Fina gåvor
I morse hade jag en osedanligt lång morgon i sängen (nästan till kl 8) då jag låg kvar med A medan maken gick upp med de två äldre barnen. När jag sedan kom ned hade E målat denna fina teckning som hon gav till mig.
Innan jag kom hade hon sagt till in pappa att "Ge till mamma sen. Hon blir glad då". Och det blev jag. :)
Såpbubblor är väldigt poppis just nu
L tycker det är coolt med denna bakgrund istället för en fin blå himmel med vita moln -
det ser ut som om det är natt enligt henne...
Kan du läjpa mig?
Det är E´s sätt att fråga om man kan hjälpa henne. :)
(Oftast föregås frågan av att hon upprepade gånger säger "Själv" och försöker själv en stund...och sedan upptäcker att just detta var något hon inte alls fixar själv)
(Oftast föregås frågan av att hon upprepade gånger säger "Själv" och försöker själv en stund...och sedan upptäcker att just detta var något hon inte alls fixar själv)
Nacklyft
Ett av de utvecklingssteg som jag tycker "märks av" är när barnen lyfter på nacken. De känns så stora då. Det är ju bara ett par veckor sedan de inte fanns...och plötsligt kan de ligga och spana och lyfta sitt huvud.
L
E (tyvärr dålig bild och dessutom kladdigt öga)
A
(Bilderna är inte tagna vid exakt samma ålder på barnen utan de är mellan sex och åtta veckor gamla på dem)
Balans
Men ändå. Det är imponerande vilken balans småbarn har...
När de rider "vanligt" använder dom ofta både stigbyglar och ganska korrekta grepp om tygeln. Och fixar att få hästen att gå ungefär som de tänkt sig.
Kan du hjälpa mig med "socken" mamma?
Ett exempel på mening som E sagt. Hon pratar mycket nu. Många meningar med flera ord - ibland hela sju ord som i meningen i rubriken.
Det är nästan ofattbart att hon för två år sedan inte ens var född...
Plockat fram mobilen
Föreningen för den Beridna Högvakten
Jag är glad att jag äntligen stödjer denna fina tradition (om än mitt bidrag är väldigt litet). Sedan många år tillbaka är det en förutsättning för verksamhetens fortlevnad att de får in ideella medel. Jag har alltid älskat att se högvakten och den ges ju en extra "glans" när hästar finns med. När jag var barn såg vi ofta vaktavbytena vid slottet på semesterresor till Stockholm. Att se denna fina tradition har jag sedan fortsatt med i alla år. På partyresor med kompisar under de sena tonåren har även slott och högvakt beskådats. Detsamma på "parresor" utan barn, som jag gjort som vuxen. Och nu när resorna är mer av familjekaraktär igen (fast med mig som förälder) så kommer jag att fortsätta besöka slottet vid tiden för vaktavbyten. För att inte tala om "Livrustkammaren" - min absoluta semesterfavorit. Ett museum som jag antagligen har besökt 20-30 gånger under de senaste 25-30 åren och som jag nog gillade till och med mer än Gröna Lund och Skansen när jag var barn.
Jag gillar dessutom monarkin och smälter lite extra för dessa (kanske lite klychiga och överdrivna) rader som står att läsa i den medlemstidning som jag fått hem:
"Kungen behöver dig
Statsbesök är den förnämsta kontakten mellan två länder. Då möts ländernas statschefer för att knyta närmare kontakter. Det är regeringen som bestämmer vilka länder som ska komma ifråga för statsbesök i samråd med Kungen. Det brukar bli ett par sådana statsbesök per år till Sverige och minst lika många till annat land.
Syftet med statsbesök är bland annat att sprida bättre kännedom om varandras kultur och att öppna dörrar för näringslivet. Vid varje statsbesök åtföljs därför statschefen av en delegation av företrädare för olika intressen. Statsbesök är alltså i högsta grad en officiell händelse som beslutas och bekostas av statsledningen och det ligger i båda ländernas intresse att besöket blir uppmärksammat. När en främmande statschef besöker vårt land i statsbesök tas han/hon därför emot med pompa och ståt. Det inleds alltid med kortege genom Stockholm fram till Kungliga slottet. Det skulle inte bli mycket till pompa och ståt om inte Beridna Högvakten fanns.
Det är bland annat därför Ditt medlemskap i vår förening är så viktigt. Du hjälper Kungen att representera Sverige. Ditt medlemsskap hjälper Sveriges statschef att genomföra en viktig statsceremoni. Utan den ideella föreningen och stiftelsen Beridna Högvakten skulle ett statsbesök till vårt land bli utan ett högtidligt och uppskattat inslag.
Det finns därför anledning att med tacksamhet tänka på dem som en gång för 25 år sedan tog initiativet till vår förening. När försvaret inte längre hade behov av hästar och ridande soldater i samma utsträckning som tidigare tog ideella krafter vid. På så sätt har et uppskattat inslag i stadsbilden och genomförande av statsceremonier kunnat bevaras. Föreningen Beridna Högvakten gör en stor insats i vården och värnet av en del av vårt kulturarv.
Det är naturligt att en statsceremoni utspelar sig i landets huvudstad, men det är för hela nationens räkning det sker. Beridna Högvakten är en lika stor angelägenhet för mig som värmlänning som för den infödde stockholmaren. Jag är därför glad att konstatera att vår förening har medlemmar runt om i hela landet. Vi behöver bli ännu fler för att klara av att fortsätta hjälpa Kungen att representera Sverige och genomföra värdiga statsceremonier till häst".
