nu. :)
Titta gärna in till Min kokbok.
Ny matblogg
Från och med nu kommer mina recept att hamna där istället för här. Titta gärna in! :)
Ugnskassler med senap och ost
Snabblagad och enkel middag igår. Vanligtvis brukar jag inte ha ruccolasallad på kasslern när jag lagar denna rätt men vi hade några sådana blad som snart skulle blivit gamla så de fick vara med. Till kasslern åt vi ris och en sallad. Riset på bilden är vanligt parboiled men för att få det "lite roligare" kokade jag dessutom ½ portion rött råris och blandade in i det vanliga riset. Jag tycker det piffar upp litegrann. :)Ugnskassler med senap och ost
(lagom till 2 vuxna och en matglad tvååring)
ca 8-10 skivor kassler
senap
ca 8-10 ostskivor
svartpeppar
(16-20 ruccolablad)
Lägg kasslerskivorna i en ugnssäker form. Bred lite senap på varje skiva. Strö över rucculasalladen. Peppra. Lägg ost överst på varje skiva. Ställ formen i 200 gradder varm ugn ca 20 minuter. Servera med ris och en grönsallad.
Betyg: 4-
Extragott mellanmål idag
Vår två och etthalvtåriga dotter tillhör inte barnen som får "hela kostcirkeln"-mellanmål a la hemkunskapsboken från högstadiet dagligen (typ: ett glas apelsinjuice (OBS, helst färskpressad), en skiva hårt bröd med 20 gram smör, en ostskiva och en matsked groddar på, en skiva mjukt bröd med 20 gram smör, leverpastej och två skivor gurka på. En banan)Oftast blir det istället frukt och/eller en enkel, vanlig smörgås eller två för henne. Trots mitt intresse för matlagning i övrigt har jag inget brinnande intresse för att stå och komponera just mellanmål. I dag blev det dock lite annorlunda till dotterns stora glädje (inte just kostcirkel-hemkunskapsmellanmål men variation i allafall).
Jag har ju tidigare berättat om den förrätt som jag ofta gör då vi "inte kommer på någon annan", dvs. blanda ihop någon sorts röra med lax eller skaldjur i. Ibland när jag hittar en billig skaldjursröra i affären brukar jag köpa en burk och använda som bas i en sådan "hemgjord" röra (jag tycker att de färdiga burkarna egentlgen smakar rätt trist oftast). Just idag råkades jag springa på en sådan på ICA - 10 kr för en burk kräftröra. Blandade lite kryddor, dill, kallrökt lax, purjolök och creme fraiche med burkens innehåll och vips blev det en ganska god röra - nästan hemgjord till och med.
Dotterns (och vårat) mellanmål idag bestod av massor med avocado i klyftor och sen kräft- och laxröra på. Mycket uppskattat av maken som helst vill ha sån röra nästan varje lördagskväll verkar det som. Lika uppskattat av dottern som raskt käkade upp sin portion och sedan tiggde (och fick) mer av oss.
Laxinlindad färsk grön sparris
Jag är en "förrättsmänniska". Får jag välja mellan förrätt och efterrätt så blir det nio gånger av tio förrätt för min del. Igår lagade vi "Laxinlindad färsk grön sparris". En rätt som jag brukar göra då och då och som är en av både mina och makens favoritförrätter. Supergod helt enkelt!
Betyg: 5-
Laxinlindad färsk grön sparris
2 pers
6-8 st färska sparrisar
4 skivor kallrökt lax (stora, tunna skivor)
ca 12 blad ruccola
1 msk olivolja
0,5-1 tsk citron
0,5-1 tsk hackad gräslök
salt och peppar
1-2 msk pinjenötter
ca 1 msk hyvlad (småbitar) västerbottensost
Skär av ev torr del av sparrisen (ofta ca 1 cm närmast roten). Koka sparrisen i ca 4 min i saltat vatten. Spoa av i iskallt vatten så de kallnar. Låt rinna av och bli torra. Linda två laxskivor runt 3-4 sparrisar samt ca 4-6 blad ruccola. Lägg upp på fat. Blanda ihop olja, citron och gräslök, smaka av med salt och peppar. Häll blandningen över sparrisen. Rosta pinjenötterna i stekpanna. Strö nötterna + ost över sparrisarna.
Matpornografi
Det är min grej! Jag har hyllvis med kokböcker och besöker nästan dagligen både tasteline.se, alltommat.se och diverse andra liknande sidor. Jag älskar att läsa recept och kan ligga och läsa kokböcker i sängen innan jag ska sova.
En av de trevliga sidorna av att vara föräldraledig är all tid som kan ägnas åt mat. Planera mat, handla mat och laga mat. När man jobbar finns det ju inte så mycket tid till sånt en vanlig torsdag. Mest tycker jag om att planera helgmat men även vardagsmaten är rolig, speciellt nu när vi har barn. Det är så roligt att testa nya smaker med dottern. Att laga mat med en liten hjälpreda som älskar att knäcka ägg och som med stor entusiasm rör om i grytor. :)
Ännu roligare hade det varit om budgeten hade varit sådan att jag alltid kunde välja de varor jag helst vill ha. Mer kravodlat. Mer närproducerat. Färre korvar och fler filéer. Men man får gilla läget och göra det bästa av situationen...
Apropå varor så är jag dessutom en av dem som anser att det är ett stort nöje att storhandla mat. Och att ströhandla oxå för den delen...
