Äckligt

Jag äcklas av medias hetsjakt på kungen.

Antagligen har de nu fått honom att ljuga. Hårt pressade människor gör fel. Även kungar. Jag har därför förståelse för att han i den senaste intervjun blånekar till att ha varit på strippklubbar och liknande. Men jag tycker det är sorgligt att han gör det. Ingen har väl med det att göra (förutom hans fru). Han borde inte ha svarat på frågorna. Antar att han själv ångrar det nu i efterhand.

Jag antar dessutom att detta tyvärr öppnar upp för en ännu mer förnedrande hetsjakt än vad som varit de senaste månaderna. Den frid som kungahuset haft (i förhållande till media) kommer nog aldrig mer åter.

Blir det början på slutet för monarkin? Kan man ha en kung som behandlas så? Som förnedras och som förlorat mycket av sin värdighet? President, visst? Men en kung? Ligger inte något av glansen som ett kungahus ger vårt land i att de besitter någon sorts värdighet? (Vem som orsakat att värdigheten försvinner råder det ju antagligen delade meningar om).

Eller blir det kungens lögner (om de nu är lögner) som blir början på slutet? Sorgligt i så fall. Han hade inte behövt ljuga. Han hade kunnat låta bli att svara, eller svara lite glidande, eller svara att "visst, han har nog varit på den typen av klubbar någon gång". Varför gjorde han inte det?

Jag hoppas inget av detta blir början på slutet. Jag vill ha kvar monarkin. Men med återupprättad värdighet.

Vi ska inte bara dö



Vi ska dessutom bli en av de där som "levde för länge sedan".

En dag ska vi alla bli en av dom som levde för länge sedan. Ett citat som jag läste för några år sedan och som fastnat i mig. Det är vacker i all sin vemodighet. Självklart och enkelt, men djupt.

För några dagar sedan när jag var på en tidig morgonpromenad med lilla A så gick vi runt lite på stans gamla kyrkogård. Där, bland gravar från länge sedan...döda som ingen nu levande person kände, blir det som citatet förmedlar så konkret.

När jag kom hem efter promenaden googlade jag detta citat som satt sig så fast i mig. Det visade sig komma från en dikt av Pär Lagerkvist (vilket jag nog egentligen visste eller iallafall hade en blek aning om).

En gång skall du vara en av dem som levat för längesen.
Jorden skall minnas dig så som den minns gräset och skogarna,
det multnade lövet.
Så som myllan minns
och så som bergen minns vindarna.
Din frid skall vara oändlig så som havet.

Smärtsamt och vackert... Om än mest vemodigt ändå.

Syskonmatchning



Ibland är det roligt att klä alla tre barnen "matchat". Kanske inte nödvändigtvis likadant - men iallafall i samma typ av plagg men i olika färger.

Hos oss är det dock så att de två yngsta har mängder av kläder. Därför blir det, än så länge, äldsta dottern som får mest kläder. De två andra, speciellt mellandottern som är stor nog att vilja ha "nya" kläder, får självklart oxå en del. Men inte lika mycket. Dels är deras garderober överfulla men det är även en fråga om ekonomi. Onödigt att köpa hur mycket nytt som helst då kläder redan finns.

Under min och L´s lilla minisemester förra helgen köpte jag dock ett par uppsättningar matchade kläder åt alla tre. De var nästan gratis. 49 kr plagget. Då gör det inte så mycket, för ekonomin iallafall, att man köper några plagg som egentligen inte behövs.

Både klänningarna och t-shirts/body kommer från Lindex.


Möten på morgonpromenaden

En liten snigel som jag fotade och sen räddade bort från vägen och flyttade ner i diket. Undrarom de blev glad? Vem vet, den kanske hade kämpat länge för att komma dit där den var? Och senfick göra om allt jobb pga mig?? :)


Fågel



Fågel igen


Saknar ord

Igår gick Malin Wollin ut med att hon är gravid. Och startade en gravidblogg. Fjärde barnet. Det är något magiskt med fyra barn tycker jag. Jag gillar dessutom Malin Wollin.

Alltså gick jag in på hennes nya blogg idag igen och möttes av att barnet dött i magen.