Den som vill bli medlem i föreningen kan göra det på deras hemsida. (Eller om ni känner mig så säg bara till så värvar jag er och får chans att vinna en hästsko från kronprinsessans bröllop - vilket för övrigt även alla nya medlemmar har chans till).
Medlemmar har fri entre till hovstallet och dessutom rabatter hos olika företag såsom bland annat If och Phonehouse.
En härlig sak med sommaren...
är att kunna ha kryddor i krukor på balkongen.
Gatorna är tomma
Morgonpigga som vi är här i huset (särskilt E) så har vi ägnat morgonen åt en långpromenad. Att det var midsommarafton igår påverkar inte vår dygnsrytm nämnvärt...
Kan dock konstatera att det påverkar de flesta andra...det är minst sagt ganska dött ute morgonen efter midsommarafton. Vi mötte en familj med barnvagn och såg några enstaka bilar. Och det var allt.
Kan dock konstatera att det påverkar de flesta andra...det är minst sagt ganska dött ute morgonen efter midsommarafton. Vi mötte en familj med barnvagn och såg några enstaka bilar. Och det var allt.
Midsommarafton 2010
Den yngsta av midsommarfirarna...
Först sillunch hos mina föräldrar. Min mamma hade gjort tidernas godaste
jordgubbstårta till efterrätt.
E testade mormor och morfars hängmatta. Skräckblandad förtjusning.
Ännu en midsommarfirare...
Min mammas vackra rhododendron
Sen åkte vi ut till en "festplats" vid älven för midsommarfirande med
dans runt stången och fiskdamm. Där träffade vi bland annat L´s
kompis F med familj.
Efter det gick vi över till F med familj där vi grillade denna rätt och
hade en trevlig kväll. Eller kanske man ska kalla det "tidig kväll". Runt
kl 20 gick vi hem i 20 graders värme med två väldigt trötta tjejer som
däckade direkt...
Först sillunch hos mina föräldrar. Min mamma hade gjort tidernas godaste
jordgubbstårta till efterrätt.
E testade mormor och morfars hängmatta. Skräckblandad förtjusning.
Ännu en midsommarfirare...
Min mammas vackra rhododendron
Sen åkte vi ut till en "festplats" vid älven för midsommarfirande med
dans runt stången och fiskdamm. Där träffade vi bland annat L´s
kompis F med familj.
Efter det gick vi över till F med familj där vi grillade denna rätt och
hade en trevlig kväll. Eller kanske man ska kalla det "tidig kväll". Runt
kl 20 gick vi hem i 20 graders värme med två väldigt trötta tjejer som
däckade direkt...
Midsommarafton imorgon
Vi tjuvstartar lite redan ikväll
och äter cheesecake med lax och pepparrot framför TV´n...
Melonätare
Kungligt dubbelbröllop hemma hos oss
Hon klädde sig i en krona och skulle sedan gifta sig med en "kung" - som gestaltades av en mjukisnalle.
Inte nog med det - hon såg även till att lillasyster också fick en krona och blev en prinsessa. Och gav en kung till henne.
Sedan gick de omkring och sjöng påhittade sånger om prinsessor. :)
Picknick i lekparken
Idag kom en kompis som oxå har barn födda 2006 och 2008 förbi. Tillsammans hade vi lite picknick uppe i lekparken. En lyckad förmiddag. :)
A fick en mjuk och härlig klänning i present av dom - och de stora tjejerna fick varsin avlång, stor såpbubbleförpackning som ger mängder med stora såpbubblor.
Det blev en del såpbubbleblåsande, sandlådelek, klättring och slutligen mat. Varmkorv med bröd.
Semstertider = Vardagslyx
Några skivor kallrökt lax, lite sparris och en klick örtagårdssås.
Till det en kall folköl.
Grönsaksodling
Nu är vi alla i huset lediga. Jag är föräldraledig, maken har semester, L har sommarlov... Och de två minsta har ju inget att ta ledigt från.
Dagen inleddes med en skön morgonpromenad med bland annat ett längre stopp på biblioteket för högläsning och hemlån av böcker. När vi kom hem hade "tack för uppvaktningen"-korten som jag beställt från "Qpix" kommit. De var snabba måste jag säga - jag gjorde beställningen i fredags.
För en stund sedan tog jag och L en promenad för att lämna kort i brevlådan hos de mest närboende av uppvaktarna. Bland annat gick vi förbi mina föräldrar - där hon naturligtvis ville stanna. Så hon blev kvar där. Skulle kolla på morotsplantor, äppelträd och annat med mormor. Det är bra tycker jag. Det skadar liksom inte att få se hur mat "blir till" - att den inte bara tillverkas på fabrik och sedan inhandlas i butikshyllor. Båda våra äldsta barn har under somrarna fått följa mormors bär, äpplen m.m. från kala kvistar till blad och knoppar och sedan blommor och bär.
När nu L var borta på roligheter tog maken med sig E ner på stan för en fika och lite klätterväggsklättrande så att även hon fick göra något kul (i gallerian här i stan finns en liten klättervägg för barn). Det gäller ju dessutom att se till så att alla barnen får lite egentid med oss föräldrar då och då...
Själv blev jag kvar ensam hemma för att amma bebis.