Ofta äter vi alltså mat som det ligger en del funderingar och tid bakom. Men så ser det inte alltid ut. Vissa dagar är det rakt av snabbt, enkelt och halvfabrikat som gäller. Oftast ingen medelväg. Svart eller vitt är min melodi. Ytterligheter.
Idag har varit en sån dag då allt varit snabbt och enkelt och tilllagat utan någon större omsorg alls. Lunchen bestod av oerhört icke-kulinariska överkokta snabbmakaroner, halvbrända hamburgare och några stackars bönor. Middagen blev såna där studsbollsliknande paltar som säljs i trepack. Kanske inte någon oförglömlig upplevelse eller exakt enligt kostcirkeln. Men helt ok ändå. :)
Thai-inspirerad kyckling
Idag blev middagen hos oss återigen ett hop-plock av vad jag kunde hitta i skåpen. Man tagar vad man haver så att säga.
Hop-plocket fick thai-inspirerade smaker. Kyckling och grönsaker i kokosmjölksås. Mums! Cashewnötterna var pricken över i:et. Speciellt dottern är väldigt förtjust i dem. Nötterna och sockerärtorna var det som hon först plockade ut på tallriken.
Receptet nedan räckte till middag för oss (två vuxna och en tvååring) och det blev över lagom mycket för att räcka till lunch åt alla i morgon också.
Betyg 4
Kyckling och grönsaker med kokosmjölk och röd curry
2 st kycklingfileer
Thai Red Curry (krydda på burk)
2 st vitlöksklyftor
1 stor burk skivade champinjoner
1 gul lök
ca 125 gram färska sockerärtor
ca 1-2 dl cashewnötter
1 st färsk chilifrukt
ca 2 tsk Red Curry Paste
ca 2 msk Thai Sweet Chili Sauce
ca 1 msk Chili & Garlic Sauce Srirasha
1 hönsbuljongtärning
2 st burkar kokosmjölk
salt och peppar
Skär kycklingen i bitar. Salta och peppra litegrann. Stek i olja tillsammans med vitlöken (pressad) och ganska mycket Thai Red Curry. Ta upp från pannan när den är färdigstekt. Bryn champinjonerna och löken (tunnskivad). Häll sedan i kokosmjölken, currypastan, såserna och buljontärningen. Småkoka. Skär sockerärtorna i mindre bitar. Kärna ur och hacka chilifrukten. Lägg kycklingen, ärtskidorna och chilifrukten i pannan och låt dem koka med i ca 2 minuter. Lägg i nötterna och servera sedan tillsamman med ris.
Till rätten passar det utmärkt med Chili & Garlic Sauce Srirasha
Godaste såsen till thaimat
För ett tag sedan hittade jag en sås som jag inte hade provat tidigare i butikshyllan - "Chili & Garlic Sauce - Sriracha" från Santa Marias Thai-inspirerade serie. Den är fantastisk! Testa den! Bara man öppnar korken och luktar på innehållet så vattnas det i munnen. Funkar bra till Thaimat och säkert även till en hel del annat också.
Kryddstark "indisk" kyckling
Här i huset har det doftat indisk restaurang idag. Jag blandade ihop en smakrik och ganska kryddstark kycklinggryta till middag. Ómtyckt av alla i familjen. Betyg: 4
Kryddstark indisk kyckling
2-3 kycklingfiléer
2-3 vitlöksklyftor
2 st gula lökar
1-2 msk korinder
ca 2 tsk spiskummin
0,5-1 tsk cayennepeppar
2 msk curry
1 msk finriven färsk ingefära
1 kanelstång
salt och peppar
1-2 dl vatten
1 burk cocosmjölk
2-3 msk mango chutney
2 dl turkisk yoghurt
Skär kycklingen i mindre bitar. Bryn bitarna i olja. Tillsätt sedan lök och vitlök (hackad) samt alla kryddor. Fräs någon minut. Tillsätt vatten och kokosmjölk. Koka på svag värme under lock i ca 20 minuter. Tillsätt mango chutney och yoghurt innan servering. Koka under tiden ris och förbered övriga tillbehör.
Till detta kokade jag ris tillsammans med lite gurkmeja och kanel (blev både vackert och gott!).
Slängde även ihop en sås gjord på grovriven gurka, turkisk yoghurt och mynta. Den passade väldigt bra till kycklingen. Det var även gott att ha lite mango chutny som tillbehör.
Pastasås med lax och spenat
Dagens middag blev en pastasås a la "hopplock av vad som fanns i kylen".Rätten var ingen höjdare. Både jag och maken tyckte att den iofs var rätt god, men att den helt saknade "det". Funkar väl till vardags och känns ju i alla fall nyttig. Dottern var dock mycket förtjust i maten och ville ha påfyllning flera gånger. ;)
Betyg: 3
Pastasås med lax och spenat
2 frysta laxfilébitar (såna som säljs i fyrpack)
1 liten rödlök
ca 200 gram hackad fryst spenat
ca 4 dl havregrädde (eller annan grädde)
ca 1 tsk citron
ca 0,5 dl vitt vin (för att jag hade en skvätt i en flaska, annars går det säkert lika bra utan)
salt och peppar
Tärna laxen och stek bitarna i smör. Ta upp dem ur stekpannan. Hacka löken och stek den. Häll i grädden och spenaten (tinad och med vätskan urpressad). Koka upp. Vänd i laxbitarna. Smaksätt med lite citron och vin. Salta och peppra. Servera med tagliatelle eller annan pasta.