Så hemskt. Alltid, alltid hemskt när barn dör i magen (eller någon annanstans). Så hemskt så det antagligen inte kan bli hemskare. Men ännu lite, lite hemskare känns det ändå när någon startar en gravidblogg för att dagen efter få veta att barnet dött. Även om betydelsen av just det antagligen är marginell eller ingen för den som drabbats.

Redan det faktumet att barnet är dött gör antagligen sorgen så stor som den bara kan vara.

Myshelg



Lite mer än ett dygn på bortaplan med dottern. Supermysigt!
Vi har ätit gott (bland annat åt L årets första mjukglass igår), vi har slappat på hotellet, vi har hälsat på hos goda vänner, vi har shoppat och vi har besökt lekland.

Nu har dottern nya sommarklder. Det mesta från ifjol var mer eller mindre urväxt. Dessutom blev det några plagg till småsyskonen oxå  även om de egentligen inte "behöver". Och några till mig. :)




Igår



Då åt vi tapas. Superlyckat och gott. Allt passade så bra ihop. Och ett gott riojavin drack vi till. En bra afton. :) 

Dagen idag har jag sett fram emot mycket. Jag och femåringen ska åka till Luleå. Bara vi två. Bo på hotell en natt. Supermysigt!

(Tapasrecept finns har).

Ett tecken från högre makter?



Jag har i snart ett år haft ett stort sug efter en ny kamera. Vet precis vilken jag vill ha och ar imponerad över att jag lyckats motstå så lange.

Senaste tiden har suget ökat då vår nuvarande kamera börjat rackla (den går inte alltid att slå på utan visar bara olika felmeddelanden så man får slå på och av massor med gånger innan man kommer igång = INTE kul. Speciellt inte då man fotar barn.

Och i morse kom droppen. Jag hade riggat upp stativ och grejer i sovrummet (skulle fota en sovande Alva i halvdunkel) för att sen upptacka att kameran inte ville gå igång (förran A vaknat). Då blev suget efter ny kamera sjukt stort. Och jag började fantisera om butiker i narområdet som har kameror tillgangliga typ NU. Typ Expert i Luleå (en stad som jag ska besöka i helgen).

Ett par timmar senare damp det ner ett mail från Expert om 10% rabatt hela helgen. Det måste vara ett tecken från högre makter?? Som sager att jag ska köpa kamera? Visst?? :)

Eller oxå inte. För om det var det så borde de högre makterna samtidigt ha skickat hit en trissvinst eller något liknande...

För ungefär två år och tio månader sedan...

...hade vi en sån här plutt i huset. En liten E, alldeles nyhemkommen från BB. Söt. Så otroligt söt, och mysig och go. Liksom alla våra barn. Liksom alla nyfödda små barn. Om än de egna självklart har en alldeles särskild plats...

En liten ryttare

Bild från söndagens ridning. En glad L fick rida sjalv hela lektionen, till och med trava lite sjalv (med mig springandes bredvid).

Hon var minst sagt glad.

En till gammal bild

Eller så gammal är den ju egentligen inte. Men guuuud så liten E ser ut. Och A. Mina små pluttar som redan blivit så stora.

Sorterar bilder

...och hittar bland annat denna. Föreställande L och A.

Detta var under en lång period A´s främsta fortskaffningsmedel.  L bar runt henne överallt innan hon kunde gå...

Hemma igen

Efter en helg med bra föreläsningar av intressanta föreläsare, god mat och dryck, promenader i vacker natur, riktig vår/försommar, vackra gamla byggnader, skön hotellsäng och god hotellfrukost...så är jag nu hemma igen.

Borta bra men hemma bäst. Det blir underbart att om en stund gå och lägga sig bredvid en varm liten ettåring.

Lite bilder från helgen, samtliga tagna med mobilen.



Huvudbyggnaden på kursanläggningen



En stor äppelpark invid herrgården


Nere vid vattnet (Mälaren?)



Det fanns söta djur på anläggningen



Blommande träd i äppelträdgården


Mysig gångväg inom området. Kan tänka mig att den är underbar en mörk augustikväll
(det hänger små lampor i en rad mitt över gångvägen - man kan se dem om man kollar noga på bilden)

Kunskap och mat

Imorgon åker jag iväg på kurs. Trist att vara utan barnen. Men roligt med ny kunskap...och med god mat och dryck.