Dagen inleddes med en skön morgonpromenad med bland annat ett längre stopp på biblioteket för högläsning och hemlån av böcker. När vi kom hem hade "tack för uppvaktningen"-korten som jag beställt från "Qpix" kommit. De var snabba måste jag säga - jag gjorde beställningen i fredags.
För en stund sedan tog jag och L en promenad för att lämna kort i brevlådan hos de mest närboende av uppvaktarna. Bland annat gick vi förbi mina föräldrar - där hon naturligtvis ville stanna. Så hon blev kvar där. Skulle kolla på morotsplantor, äppelträd och annat med mormor. Det är bra tycker jag. Det skadar liksom inte att få se hur mat "blir till" - att den inte bara tillverkas på fabrik och sedan inhandlas i butikshyllor. Båda våra äldsta barn har under somrarna fått följa mormors bär, äpplen m.m. från kala kvistar till blad och knoppar och sedan blommor och bär.
När nu L var borta på roligheter tog maken med sig E ner på stan för en fika och lite klätterväggsklättrande så att även hon fick göra något kul (i gallerian här i stan finns en liten klättervägg för barn). Det gäller ju dessutom att se till så att alla barnen får lite egentid med oss föräldrar då och då...
Själv blev jag kvar ensam hemma för att amma bebis.
"Tackkortsbilden"
BB-bilder
Först kom L år 2006...
Sen kom E år 2008...
Och sen kom A år 2010...
Upptagen
Idag går den tid som finns över efter att barn, mat och allt annat tagit sitt åt ganska mycket TV-tittande.
Ett bröllop som detta får man ju bara se någon enstaka gång i livet.
Jag gillar monarkin och jag gillar bröllop. Jag gillar dessutom den beridna högvakten. Och fina uniformer. Och pampiga gamla byggnader/föremål.
Så jag gillar helt klart dagens stora händelse. :)
Ett bröllop som detta får man ju bara se någon enstaka gång i livet.
Jag gillar monarkin och jag gillar bröllop. Jag gillar dessutom den beridna högvakten. Och fina uniformer. Och pampiga gamla byggnader/föremål.
Så jag gillar helt klart dagens stora händelse. :)
Bilirubinet förresten
Nu är värdet nere på 245 (eller i måndags var det det iallafall).
Ingen utskrivning från Sunderbyn ännu dock. De vill att hon lämnar ännu ett bilirubinprov om 3-4 veckor och då även ett leverprov. Detta för att avslutningsvis se att det fortsätter gå åt rätt håll och för att en gång för alla avskriva eventuella andra sjukdomar. (Leverproven som hon lämnat tidigare har alltid varit bra så det är ingen som misstänker något allvarligt men de tar det säkra före det osäkra).
Att truga eller inte?
Jag tror stenhårt på detta.
Iallafall vissa av "råden". Är det något vi helt skippat när det gäller våra barn och mat så är det att truga, muta och liknande.
De har alltid fått äta hur lite eller mycket de vill. Utom möjligen nu på slutet när vi någon gång faktiskt övertalat L att äta lite mer av just frukosten, iallafall dagar då hon ska på dagis. Men i övrigt har vi aldrig lagt oss i hur mycket de äter.
Och våra barn äter oftast mycket. Och allt. Visst händer det att de vid någon måltid äter nästan ingenting alls - man är väl inte jämt sugen/hungrig... Men det kompenseras säkerligen över tid eftersom de 9 av 10 gånger äter som hästar.
Iallafall vissa av "råden". Är det något vi helt skippat när det gäller våra barn och mat så är det att truga, muta och liknande.
De har alltid fått äta hur lite eller mycket de vill. Utom möjligen nu på slutet när vi någon gång faktiskt övertalat L att äta lite mer av just frukosten, iallafall dagar då hon ska på dagis. Men i övrigt har vi aldrig lagt oss i hur mycket de äter.
Och våra barn äter oftast mycket. Och allt. Visst händer det att de vid någon måltid äter nästan ingenting alls - man är väl inte jämt sugen/hungrig... Men det kompenseras säkerligen över tid eftersom de 9 av 10 gånger äter som hästar.
Namn
Nu har vår bebis fått ett namn. Vi har länge haft ett starkt alternativ när det gäller förnamn - Alva. Men inte kunnat komma på något andranamnsförslag överhuvudtaget. Både L och E har minst ett namn var som kommer från familj/släkt - så det måste ju även lillasyster få.
Eftersom vi inte haft något andranamnsförslag har inte heller tilltalsnamnet kunnat spikas (för tänk om det sen inte finns något andranamn som passar ihop med det?).
Men nu kom jag nyss på ett som godkänts av alla - det blir en Alva Fredrika. Andranamnet är en variant av hennes pappas namn. :)
Eftersom vi inte haft något andranamnsförslag har inte heller tilltalsnamnet kunnat spikas (för tänk om det sen inte finns något andranamn som passar ihop med det?).
Men nu kom jag nyss på ett som godkänts av alla - det blir en Alva Fredrika. Andranamnet är en variant av hennes pappas namn. :)
Stark i nacken
Det blommar
Aronia
Apel översållad med underbara blommor - som tyvärr knappt
syns eftersom även trädets blad är röda...
Mjölktest
I helgen lät vi E prova äta lite mjölkprodukter. Detta eftersom sådan överkänslighet mot mjölkprotein som hon har ofta växer bort när barnet är några år gammalt.
Sedan vi uteslöt mjölk ur kosten har E mestadels varit eksemfri - men de gånger hon fått i sig så har det visat sig genom att hakan eller kinderna blivit röda och prickiga. Ibland har hon även fått prickar på knäna.
Efter helgen har det inte dykt upp något alls i ansiktet - bara prickar på ett knä.
Däremot har ju möjligen mjölkintaget gjort att hon reagerade extrakraftigt på ett myggbett. Men antagligen inte i någon större utsträckning. Hon verkar reagera ganska kraftigt på myggbett oavsett mjölkintag eller inte (hon fick ett nytt vid ena ögat igår).
Sedan vi uteslöt mjölk ur kosten har E mestadels varit eksemfri - men de gånger hon fått i sig så har det visat sig genom att hakan eller kinderna blivit röda och prickiga. Ibland har hon även fått prickar på knäna.
Efter helgen har det inte dykt upp något alls i ansiktet - bara prickar på ett knä.
Däremot har ju möjligen mjölkintaget gjort att hon reagerade extrakraftigt på ett myggbett. Men antagligen inte i någon större utsträckning. Hon verkar reagera ganska kraftigt på myggbett oavsett mjölkintag eller inte (hon fick ett nytt vid ena ögat igår).
Sommarlov
Nu har L sommarlov från dagiset. Det blir ledigt fram till ungefär mitten av augusti. Innan det blev lov hann hon dock med förskolans sommarfest. Det var en riktigt lyckad tillställning och barnen verkade mer än nöjda. :)
Först sjöng barnen några rörlsesånger iklädda fina kransar som de tillverkat av papper, paljetter m.m. Efter det var det dags för fika men då dök plötsligt Pippi Långstrump upp så fikat fick vänta lite...
Pippi hade med sig en flaskpost från sin pappa. Flaskan innehöll till barnes stora förtjusning en skattkarta. För att hitta skatten fick barnen först gå runt en liten tipspromenad på gården. Nästa utmaning var en pirat - som Pippi och barnen tillsammans lyckades övertyga att berätta var skatten fanns. Så tillslut hittade de skatten - varsin burk med såpbubblor.
Vuvuzuelor...eller vad de nu heter...
Jag har som vanligt inte en minsta lilla plan att se på en endaste liten fotbollsmatch. Råkade dock zappa förbi det igår och möttes av ett ännu värre oljud än kommentatorerna annars brukar förorsaka - "vuvuzelorna".
Nu kan jag ärligt talat inte förstå hur ens de som är intresserade av att se på en boll som sparkas runt orkar se på matcherna? Det är ju som att ha 1000 flugor surrandes runt huvudet.
Och hur många kommer att lämna läktarplatsena med tinnitusskador?? Jag bara undrar...
Nu kan jag ärligt talat inte förstå hur ens de som är intresserade av att se på en boll som sparkas runt orkar se på matcherna? Det är ju som att ha 1000 flugor surrandes runt huvudet.
Och hur många kommer att lämna läktarplatsena med tinnitusskador?? Jag bara undrar...
Liten hand
Det lönar sig att kämpa
Barn- och grundskolenämnden har igår på ett extrainsatt sammanträde rivit upp hela det beslutet som vi föräldrar på L´s förskola klagat på. Inte bara rivit upp beslutet om införande på privata förskolor (vilket vi tyckte skedde med för kort varsel) - utan rivit upp det ursprungliga beslutet från förra hösten som medförde barngrupper på upp till 23 barn (varav vissa "halva").
Så nu slipper både de kommunala förskolorna och vår privata förskola denna mindre bra nyordning.
Någon annan nedskärning är antaligen att vänta. Men förhoppningsvis en bättre och mer genomtänkt. Och med lite längre tid för anpassning...
Så nu slipper både de kommunala förskolorna och vår privata förskola denna mindre bra nyordning.
Någon annan nedskärning är antaligen att vänta. Men förhoppningsvis en bättre och mer genomtänkt. Och med lite längre tid för anpassning...
Fullspäckad kalender
Ibland undrar man om man är en affärsman med full kalender eller vad det är frågan om. Som nu. De närmaste dagarna har ungefär alla aktiviteter vi överhuvudtaget har här i huset samlats. Inte på samma dag utan jämnt spridda över tre dagar.
Det är utvecklingssamtal på Linneas förskola, besök på BVC med bebisen, besök på MVC för efterkontroll för mig, sommarfest på förskolan, besök på barnmottagningen för bilirubinuppföljningen för bebisen...och nu lär det ju tillkomma något "ordentligt besök" för utredning av mygg-historien också...
Vanligen brukar vi försöka få till det så att exv BVC-besök och MVC-besök varit i anslutning till varandra. Men just den här veckan har INGET gått att samplanera. Så nu blir det några fullspäckade dagar. (De flesta sjukhusbesöken sker medelst promenad med en vagn med två ungar i och en unge på ståbräda. Eftersom det dessutom är en bit att gå så är det inte precis på det sättet att besöken görs på femton minuter. Fast nu blir det nog något besök med bil också - det sparar iallafall lite tid, om än det ändå tar sin stund).
Det är utvecklingssamtal på Linneas förskola, besök på BVC med bebisen, besök på MVC för efterkontroll för mig, sommarfest på förskolan, besök på barnmottagningen för bilirubinuppföljningen för bebisen...och nu lär det ju tillkomma något "ordentligt besök" för utredning av mygg-historien också...