Morgondagens meny:

Lunch
Vitello tonato med ljummen vårsallad.

Middag
Smörkokt vit sparris med tryffelhollandaise, valnötter och vårlök.
Halstrad gös med smörslungade gulbetor, röd risotto och brynta knivmusslor.
Hallonbavaroise med polkaglass, granatäpple och pistagemakarons.

Förrättsvin
2009 Vergelegen Chardonnay – Stellenbosch  / Sydafrika
Varmrättsvin
NV Tattinger Brut Prestige Rosé – Champagne / Frankrike
Dessertvin
2009 Riesling Eiswein / Huber – Traisental / Österrike


Ser fram emot det. Om än jag får erkänna att jag var tvungenn att googla för att veta vad Vitello tonato är. :)


BVC-besök

Ettårsbesök, inkl sprutor, på BVC för A idag. Sista gången någonsin hos Magdalena - för om några veckor går hon i pension. Sorgligt på något sätt för hon har ju följt oss nu under drygt fem års tid...

Träffade även Raija, barnmorskan som jag gått hos under alla graviditeter. Imorgon går hon i pension. Sorgligt.

Jag gillar båda jättemycket, hade gärna gått hos dom fler gånger. Men unnar dom ledigheten.

Man vill väl inte dela

A är en lustig liten ettåring. Egoistisk skulle man kanske kunna kalla henne. Hon har börjat bli riktigt otrevlig mot sina systrar...

Det började med att hon för en tid sedan fick för sig att ofta försöka bulta bort dem som satte sig på mitt andra ben när hon själv satt på det ena. Och sen har hon blivit surare och surare. Nu visar hon med båda ljud och rörselser att hon INTE vill dela mitt knä med någon annan. Och har ävben börjat göra detsamma med barnens pappas knä.

Hur har hon tänkt sig detta? Ska storasystrarna varken få ha en mamma eller pappa, eller? :)


Precis så här gjorde L när E föddes, men då gällde det mormors knä...
Annars har vi faktiskt varit enormt befriade från svartsjukeyttringar och konkurrens om oss mellan syskonen. Skönt det. :O)

Sötnosar



Dessa har jag och L tittat på idag


Vad är det för fel på vissa människor?

Jag har ytterst svårt att förstå mig på varför vissa föräldrar "tar över" barnens intressen i den milda grad som ibland  sker (jag har lätt att förstå varför man vill vara där ens ungar är - men man måste ju försöka vara där "lagom" mycket). Och varför de gör lek/hobby/sport till blodigt allvar?

Liksom...attackera domaren???

Snacka om att förstöra för sina ungar.

Jag vet inte om det är så men jag har fått intrycket att fotboll är en sport som är rätt hårt drabbad av "blodigt allvar-sjukan"? Det gapas vid planen. Och det ska vara seriespel och turnering och matcher och träningar i det oändliga - för småbarn. Så späckat schema att jag vet om familjer vars barn fått välja bort just fotbollen då den efter 9-10-årsålder inte går att vara med i utan hårdsatsning och en familj som helt går upp i cuper och kokosbollsförsäljningar. Så fel tycker jag.

Tursamt nog finns det fler som tycker som jag. I sommar ska det eventuellt anordnas någon sorts fotboll/lek här. För barn mellan 0 och 5 år. Helt utan träningshysteri. För båda könen. Och på lek. Och med lika mycket lek som fotbollsspel. Perfekt. Dit kommer vi nog åka med L och E då och då. Tror de gillar det - dels för att det är med deras dagiskompisar och de har ett lååångt sommarlov. Och dels för att iallafall L brukar gilla att sparka runt på en fotboll ibland. I och för sig gillar hon ungefär exakt alla saker hon får testa - men då detta nu dök upp så blir ju just fotboll passande att få åka iväg på.