Vanligen brukar vi försöka få till det så att exv BVC-besök och MVC-besök varit i anslutning till varandra. Men just den här veckan har INGET gått att samplanera. Så nu blir det några fullspäckade dagar. (De flesta sjukhusbesöken sker medelst promenad med en vagn med två ungar i och en unge på ståbräda. Eftersom det dessutom är en bit att gå så är det inte precis på det sättet att besöken görs på femton minuter. Fast nu blir det nog något besök med bil också - det sparar iallafall lite tid, om än det ändå tar sin stund).
En sen kväll
Gårdagskvällen blev ovanligt sen för våra barn. När maken skulle läsa godnattsaga för de två äldsta barnen upptäckte han att E´s ena fot var extremt svullen. Ingen liten pluttsvullnad utan hela ovansidan på foten var "ballongaktig".
Etersom exv. ormbett kan göra så med foten, och dessutom kan vara riktigt farliga om de inte behandlas, så ringde vi upp akuten för om de tyckte vi skulle komma in (inte för att här finns särskilt många ormar men man vet ju aldrig - och något hade ju iallafall hänt med foten).
Personalen tyckte vi skulle åka in så maken åkte med E medan jag stannade med de två andra. Den äldsta försökte visa hur svullen hennes fot också var för att få åka till sjukhuset hon med men det blev det inget av. :)
Hur som helst blev det en sen kväll för E. När hon kom hem var klockan runt 21.30 och hon var så trött så hon nästan sov stående.
Även L somnade senare än vanligt. Kvällen blev ju lite speciell när man steg upp mitt i sagoläsningen...
När hon väl somnade hade hon gjort en liten extrasäng av bomull vid sidan av sin egen säng. (Bomullen hade hon antaligen smugglat med sig från toaletten när hon gick upp för att gå och kissa). I den sängen hade hon bäddat ner en liten känguru och en Hello Kitty.
Somnade med sin nya väska i handen
Gällande E´s fot så fick vi inget säkert svar. Läkarnas första gissning var ormbett men eftersom E inte alls visat att något smärtsamt hänt henne så var det ändå inte så troligt. Det slutade med att hon antagligen reagerat kraftigt på ett myggbett. Kanske kunde reaktionen ha förstärkts av mjölk (vi provade nämligen att låta henne äta mjölkprodukt igår). E fick dricka en medicin för att få ner reaktionen och sen åka hem med instruktioner at återkomma om svullnaden spred sig eller hon fick feber el dyl.
Men inget sånt hände utan svullnaden har nog minskat idag tycker vi. Däremot är det som att hon är svullen kring pannan/ögat också...
Etersom exv. ormbett kan göra så med foten, och dessutom kan vara riktigt farliga om de inte behandlas, så ringde vi upp akuten för om de tyckte vi skulle komma in (inte för att här finns särskilt många ormar men man vet ju aldrig - och något hade ju iallafall hänt med foten).
Personalen tyckte vi skulle åka in så maken åkte med E medan jag stannade med de två andra. Den äldsta försökte visa hur svullen hennes fot också var för att få åka till sjukhuset hon med men det blev det inget av. :)
Hur som helst blev det en sen kväll för E. När hon kom hem var klockan runt 21.30 och hon var så trött så hon nästan sov stående.
Även L somnade senare än vanligt. Kvällen blev ju lite speciell när man steg upp mitt i sagoläsningen...
När hon väl somnade hade hon gjort en liten extrasäng av bomull vid sidan av sin egen säng. (Bomullen hade hon antaligen smugglat med sig från toaletten när hon gick upp för att gå och kissa). I den sängen hade hon bäddat ner en liten känguru och en Hello Kitty.
Somnade med sin nya väska i handen
Gällande E´s fot så fick vi inget säkert svar. Läkarnas första gissning var ormbett men eftersom E inte alls visat att något smärtsamt hänt henne så var det ändå inte så troligt. Det slutade med att hon antagligen reagerat kraftigt på ett myggbett. Kanske kunde reaktionen ha förstärkts av mjölk (vi provade nämligen att låta henne äta mjölkprodukt igår). E fick dricka en medicin för att få ner reaktionen och sen åka hem med instruktioner at återkomma om svullnaden spred sig eller hon fick feber el dyl.
Men inget sånt hände utan svullnaden har nog minskat idag tycker vi. Däremot är det som att hon är svullen kring pannan/ögat också...
Babysittern
Vi önskade den i julklapp från barnens ffarmor och farfar julen 2005 (då L låg i magen) och sedan har L och E använt den. och nu är det alltså bebisens tur.
Roligt att studera skuggor och ljus
Virkade converse
Jag har däremot en kompis som är imponerande duktig på allt sådant. Hon syr, stickar, virkar, inreder, dekorerar, pysslar...och allt blir alltid fint. Inga sneda sömmar där inte. :)
Idag fick vår lilla bebis presenter av henne och hennes familj. Världens sötaste små handvirkade Converse-skor och en jättefin dreggel-lapp/dreggelscarf.
Storasystrarna fick varsin tygpåse som min kompis sytt. Otroligt fina och med varsin Pixibok i.
Att tillverka alla dessa fina saker skulle garanterat vara ett tvåveckors heltidsarbete för mig. Det ekonomiska värdet är alltså en halv månadsdlön för mig. Men det emotionella värdet är än större.
Liten och stor
Den äldstas och den yngstas fötter
Den yngsta i famnen på den mellersta
Lilla sötnosen
Det ser nästan ut som att hon skrattar på riktigt
Fyrklöver
Idag har jag haft en riktigt skön ute-eftermiddag tillsammans med de två äldsta barnen (bebisen sov). Vi har ätit melon och banan till mellanmål ute i solen, lekt med bollar, tittat på blommor och letat fyrklöver.
L letade inledningsvis med stor entusiasm. Den avtog dock efter en stund - då hon började inse att det inte var så lätt att hitta klöver med fyra blad. Till slut sträckte hon fram ett treklöver och sa att det var ett fyrklöver. "Om man räknar ett blad två gånger så blir det så", förklarade hon.
Glad trots frånvaron av fyrklöver...
Man vill väl vara som syrran
När L var liten (det är hon ju fortfarande - men när hon var ännu mer liten än nu) fanns det ingen som hon kunde jämföra sig med så mycket. Så det mesta kunde på ett rätt enkelt sätt styras av oss utan särskilt mycket yttre påverkan.
Vi tycker det är onödigt med godisätande för 1,5-åringar. Hon åt inte godis när hon var 1,5 år. (Hon visste nog inte ens vad godis var)
Vi tycker att 3-4 årsåldern är lämplig för dagisstart. Hon började dagis vid 3,5 år.
Vi tycker att det är bekvämt och bra om småbarn håller i vagnen (lillasysters vagn) när man är ute och går längs med vägar. Hon har alltid hållit i vagnen.
Skillnaden nu med E är att hon har någon, som trots allt är iallafall ganska jämnårig med henne, att jämföra sig med. På gott och ont.
E åt godis när hon var 1,5 år. Ingen katastrof förvisso. Men ändå onödigt...egentligen. Men att förbjuda henne var inget alternativ. Hur orättvist skulle inte det vara? (Det vore ju annorlunda om det var större åldersskillnad mellan dem).
E kommer att börja dagis när hon är yngre än vad L var. Ingen katastrof heller...men i mina ögon onödigt (eftersom jag ju är hemma ändå). Men när hon två-tre dagar varje vecka ser L få lämnas bland alla barn och leksaker blir det lite svårt att henne hemma till hon är 3-4 år...hon är redan nu nog arg över att inte få stanna där hon med)
Men det finns fördelar också. Idag har jag, E och bebisen varit uppe i lekparken (L är på dagis). Efteråt gick vi en liten promenad. Första gången för E som hon går och vi dessutom har en vagn med oss. Stolt tog hon tag i vagnen och sa "Hålla vagnen". Sen ville hon knappt släppa ens när vi var tillbaka inne på gården. Hon har ju sett hur storasyster alltid gått och hållit vagnen när hon själv suttit i den och nu vill hon väl göra likadant. :)
Smidigt och bra. Med L fick man, om jag minns rätt, diskutera/tjata lite innan hon blev invand på hållandet.
(Sen har vi ju vissa saker som de naturligtvis behandlas olika på också. Ett exampel (bland flera) är att L ibland får gå över till någon kompis en stund, sånt får ju inte E göra (även om hon såklart vill följa med hon oxå.)
Vi tycker det är onödigt med godisätande för 1,5-åringar. Hon åt inte godis när hon var 1,5 år. (Hon visste nog inte ens vad godis var)
Vi tycker att 3-4 årsåldern är lämplig för dagisstart. Hon började dagis vid 3,5 år.
Vi tycker att det är bekvämt och bra om småbarn håller i vagnen (lillasysters vagn) när man är ute och går längs med vägar. Hon har alltid hållit i vagnen.
Skillnaden nu med E är att hon har någon, som trots allt är iallafall ganska jämnårig med henne, att jämföra sig med. På gott och ont.
E åt godis när hon var 1,5 år. Ingen katastrof förvisso. Men ändå onödigt...egentligen. Men att förbjuda henne var inget alternativ. Hur orättvist skulle inte det vara? (Det vore ju annorlunda om det var större åldersskillnad mellan dem).
E kommer att börja dagis när hon är yngre än vad L var. Ingen katastrof heller...men i mina ögon onödigt (eftersom jag ju är hemma ändå). Men när hon två-tre dagar varje vecka ser L få lämnas bland alla barn och leksaker blir det lite svårt att henne hemma till hon är 3-4 år...hon är redan nu nog arg över att inte få stanna där hon med)
Men det finns fördelar också. Idag har jag, E och bebisen varit uppe i lekparken (L är på dagis). Efteråt gick vi en liten promenad. Första gången för E som hon går och vi dessutom har en vagn med oss. Stolt tog hon tag i vagnen och sa "Hålla vagnen". Sen ville hon knappt släppa ens när vi var tillbaka inne på gården. Hon har ju sett hur storasyster alltid gått och hållit vagnen när hon själv suttit i den och nu vill hon väl göra likadant. :)
Smidigt och bra. Med L fick man, om jag minns rätt, diskutera/tjata lite innan hon blev invand på hållandet.
(Sen har vi ju vissa saker som de naturligtvis behandlas olika på också. Ett exampel (bland flera) är att L ibland får gå över till någon kompis en stund, sånt får ju inte E göra (även om hon såklart vill följa med hon oxå.)
"Jag gungar"
Så ropar E glatt, gång på gång, när hon gungar. :)
Barnen vill sova borta
Våra barn är rätt förtjusta i vänner och bekanta. De tillhör inte alls den blyga typen. Eller jo, det gör de, mot främlingar...men i relationerna till folk vi känner är de verkligen inte blyga.