Apropå knas-föräldrarna som attackerade domaren så tycker jag att "fotbollspappan" Lennart Ekdahl uttrycker sig klokt:

Man får helt enkelt vädja till något slags förnuft. Det gäller att pränta in hos föräldrarna att det inte är deras drömmar det handlar om, utan barnens, och de vill oftast att man ska vara så tyst som möjligt


Onödigheter

Den 1:a maj, dvs dagen efter valborgsmässoafton, var jag iväg på en rätt tidig morgonpromenad längs med älven. Förbi en grillplats där det uppenbarligen hade varit fest kvällen innan.

Det låg glassplitter över hela gågatan. Och dessutom hade någon roat sig med att förstöra saker i området.



Fin tavla med bilder och information om just detta parti av stranden. Numera nedvält och söndrad.




Påsar för upp-plockning av hundbajs. Tidigare fint samlade på stolpen. Nu i högar på marken.




Bänk. Tidigare för trötta ben eller andra som bara ville sitta ner en stund och njuta av den vackra utsikten. Nu inte möjlig att använda av andra än fåglar.


Jag utgår från att de som gjort detta är personer som:

- aldrig klagar på att saker i kommunen inte görs - som istället tycker att det finns pengar till allt och mer därtill.
- gillar hundbajs som ligger längs med gågatan.
- aldrig går barfota.
- inte vill läsa om vår fina älv, och även anser det oviktigt att andra ges möjlighet att göra det.
- aldrig vill sitta ner på bänkar och vila benen.


Ettårsdag

Idag har vi firat A´s ettårsdag. Först kom några av våra vänner, och deras barn, över på tårta. Senare på eftermiddagen bjöd vi våra föräldrar på middag.



Tårta enligt favoritreceptet. Den på bilden med vanlig grädde - och sen även en liten med havregrädde.




En oplanerad extratårta. Tillverkad av resterna av de köpta tårtbottnarna som jag hade till gårdagens "fotograferingstårta".



En ettårig tårtätare



Storasystern E läser för en av gästerna



Födelsedagsbarnet tillsammans med jämnårig gäst

Ett år sedan...



vid den här tiden var vi i Sunderbyn.

Vi hade ätit pizza i Gammelstad. Slappat på patienthotellet. Och skulle åter till förlossningen för "kvällskoll".

Jag fick en morfinspruta och stannade på BB över natten. Maken sov på patienthotell.

Imorgon om för ett år sedan föddes vår lilla A.

Jag kan för mitt liv inte förstå varför tiden måste gå så fort??

Idag hade jag intentionen att fotografera lite "ettårsbilder" på A. Med en liten tårta gjord enkom för ändamålet.

Det var ingen bra ide att försöka sig på en studiofotografering tillsammans med en lite krasslig ettåring. Och två andra barn. Och ett hus som skulle städas. Och tårtbottnar som skulle bakas. Och ett par middagar som skulle förberedas...

Grattis i förskott finaste lilla Alvisen!

Föda barn i bilen

Om det skulle bli så här så blir det väl en 30-35 mil till förlossningen för exv. Kirunaborna?

Härligt. Det måste kännas fantastiskt att ha flera timmars körning för att föda barn. Stor del av vägen på mindre bra vägar. Ofta med vinterväglag.

Verkligen härligt...

Minst ett av mina barn hade nog fötts i bilen under de förhållandena.

Nya skor



Nyligen fick A ett par skor. Sina första.

Och såklart har hon ju sett hur alla andra gör oc försökte på en gång göra likadant. Hon lyckades dock inte riktigt att få på skon på foten. :)

Dockoutfit



Först ut att visa upp kläder är E´s Emmadocka. Här iklädd en fin gul klänning med blommor nedtill.


Dockgarderob

Vi har en sån söt dockgarderob. Eller, det är egentligen innehållet som är sötast. I den finns nämligen en uppsättning stickade och sydda kläder som min mamma gjort som present till L. Kläderna och garderoben var L´s treårspresent från mina föräldrar.

Kläderna är gjorda för att passa s.k. Rubens barn-dockor (men passar såklart även andra dockor). L fick en Rubens barn-docka av mina föräldrar när hon var liten. Den fick namnet Emma. Sedan fick även E en av dem. Av någon anledning kom även den att heta Emma. Docktypen går således under namnet "Emmadockor" här i huset.