Här om dagen var jag och de två äldsta barnen uppe i lekparken en stund tillsammans med min kompis L och hennes barn. Och genast blir L en mycket populär "gungare"... Och när L med familj ska gå hem - ja då följer mina barn efter för att "sova över" hos L... :)
(Efter någon meter ångrade de sig dock såg det ut som. Borta bra men hemma bäst gäller nog fortfarande när det ställs på sin spets)
Här om dagen var jag och de två äldsta barnen uppe i lekparken en stund tillsammans med min kompis L och hennes barn. Och genast blir L en mycket populär "gungare"... Och när L med familj ska gå hem - ja då följer mina barn efter för att "sova över" hos L... :)
(Efter någon meter ångrade de sig dock såg det ut som. Borta bra men hemma bäst gäller nog fortfarande när det ställs på sin spets)
Bilirubinet...
sjunker sakta men säkert.
Måndagens prov visade ett värde på 283. Fortsatt inskrivning vid Sunderbyn ett tag till alltså.
Nästa provtagning blir på måndag. På hemorten igen (som tur är) . :)
Måndagens prov visade ett värde på 283. Fortsatt inskrivning vid Sunderbyn ett tag till alltså.
Nästa provtagning blir på måndag. På hemorten igen (som tur är) . :)
En spanare
Hon har dessutom börjat intressera sig allt mer för sin omvärld. Hon älskar att bäras omkring och kolla in olika saker...eller spana över mammas/pappas axel.
En månad!!!
Idag är vår bebis EN MÅNAD gammal. Det är sjukt. Det var ju nyss vi var på patenthotellet och förlossningen. På BB. På avd 56. Nyss och samtidigt en evighet sedan. Jag vill stoppa tiden lite.
Mindre än två timmar gammal
En fiiin dam
Från 13,8 till 18 till...?
Föräldrarna på vår förskola kämpar just nu mot bland annat för stora barnrupper. Det är roligt att se att fler tar upp ämnet.
Det verkar ju behövas. Om storleken på barngrupperna fortsätter att öka i samma takt som den gjort under senare år så vet man inte var det slutar... Eller kanske vet man det...
Citat från Skolverkets allmänna råd om kvalitet i förskolan:
"Mellan 1990 och 2001 steg den genomsnittliga gruppstorleken i landet från 13,8 barn per grupp till 17,5 samtidigt som personaltätheten sjönk. Hösten 2003 uppgick den genomsnittliga gruppstorleken till 17,2 barn per grupp. Hälften av grupperna hade mellan 16 och 20 barn. Det finns inga belägg för att det skulle finnas någon gruppstorlek eller personaltäthet som är den optimala i alla sammanhang. Förutsättningarna varierar från grupp till grupp och från tid till annan. En gruppstorlek eller personaltäthet som är lagom i en förskola behöver inte vara det i en annan. En kunskapsöversikt som Skolverket tagit fram (2001 a) visar dock att riktmärket för en gruppstorlek om ca 15 barn är att föredra, för att barnen ska utvecklas på ett optimalt sätt. Man lyfter även fram att de yngsta barnen och barn i behov av särskilt stöd har behov av att ingå i mindre grupper än så för att få sina behov tillgodosedda."
Så kan det gå
Så här såg E ut efteråt. Frågan är om det är hon själv eller storasyster som fixat det hela...? Jag gissar nästan på E själv för hon brukar få för sig att göra så här ibland. Men även storasyster är misstänkt. :)
Morsdag
I söndags var det morsdag. Denna fina bukett fick jag av mina tjejer (genom deras pappa).
Egenhändigt utvald av L.
Egenhändigt utvald av L.
Herregud vad fort allting går
Tiden går alldeles för fort. Kan någon sakta ned den lite??
Min lilla E fyller snart 2 år. Och hon är inte alls så liten längre. Hon är en ganska stor person som man kan prata med "på riktigt". Sedan en tid tillbaka kommer det ganska många fyraordsmeningar - och de senaste dagarna har det varit fem ord några gånger också. Idag när vi var ute peckade hon på en bil som körde förbi och sa "En bil såg jag där". Stora tjejen! (Men väldigt liten ibland också) :)
Min lilla E fyller snart 2 år. Och hon är inte alls så liten längre. Hon är en ganska stor person som man kan prata med "på riktigt". Sedan en tid tillbaka kommer det ganska många fyraordsmeningar - och de senaste dagarna har det varit fem ord några gånger också. Idag när vi var ute peckade hon på en bil som körde förbi och sa "En bil såg jag där". Stora tjejen! (Men väldigt liten ibland också) :)
Snart blommar det
Körsbärsträdet är på gång...
Och för första året blir det blommor även på våra två äppelträd i år...
Och för första året blir det blommor även på våra två äppelträd i år...
Alla vill hålla
Under 300...
I går fick vi resultatet av måndagens bilirubinprovtaning. Nu är värdet nere i 290, helt klart på väg åt rätt håll alltså. Vi ska dock vara fortsatt inskrivna i Sunderbyn ett tag till (det är deras barnmottagning som gäller nu - barnintensivvårdsavdelningen är bebisen utskriven från).
Nästa provtagning blir här på hemorten på måndag.
Vikten däremot skenar just nu för bebisen. Eftersom hon varit lite svårmatad på grund av att bilirubinet gjort henne trött och jag helst inte vill stödmata med nappflaskor (varken med bröstmjölk eller ersättning) så har jag kämpat järnet för att få i henne så mycket mat att det ska vara ok att fortsätta som vi gör nu. (Om barnet är för trött för att orka amma kan det ju annars bli så att man rekommnderas att komplettera med lite mat i nappflaska också när barnet är för trött för att orka suga ordentligt - även sondmatning kan vara ett alternativ).
I början höll hon sig ungefär på sin kurva trots den omfattande tvångsmatningen. Men uppenbarligen har hon numera så mycket kraft att amningen inte är jobbig alls för henne för nu har viktkurvan en lutning som en klocka som visar på 12 ungefär. Framöver ska det alltså inte matas mer än vid vanlig amning för som det är nu får hon nog i sig för mycket mat. Inte konstigt att stackaren spyr en del. :)
Nästa provtagning blir här på hemorten på måndag.
Vikten däremot skenar just nu för bebisen. Eftersom hon varit lite svårmatad på grund av att bilirubinet gjort henne trött och jag helst inte vill stödmata med nappflaskor (varken med bröstmjölk eller ersättning) så har jag kämpat järnet för att få i henne så mycket mat att det ska vara ok att fortsätta som vi gör nu. (Om barnet är för trött för att orka amma kan det ju annars bli så att man rekommnderas att komplettera med lite mat i nappflaska också när barnet är för trött för att orka suga ordentligt - även sondmatning kan vara ett alternativ).
I början höll hon sig ungefär på sin kurva trots den omfattande tvångsmatningen. Men uppenbarligen har hon numera så mycket kraft att amningen inte är jobbig alls för henne för nu har viktkurvan en lutning som en klocka som visar på 12 ungefär. Framöver ska det alltså inte matas mer än vid vanlig amning för som det är nu får hon nog i sig för mycket mat. Inte konstigt att stackaren spyr en del. :)
Ett litet missförstånd
Idag när jag satt och ammade kom E och ställde sig vid mig. Hon sträckte upp armarna och sa "Vara med mig". När jag inte omedelbart tog upp henne så hon ledsen ut och fortsatte säga "Vara med mig".
Det kändes inte alls roligt - tänk om stackarn kände sig hemskt utanför?
Jag tog iallafall upp även henne i mitt knä. Varpå hon fortsatte säga "Vara med mig". Samtidigt som hon försökte lyfta över bebisen till sitt knä. Och även säga "Hålla bebisen.".
Det var inte mig hon ville till alltså...
Det kändes inte alls roligt - tänk om stackarn kände sig hemskt utanför?
Jag tog iallafall upp även henne i mitt knä. Varpå hon fortsatte säga "Vara med mig". Samtidigt som hon försökte lyfta över bebisen till sitt knä. Och även säga "Hålla bebisen.".
Det var inte mig hon ville till alltså...
Vårdpersonal med vingar
Katrin Zytomierska har precis fått sitt första barn och haft en rätt jobbig förlossning och efter den fått mycket sstöd av vårdpersonalen. Jag har inte haft någon jobbig förlossning någonsin. Jag har varit i kanonform direkt efter varje förlossning. Men jag delar hennes åsikt om vårdpersonalen. Hon skriver det jag tänkt efter varje förlossning - extramycket efter denna senast eftersom jag nu även testat att vara inlagd på barnintensiven.
Jag har sån enorm respekt för undersköterskor och barnmorskor (och även sjuksköterskor och läkare). Efter varje förlossning vill jag också arbeta inom vården. De borde högaktas och få hög lön. Det har ju förvisso vissa av dem - men undersköterskorna och barnmorskorna, två yrken som nästan bara verkar dra till sig de allra bästa av människor, har det inte.
Katrins inlägg:
Jag har sån enorm respekt för undersköterskor och barnmorskor (och även sjuksköterskor och läkare). Efter varje förlossning vill jag också arbeta inom vården. De borde högaktas och få hög lön. Det har ju förvisso vissa av dem - men undersköterskorna och barnmorskorna, två yrken som nästan bara verkar dra till sig de allra bästa av människor, har det inte.
Katrins inlägg:
Visste ni om att sköterskorna på Danderyd har vingar? Det är inte som jag säger, de har det. De är väldigt svaga så man kan knappt se dem, men om man bara kisar lite så ser man dem. Det är inte som jag hallucinerar, jag frågade Macke när han var här och han sa att han också sett dem. Vingarna alltså.
Efter den här veckan och tills den dagen som jag dör kommer jag att ha mest respekt för undersköterskor och barnmorskor av alla yreken som finns. Jag önska att jag kunde vara sköterska. Jag önskar att jag hade det i mig. Det har jag verkligen inte, men det finns inget så coolt.
När man ligger där och bara har ont och mår skit och inte vet vad man ska göra med sig själv. Då flyger de runt där som små änglar och ser till att man mår bra, de tröstar och klappar. De pratar och de baddar. Och alla är lika underbara. Inte en enda som är sämre eller bättre. De är alla skolade i samma skola. Kärlekens skola.
Jag vill att sjukhuspersonalen i Sverige ska ha högre lön. Kan jag göra något för att bidra till detta? Sen vill jag fixa spons till Danderyds sjukhus. Det behövs vaser. Kontakta mig gärna om ni är ett företag som är lite businessminded och fattar vad vaser med ert logo kan göra för er business.