Eftersom kläderna används flitigt finns det ju en risk att något plagg försvinner  eller går sönder. Det är ju sånt som kan hända. Jag tycker dock att de är så fina så jag har länge tänkt att jag vill bevara dem på något sätt - ifall något sådant händer. Och nu har jag bestämt mig för att det får bli ett bevarande i bloggen så under en tid framöver kommer de två dockorna att få visa upp olika dagens outfit ur garderoben.




Tiden går


Tänka sig, alldeles snart är den här bilden ett år gammal...


Panik

Kan TV-program framkalla panikkänslor?

Ja. Jag upplevde det alldeles nyss.

Det finns ju som bekant ett program dsom heter "En unge i minuten". Jag har inte sett det själv men förstått att det är inspelat på en förlossningsavdelning (eller kanske även BB?).

Hur som helst. Just därför undviker jag det noga. Sånt kan jag bara se om jag är gravid, annars framkallar programmet en närmast sjuklig besatthet och längtan efter fler barn. Och såna ska det ju inte bli nu. Så jag har inte sett en minut av det, som jag förstått det, populära programmet.

Men idag höll det på satt ske en olycka. Jag satt i soffan i godan ro. TV´n var på, men jag redigerade bilder i datorn. Och när jag lyfte blicken mot TV´n så stod det stort över hela rutan: "En unge i minuten".  Programmet skulle precis börja.

I panik kastade jag mig efter fjärrkontrollen. Men den var borta. Fick en smärre andnöd. Letade i vad som kändes som en evighet innan jag fann den och fick av TV´n. Programmet hann börja lite till och med.

Men nu är den av. Och ska så förbli även om jag är lite sugen att slå på den igen.


Detta måhända låta dåraktigt men är sant. Jag är väl en halvdåre. :)



Bröllopet


Det blev inget bröllop idag. Tror det glömdes bort lite under dagen.

Men i morse var det inte bortglömt.

När L kom ner till frukosten var hon iklädd E´s vita klänning (hon hade nog ingen egen lika vit och "spetsbeklädd"). Och pratade bara bröllop. Meny. Aktiviteter. Skor. Gäster.

Bröllop imorgon

L är strålande lycklig. Hon ska gifta sig.

Länge har hon varit kär i dagiskompisen J. Hon har sedan en tid tillbaka vetat att han" inte vill vara kär" men hennes kärlek har bestått.

Tills igår.

Då hon fick en puss av kompisen V. Och han sade att de var kära i varandra. Och de bestämde att de ska gifta sig. Den 17:e maj.

Idag träffades de igen och V gav ett hemgjort halsband till L. Och en puss.

Och L går som på moln här hemma och har berättat flera gånger om hur det gick till igår när de två kom på att de var kära i varandra.

Beträffande den tidigare kärleken J konstaterar L bara att han ju inte var kär i henne så då är hon kär i V nu istället. Inga konstigheter med det.

Och nu verkar bröllopet ha tidigarelagts. Imorgon blir det. L har uppenbarligen tillverkat inbjudningskort istället för att sova för nyligen kom hon ut från rummet med en hög sådana. Och en undran om vi kan åka till skoaffären imorgon.

Hon behöver nämligen ett par vita skor med klack säger hon.

Bröllop imorgon

L är strålande lycklig. Hon ska gifta sig.

Länge har hon varit kär i dagiskompisen J. Hon har sedan en tid tillbaka vetat att han" inte vill vara kär" men hennes kärlek har bestått.

Tills igår.

Då hon fick en puss av kompisen V. Och han sade att de var kära i varandra. Och de bestämde att de ska gifta sig. Den 17:e maj.

Idag träffades de igen och V gav ett hemgjort halsband till L. Och en puss.

Och L går som på moln här hemma och har berättat flera gånger om hur det gick till igår när de två kom på att de var kära i varandra.

Beträffande den tidigare kärleken J konstaterar L bara att han ju inte var kär i henne så då är hon kär i V nu istället. Inga konstigheter med det.

Och nu verkar bröllopet ha tidigarelagts. Imorgon blir det. L har uppenbarligen tillverkat inbjudningskort istället för att sova för nyligen kom hon ut från rummet med en hög sådana. Och en undran om vi kan åka till skoaffären imorgon.

Hon behöver nämligen ett par vita skor med klack säger hon.

RSS 2.0